Juni, Juli Augusti……….

idag  vaknade jag  tidigt igen.  Omställningen till sommartiden är nu i min kropp.  Sommartid, shop jag har smakat på ordet  en stund nu. Inom mig blir det  mjukt, search varm min  kropp längtar till Havet!   Mitt skinn vill bli upptäckt av solen mina sinnen vill bli fulla av sommar dofter, färger och ljud.  Mina fötter vill  känna daggen på morgonen  och  den ljumna marken på kvällen.  Sommar  det känns  så långt bort men  ändå nära.   En dag snart  står vi där mitt i sommaren  och   täcks av rädslan att den snart ska  ta slut.

nu snurrar allt för fort eller så är jag långsam

jag satt  för en stund sen  och skrev ett mail till en kvinna som  bara av mina tankar  ger mig energi kraft och lust.   Jag satt och skrev  om hur jag  känner att jag  har  tusen  olika saker att göra, check   med  att  när en sak är gjord  så dyker en ny sak upp.  Att jag  springer i kapp med tiden.  Att jag i alla  mina   saker   inte  gör det jag ska  och att jag  faktiskt måste göra dom.   Samtal hit  och samtal dit  vänta in något där som skall till något dit  som sedan skall tillbaka för att bekräftas för att sedan väntas in  för att  bli något som senare  kommer sedan. Snurr , pills Snurr  är det.   Jag  känner att jag  har  för många saker  och  tankar  och   andras beslut  som    handlar om mitt liv. Ett papper skall dit   och ett samtal skall ringas   var på  det skall ringas efter  det  första  ett annat   till en annan   och ett  papper  möte  papper igen..  Det bara snurrar!!!!   Det går  för fort för mig jag hinner inte  med…..

Dessutom  känner jag  press på mig  att jag  ska ta tag i alla dessa saker,   andra människor förväntar av mig att jag ska  prestera   detta  för att de  sedan skall kunna hjälpa mig   så att vissa saker  ska bli bättre.  Ett stort  ekorre hjul som snurrar  och snurrar.  Den  ända som är där, är  jag.   Jag  springer inte,  för jag har ramlat.   Jag  slår kullerbytta på mig själv  och  åker runt som  tvätten i torktumlaren…..  När jag  äntligen hade skrivit klart  brevet   och kollat alla stavfel och allt, så  klickade jag på knappen  för att skicka  iväg brevet.  Då la internet av  jag hade inte sparat  brevet och  allt försvann………….

Men jag  orkar inte en gång till skriva  det jag skrev.   Nu ska jag vila mig i besvikenlsen och   göra ett nytt försök  senare

Adhd när man är vuxen?

Jag skriver ju  bara om hur jag upplever  adhd.

Men kom just på att  lite info om  ADHA kan ju vara berikande, purchase   detta  hittade jag   och känner att det är en rätt bra  lättläst beskrivning av  vad  det innebär  att  ha  ADHD även om hur  andra   som är runt personen  kan  uppleva  personen med funktionshindret.  När jag  pratar med människor om  min adhd så  säger ofta  människor  att: Ja,  jag har  nog  oxå en släng av adhd.   Men  det säger mig  att de inte  har  de eller  de har i alla fall inte problem eller är  handikappade i sin problematik.  De stöter inte emot väggen i alla  sina egenheter.   Människor  med  adhd är människor  som i  sitt funktionshinder   har för och nackdelar,  mest är det tillgångar  men  ibland  är tillgångarna  svåra  och tunga att bära,  vi blir  eller  nej,   Jag  blir  tröttare  mera  uttömd  och har svårt att koppla av  i min trötthet  det är min adhd. Min adhd gör mig  trött, den  är en orsak till att jag analyserar och åter igen analyserar  saker som  andra människor inte  behöver.   Jag har  upplevt att många gånger så  är jag förmycket ,  känner mig missförstådd och  upplevt  många missöden som andra inte hamnar i eftersom de har förmågan att vila i tankar.

Vad är adhd när man är vuxen?

Adhd och damp när man är vuxen

Förr trodde man att funktionshindren adhd
och damp försvann när man blev vuxen.
Nuförtiden vet vi
att bland de som har adhd eller damp som barn,
har de flesta också kvar det när de blir vuxna.

En tredjedel av de vuxna har samma svårigheter
som när de var barn,
en tredjedel klarar sig bra men mår ofta dåligt,
och en tredjedel har inga svårigheter alls.

Många människor med adhd eller damp
får veta att de har det först när de blir vuxna.
Dessa människor kan ha sökt hjälp i många år
utan att få rätt hjälp.

Så här ser man om någon har adhd

Personer med adhd har svårt att titta eller lyssna noga,
de gör eller säger saker utan att tänka efter före.
De har också svårt att sitta still.

Svårt att titta eller lyssna noga

Att ha svårt för att titta och lyssna noga
är oftast den svårighet
som finns kvar när man blir vuxen.
Vuxna med adhd eller damp dagdrömmer,
det vill säga tänker på annat
och har svårt att börja att göra något.
Men om de vet vad de ska göra varje dag,
och inget oväntat  händer
så märks inte de här svårigheterna så mycket.

Om de verkligen vill göra något så kan de göra det
men det blir svårare om det som de ska göra är tråkigt.

En person med adhd kan börja städa
och hittar en räkning som inte är betald.
Då tar han eller hon istället hand om räkningen
och slutar att städa.

De har också svårt att lyssna på andra människor
vilket göra att det verkar som att de inte bryr sig om andra.
Det gör det svårt för dem på arbetsplatsen,
bland vänner och när de ska ta hand om sina barn.

Att göra eller säga saker utan att tänka efter före

Eftersom de ofta gör eller säger saker utan att tänka efter
får de ofta problem med andra människor,
vilket kan göra dem ensamma.

Svårt att sitta still

Barn med adhd har ofta svårt att sitta still,
men hos vuxna ser detta annorlunda ut.
Det syns mest som oro och otålighet,
att de har svårt att vänta.
De kanske gungar på stolen,
tuggar tuggummi,
eller vippar med foten.

Andra sjukdomar

Vuxna med adhd orkar ofta inte dölja sina svårigheter
om de har dolt dem hela sin barndom.
Det tar helt enkelt för mycket kraft.
Då får de istället när de blir vuxna
andra sjukdomar som ångest då man blir jätteorolig för allting
och depression då man blir ledsen och får svårt att orka göra saker.
De kanske också börjar att missbruka alkohol eller narkotika.
Eller så shoppar de för mycket och gör av med alla sina pengar
eller spelar bort sina pengar.
De kan också ha svårt för att sova.

Skillnader mellan kvinnor och män

Vuxna kvinnor med adhd
verkar inte ha lika svårt att sitta still som männen har.
Därför kan det vara svårt
att förstå att de har adhd.
När de var barn var de kanske
till och med ovanligt lugna.
Kvinnor blir inte lika ofta missbrukare som männen,
men har istället ofta ångest och depression.

Inte bara dåligt

I vissa yrken kan det fungera bra fast man har adhd.
Yrken där man ska ha mycket fantasi,
eller där man behöver göra mycket saker snabbt
och tänka nya tankar kan passa bra.
Det är viktigt att man förstår sitt funktionshinder
det hjälper när man ska börja studera eller söker arbete.

Hur vet man om man har adhd?

När en vuxen person söker hjälp
ska man fråga dem hur de var
när de var barn.
Det är viktigt att de får rätt diagnos,
så de inte har något annat än adhd
som Aspergers syndrom eller Tourettes syndrom, till exempel.

Vilken hjälp kan man få?

Man kan få medicin.
Det vanligaste är att man får centralstimulerande medel för att man ska bli lugnare
eller medicin mot depression.
Det är viktigt
att man får lära sig så mycket som möjligt
om sitt funktionshinder.
Det finns hjälpmedel som hjälper en
att planera sin dag, passa tider och sköta sina pengar.

 

Jag står aldrig still inte ens nu …….

Står aldrig still  sjunger  Thåström för full hals.  Jag står aldrig still.   Det betyder inte att jag alltid  går framåt, here   ibland  hamnar jag   på en sidoväg.  Som kanske inte leder någonstans.  Men  det  gör ju den, health   den leder ju  till insikt, även om  den insikten  kan  tid  för mig.

Jag  liksom  behöver ju  ibland göra samma misstag,  flera gånger för att jag ska bli klokare.    För varje gång  jag kör av så  lär jag mig något,  eftersom  allt  förändras  så  lär jag mig kanske mera än någon som aldrig vänder tillbaka  efter första  gången.

Jag   får ju erfarenheter att  det funkade inte   när jag  gjorde så.  Inte heller  funkade  det,  då jag   gjorde  den lilla förändringen,  som blev  den andra  och den tredje  osv.  Men   efter  tio gånger,  kanske  vinsten  kommer.

Då  kan  man   ju fråga sig,  om det  var  värt det.   Det   kan ju bara den  som provat,   veta.  Jag  ser det som en bra egenskap som jag har.  Jag står aldrig still, dessutom  ger jag inte upp.

Visst  blir jag  trött, ibland   känner mig obekväm och  annorlunda,  men vem har sagt att det inte  är bra att vara  annorlunda och  ibland obekväm.

Jag kan uppleva att  mina  chefer, ibland  tycker att jag  just är lite obekväm i vissa lägen.

I andra lägen,   upplever jag  att de just   uppskattar  det  obekväma, kanske då inte   i alla situationer.  Men igenom mina år  har jag  fått höra,   att  det är så bra  med  dig,   för  du ställer frågorna som ingen vågar  fråga.  Jag vet att du  säger till när du inte  förstår, och  du är noga med att  ta reda på om du har förstått rätt.  En chef som jag hade för många år sen.  Jag beundrar honom, jag tyckte han  var lika ärlig  som jag. Det  är ju en chef  som jag   ännu har respekt  för. Han  var  lika  förb… ärlig som jag  själv, han pratade alltid  ut efter  hur  han  upplevde  och  kände.

Det  gjorde att jag  litade på honom, jag viste var jag hade honom.  Han kunde  vräka ur sig  saker, som tog skruv.   Jag minns en gång, när  han   sa  att  du kan vara  så  förb… obekväm, du   säger  saker som du inte tänkt igenom  och du pratar om att du känner  och du tycker.    Dina påstående är  så  djäkla ärliga, ibland  gör dom ont.   Mitt svar till honom då, var att jag upplevde att han gjorde samma sak.  Var på han  sa något, som satte sig  i hjärtat på mig.

Han sa  att ” det djävliga är att jag  har gått på kurs,  för att  lära mig att prata så, det inte  var naturligt  för honom”, men att  när jag  sa  så, så  visste alla att  det  ärliga,  var  rent ärligt  och att  det kom ifrån mig,  inte från någon kurs som  övat in  fraser.

För mig blev det konstigt  och  gör att jag måste  tänka mig för.  Jag måste tänka på att inte vara så djäkla ärlig ,utan tänka efter först  innan jag pratar.  Gör jag det ?

Nej,  och när jag gör det så blir jag konstig, det blir konstiga saker som  hoppar ut ur munnen på mig,  som inte ens jag själv  vet vad det betyder.

Vilket leder  mig nu tillbaka till början, av det jag skrev.  Jag står aldrig still, men jag  kommer tillbaka  i en förändring som lär mig att  prova än gång till.

Så nu,   fd chef  för långe sen….  Jag  är tillbaka  från början,  men   med minst tio års erfarenhet, som  säger mig att jag  tycker mera om att vara i  mig själv.

Den gången för länge sen, så var kanske inte  din avsikt att jag skulle förändra  mitt sätt.   Där jag kanske inte tänker efter  före.

Jag gillar mig  själv när jag  är  ärlig…….  oeftertänksam och  ärlig.

I mitt liv  är jag  viktig,  jag skall umgås med mig själv hela  livet.

Klarar  du inte av min ärlighet,  var då så ärlig  och säg till mig  att du inte gör det.   Ta ditt ansvar och fråga mig inga frågor som du inte vill ha  oeftertänksamma svar på.  Var  klar över att  du vill ha ett ärligt svar. Vill du inte det,  så fråga inte mig.

Utan fråga istället någon, som du vet  ger dig svar som  du vill höra………..  Eller  arbeta med dig  själv,  ställ inga frågor som du inte  vill ha  ärliga svar på.

Det är en enkel medelväg….

Tyvärr  så är ju inte jag, någon medelväg. Utan en motorväg eller kanske en skogsväg med alldeles för hög hastighet…… vilket är lika illa…. eller bra

Hur man nu ska se det…..

Idag är nu,   eller nu  är  nu.   Det  är i nu vi lever,  det  är just nu jag  kan visa  mitt bästa jag.   Det är nu jag kan  vara min egen vän eller fiende

Jag föredrar vän….

Thåström

Thåström skall  lyssnas på  hög volym. 

Pianot klinkar in i takten till mitt hjärta, pharm   hans röst  gör mig varm  och  mjuk i mina tankar. 

Den nya skivan  är:

Kärlek är för dom/  Thåström. 

Hans texter har alltid tilltalat mig. 

Det  ligger  dolda budskap  bakom varje ord, online orden får mina tankar att arbeta, help han pratar till min själ.  

Tack Joakim för att du fortfarande finns  och  för att du fortfarande har gnistan,   du berör mig fortfarande.

Tack för att du  under alla år  har  orkat  och alltid  varit du. 

Du är  underbar enorm och  stor. 

Det finaste  med dig att du alltid har gått din egen väg.   

Kärlek är för dom ……

Grymt  enormt och fantastiskt  som gör ont.

  Skivan är  smärta  på  ett behagligt skönt sätt ………………

Gråten har tystnat

 och givit mig lugn, hospital flickan inom mig  har torkat tårarna.  Hon mår bra igen  och känner sig lugn.  Skriften om  adhd som jag läste igår  var skriven till mig, stuff om mig men  nu så här i efterhand kan jag  känna att det handlar om mig.  Jag har ju alltid vetat att jag  driver mig själv  till överkrav  jag skall  vara duktigt och  ha koll på allt.   Detta beror ju på att jag  egentligen saknar förmågan att  ha koll,  jag har  inte  förmågan att planera och jag behöver alla dessa strukturer och fyrkantig heter för att min vardag skall fungera.  Det är ju inget som någon lärt mig  och mins strukturer  ser ju säkerligen annorlunda ut än  vad någon expert   skulle  hjälpa mig med.   Även om min fyrkantighet är   krångligare  och inte så pedagogiskt upplagd som  experter skulle  göra så  behöver jag  min utsida och min insida  faktiskt acceptera att  ja  så är det   men det   funkar ju  det har ju fungerat i  hela mitt vuxna liv.

 

Jag och flickan inom mig har försonats och  jag har förlikat mig  och  vuxit i att  de rader jag såg igår  som gjorde så ont  gjorde  så ont  för att jag  nu  inte  behöver gissa eller   undra.  Jag har  alltid sagt att  det är min  adhd  min adhd gör att jag måste göra saker och  ha mina almanacka mm.   men jag har inte haft någon teoretisk grund för mitt  påstående och ingen har egentligen hållit med  mig i  mitt påstående  om att  det är mitt problem utan mera att jag ska  vara glad och tacksam för att jag har sådan struktur.  det ledsna inom mig  var  just det  att ingen har  fattat  ingen har  förstått inte ens jag själv  hur mycket kraft det  tagit  av mig att ha  alla dessa strukturer  för att  ha koll  jag har inte kunnat koppla av  utan  i  vilan  ända varit tvungen  att ha koll  för att slippa min  oro…….

 

Det här blev krångligt  eller hur   tycker ni att det blev krångligt och att ni inte förstår  skriv ett mail  så ska jag se om jag kan vara tydligare.   Även det är ju något som jag inte kan  vara tydlig  men snurrigt  blir det

 

Må gott Lev NU

En liten skör flicka bor inom mig

Jag sörjer, stuff jag sörjer mitt funktionshinder.

Jag ser  ju inte mitt  funktionshinder som ett funktionshinder, pharm   utan mera om en tillgång.

Men idag  fick jag en pil  rakt igenom  hjärtat.

Just nu tänker jag på min kurator som   jag  ibland pratar med,  för  i början när jag kom till honom så sa han ,så kloka saker till mig som  gick in i min kropp.

Han refererade en  psykiatriker som han kände förtroende till.

”Att komma till insikt gör ont det ska göra ont.

Denna psykiatriker menade att när patienterna   gick i från  hans mottagning så   gjorde det ont,  för de hade fått insikt.

Den insikten  jag nu kommit fram till  har jag  i och för sig  haft innan. Men  det gjorde ont, att se den i skriven för.  Alla mina saker jag hållit på med, för att  vara som alla andra. All denna struktur  som jag  haft i mitt liv,  för att inte falla genom ramarna.  Som faktiskt tillhör mitt funktionshinder.   Allt jag  gjort,  allt mitt slit  när andra säger att de  inte  orkar mera, nu  rör jag inte en fena till.  Då  lägger jag en extra  piska på mig själv, för att  prestera det lilla sista. Som inte ens det är mitt sista,  bara för att jag ska göra klart.   Raderna som jag läste,  som jag redan innan varit medveten om , dessa rader som jag i min fantasi  hittat på, att  jag  jobbat med  blev så tydliga.

Skriften var som en kniv,  den skar rakt igenom mig.  Jag kände mig slaktad, sårad.

Min lilla flicka inom mig skrek gapade  och kramade om mitt hjärta  min hjärna.

Jag fick kramp i kroppen, flickan inom mig  lider, inom mig gråter min lilla flicka den lilla flickan som var helt  underbar så ren skör och så sårbar.

Det är   inte snyftningar  och inga  hulkningar.  Utan mera  otröstlig gråt, en gråt som inte vill sluta,  en sådan gråt som  gör ont i hela kroppen.

Där  ögonen och kinderna bränns  av alla salta tårar, som inte  går att stoppa.

En gråt som ingen ser, en sorg som  jag inte visar, av respekt för min omgivning.

  En otröstlig liten flicka bor inom mig  en söt, klok liten flicka som  inte förstod ,  hon inte kunde hjälpa,  en liten flicka  som var dum, korkad och åter igen dum.

Denna lilla flicka sitter inom mig och  sörjer,  hon är  arg  ledsen och bedrövad.   Och för en gång skull plockade jag fram henne.  För en gång skull  vågade jag  känna henne, jag vågade känna hennes sorg vanmakt.

Men  jag har inte bjudit ut henne  till mitt skal.  Hennes klagosång är  min ADHD,  hennes klagosång är  sorgen över att inte  hon har blivit tillåten att få  vila sig, hon har alltid vara så  djävla duktig.

Jag  har dyslexi alltså jag har svårigheter med att läsa och skriva, ändå skriver jag.

Jag har lite sämre arbetsminne och koncentrationssvårigheter, ända pluggar jag min  psykologi kurs förra terminen satt jag  från morgon till kväll  när barnen sov  och min make  var borta  satt jag här på natten för att jag var rädd att inte misslyckas.
Jag ville än gång för alla  visa  att jag  duger jag kan minsann plugga studera och läsa….

Visst det var en seger när jag fick betyget men till vilket  pris?

Jo, till priset av den lilla flickan inom mig som är så förjordat trött  så innerligt trött på att vara så  förb.. duktig. Idag  läste jag  papper som kommit på posten  om ett projekt och ett samarbete inom  statsdelarna i gbg.

Där de har tagit funktionshindret på allvar, tittat bakom alla  saker som uppstår.

Nu blev jag  glad då jag läste om vilket jätte jobb de har utfört i  GBG  hur alla instanser  verkar samverka och  ha en förståelse för de  yngre vuxna adhdare.

Det gör mig varm i hjärtat,  att  de  har  en kraft och en vilja  och  deras vilja  verkar nå ut till vissa.Det gör mig lycklig och glad att  unga vuxna idag  kommer ha mera förutsättningar att lyssna  på sina  egna små  flickor och  pojkar inom sig…

Men jag har en sorg för den lilla flickan inom mig, som jag  trycker ner tystar och  inte  orkar lyssna på. Hon som skriker för  full hals,  som ropar kom och  hjälp mig,  se  mig   lyssna på mig.  Jag  lyssnar på hennes  gråt, men springer ut i köket och kräver att hon ska  diska disken.  Duka kvällsfika,   göra saker….

Så har det alltid varit   jag har dragit i gång dammsugaren,  skurhinken,  rensat,  läst,  ritat,  fixat,  för att stilla hennes  gråt hennes  sorg.

Jag har krävt så mycket av henne, krävt att hon ska bara göra det.

Hon  har ropat där inne  om avkoppling, som hon vet, inte finns.  Hennes rop har jag  tystat ner med att kräva mera  och mera  av henne.

För den avkoppling som hon behöver  är  något som jag inom mig inte klarar av att hantera,  det är mina  myror  som jag  ser till att ta bort förstunden för att hålla ångesten och oron i min kropp borta  hon behöver vila,  hon behöver för en gång skull vinna,   hon vill visa mig hur farligt det är att misslyckas  vilket  kommer att bli hennes seger   då  får hon ro ….

Min miss eller  mitt misslyckande  blir hennes seger  den  hon  har förtjänat  hela livet….

Seger för henne, är att jag  blir  mera kärleksfull emot mig själv,  och låter  mina mindre  bra funktioner  faktiskt vara mindre bra. Att jag  blir mera snäll  emot min flicka i  mina svårigheter,  vara ärlig be om hjälp  för det är  kärleksfullt emot mig själv……. Det är så jag  måste göra  för att  tillgodose hennes behov.. Min  lilla flicka  bor ju tyvärr inte i  min hjärna, utan i mitt hjärta vilket gör att jag  får  flytta  ner  hjärnan till mitt hjärta,  även för egen del inte bara för alla andra idag är  det min skyldighet mot min  inombords flicka att vårda henne i hjärtat.

Thåström  har en låt som  jag inte vet  vad den heter  men har en rad som  är nått i stil med :

i sitt perfekta hem, i sitt perfekta rum bland gröna fåtöljer och tapeter i skär…….

den  texten har alltid prata med mig på ett speciellt sätt den  är nästa skriven till mig

texten är jag. ….

om man för den till mitt sammanhang

Den texten är jag

Jag har  idag lovat mig själv att ta hand om  min  fina lilla flicka inom mig hon ska verkligen få vila…  hon behöver det.

Hon  klarar inte  att vara stark längre, Jag  har lovat henne semester, men för att vi  hon och jag ska stå ut

så  har jag  lovat att lyssna till henne och när  hon   berättar för mig att jag orkar inte   jag måste vila ….

Då är det min  skyldighet till henne att be om hjälp …..

Nu kan jag  ta vara på  och det är  just det jag gjort nu

Tack min lilla flicka inom mig att du inte  gett, upp tack för att du  har gapat och skrikit,  min sorg är din gråt  och  tillåter jag nu mig att ta hand om sorgen och trösta dig.

Jag  ska ta hand om dig, vårda dig ömt linda om dina sår och  vagga dig till sömns.

Det är inte försent, men  nu ska du få  kärlek på riktigt,  på ett ärligt sätt,  inom mig ska jag ta hand och lyssna på dina meddelande om mig .

Nu kan jag göra något åt vilket kan påverka imorgon…….

Idag känns det som att mitt lilla piller inte  hjälper.

Min kropp sover  kommer inte   igång.

För en stund  sen  funderade jag på om jag verkligen hade tagit min tablett, sick av någon underlig anledning så hade jag  inte skruvat på kroken på burken.

Vilket inte   har hänt innan,  det ger mig nya tankar  tog jag den eller  blev jag avbruten och satte inte  på locket för att jag skulle komma ihåg att ta den?

Eller  tog jag den och blev avbruten så jag inte hann sätta på locket?

Det måste vara min ADHD i ett nötskal!

Det är det som  är nackdelen med adhd!

Jag har något i tanken  tänker den och sen är den borta  bara små fragment av tanken  är kvar.

Här behöver jag  hjälp!

Jag som ser  mig som att ha koll  att jag har strukturer  för att  ha koll.

Jag har ingen struktur  för mitt  underverkspiller.

Hur ska jag få struktur på den lilla tabletten.

Sådana  händelser  gör mig  upprörd  de tar kraft ifrån mig.

I sådana stunder  slår jag på mig själv.

Tänker stygga tankar  som  ger  min  kropp mindre bra  känslor.

Dessa tankar  och känslor  gör att  min  självkänsla  behöver på fyllning.

Dessa  tankar  och känsor  hjälper ju mig inte.

Tar  tacksamt emot  tips  och  små  tankar  om hur jag  ska  få   min lilla tablettprosedur att fungera.   Oftast  funkar det  ju  men  ibland  faller strukturen  och  jag blir mindre snäll  i mina tankar  emot mig själv.

Tacksamhets tanke blir:

Tack för att jag  ganska  fort upptäckte  hur mina tankar snurrade till  om att jag  var dålig och kass.

Tack för att jag   fort kom på att jag  inte är  en  sämre människa  för att  det snurrar till sig i huvudet och missar tabletten.

Jag  känner en stor tacksamhet  inför mig själv att jag  faktiskt har  verktyg för att ta hand om mig själv det gör att jag  kan ta hand om andra.

När jag tillåter mig själv  kärlek  och omtanke, när jag  tillåter mig själv att växa,  och lysa i min egenhet som en  härlig och kärleksfull människa.

Visar jag min omgivning att  det är tillåtet  och  tillåter dem att växa med mig.

Vi är alla underbara härliga  kloka  individer som  har   uppgifter att  tillföra varandra,  vi hjälper inte  varandra  genom att bli  små  och visa  oss obetydliga   utan  geom  vår  storhet  och underbarhet  växer vi tillsammans.

Jag tillåter dig  att  vara den härliga individ du är,  för  det är  så enkelt!

Vi duger som vi är,  vi är alla unika  och vi  har alla en mening att  fylla.

Vi är tillför varandra för att vi ska  lära oss  och växa!

Jag blir inte  mera klok för att jag trycker ner dig,  istället  kan jag  genom  min kärlek till  livet   möta dig vänlig  och kärleksfull.

När vi blir sedda utan  dömande ögon blir  vi  levande kreativa  unika  människor.

Tittar jag   på det som är bra med mig  så tränar jag mig i det  som är bra då har jag fullt upp med att  göra bra saker…….

Ska jag  vara rädd för att  säga dumma  okloka saker så har jag fullt upp med att  tänka på att jag inte ska  säga de  vara de  eller göra det.

Hur kommer jag då ha tid med att  tänka bra och göra bra saker?

Jag kommer ha fullt upp med att  hindra mig  från det , vilket gör att jag kommer att ramla  i det dumma  okloka…….  och  tänka mindre  kloka tankar om mig själv …

Det gör   att jag   lurar  mig själv och människor i mitt liv.

Då är jag mindre ärlig …..

Tack för  allt jag lärt mig just nu,  det gör min  tablett miss mindre  betydlig,  jag är en bra människa   även utan medicin bara lite mera rörig kreativ i  snabba tankar.

När blev det en  dålig egenskap, är det en dålig egenskap?

Är snabba ouppfattade tankar dumt  vem  bestämmer det  ………

Idag ska jag leva  NU  igår  kommer inte tillbaka och Imorgon  kommer sen  om den nu kommer  det vet jag inte   men jag har  möjligheten att  uppleva NU……

Nu är ju  Just Nu!

Snö, Snö åter Snö….

Idag  Kaj Pollak är det svårt att tänka andra tankar……..   I går på lunchen stod jag  emot en husväg och stal sol.  Solen värmde mig rejält i ansiktet.  Huden blev varm. Mina tankar fick sol som värmde ända in  i hjärtat.  Just där  vid husväggen  tränade jag mig i mindfullness. Vilket var svårt för det var svårt att inte bedöma  stunden med mig själv där.   Det var härligt  varm och skönt där vid husväggen.  strålarna tittade in  i mig värmde mig gav mig samma tankar som på badstranden.  Jag hade  lunchrast och  njöt av solens strålar  vid husväggen.   Mentalt var jag  vid havet, health   i tanken hade jag kaffemugg, filt och en  klippa som gav mig lä.   Vågorna och saltet  nådde mina kinder, solen  måsarna fyllde mig  med  hav sol  och energi.

Idag  då jag tittar ut  är det  20 centimeter snö på trädgårdsbordet.   Det är vitt överallt.  Nej  jag tror till och med att jag inte har lust att förändra mina tankar.  Jag gillar inte snö.  Igår  på kursen fick jag  inspiration av en kursdeltagare, att verkligen ta tag i  min höga puls,  såg framemot promenaden  i solen hem.  Den inspiration   har jag gett upp idag.  För jag tänker inte  ta på mig massa kläder idag  och  uppleva  vintern igen.  Jag är  lite  ledsen över att solen inte tittar fram.  För den värmde mig så gott i går.

Vänta nu  hur ska jag tänka  just nu!  Nu är jag vaken, det snöar ute, mitt i våren, ett vitt bomulls täcke lindar in landskapet som  just  hade vaknat.   Jag har kaffe  brevid mig alla utan jag och katten sover  det faller snö ute jag sitter i min  morgonrock  och skriver.  Har jag några problem just nu, som jag kan göra något åt?  Nej,   negativitets tankarna  ska  nu flytta ut från  mitt huvud.   För  ska jag bjuda in nya tankar eller  helt enkelt  bara tänka.   Och inse att tankar är just bara tankar, de har ingenting med  verkligheten att göra, utan tankar kommer och går.

Det är så långt jag kommer i  mindfullness idag, nu.

Att få andra tankar…..

Ännu en dag i Lean anda.   Många timmar blev det, sovaldi men jag är så tacksam för att jag fick vara med på tåget.  Tycker om  förhållningssättet att se  på människan, prostate   eller  egentligen på tillvaron.
Det behöver inte  bara vara på jobbet utan jag kan använda mig av det i  livet.  Det  blir ett förenklat sätt att  se på tillvaron.    Idag har jag till och med  tänkt Lean i min lilla pojkes miljö.
Vad kan  jag göra  för att det ska bli bättre, sickness   hur kan jag bidra ännu mera, till att situationen i skolan  inte skall bli som den är?
Har ingen lösning på det nu, men frågan  har väckt andra tankar.  Den kittlar lite inom mig, för  tydligen så det som är nu  funkar inte heller, det behövs något mera,  det  handlar om mig,   våran familj och skolan.
Vad  kräver skolan av mig?  Vad kräver jag  av skolan?
Tydligt kräver vår lille son mera av oss, och mera av skolan.  För det funkar ju inte.  Eller det  gör det ju faktiskt ibland,  inte   ibland   utan  egentligen  om jag lyfter fram det  så  fungerar det  mera ofta  än  vad det  blir  tokigt.  Det är inte det som fungerar som vi  skall göra  något åt utan  vi  behöver tillsammans  titta  på det situationer som ibland  blir  mindre  fungerande.   Vad är det  egentligen som händer  hur var det innan  och  hur  såg situationen ut  som  var tokig vad var det som  gjorde att det blev tokigt?  Vems är ansvaret?   Det kan inte vara  våran lilla killes ansvar.    Vad kan jag  göra för att det ska bli bättre?   På vilket sätt kan  jag bidra till att situationen förändras.   Dessa frågor  löser jag inte  nu,  det kan jag inte.  För det handlar inte  om  bara mig  och mitt  förhållningsätt.  Jag  ska  kanske till och med förändra tanken som  säger mig misslyckande för den tanken ger mig  känslor  som jag  sedan agerar efter.  Är det verkligen ett misslyckande  är det  verkligen så att jag   vill  att han ska misslyckas   absolut inte  jag vill att min lilla kille ska  vara lycklig  glad känna sig bra duglig  växa i sitt liv.  Själv klart tror jag inte heller att  hans  lärare  har  tankar om att  han ska misslyckas utan de  har samma ambition som jag. De  är  också glad de dagar de funkar.  Jag tror till och med att de känner samma frustration som jag  då de  blir mindre bra.

Jag  vet att de gör ett jättebra arbete  och att de  gör de som de tror är rätt.  Självklart  vill vi alla  runt  honom  att det ska  blir  bra våra handlingar  runt   våran lilla kille  gör vi  av goda avsikter. Vi gör det inte för att vara dumma  eller för vi vill att han ska  ha en dålig dag. Vi har alla goda avsikter  i det  vi gör.  Men  i de mindre bra dagarna  när det händer mindre bra saker  så är det så skönt att slänga ut sin  ångest att lägga den någon annanstans att slippa ta hand om den och vända den till en kraft som  hjälper  till att hitta  lösningar på det som händer.

Herre Gud,  Jag  känner mjukar tankar nu känner mig hoppfull, glad  och  får nya visioner om att vi  kommer att fixa det  på ett eller annat sätt.  Och vi kommer alla att  gå ur detta  som vinnare där ingen förlorar.   Den som får högsta vinsten är min son, min lille pojke.   Vi borde  synliggöra  problemen  som händer  på ett sätt  där vi  tydlig kan se  vad som händer vad det är  som gör att det blir  så konstigt  ibland.   Problemen  finns  ja, visst gör dom det  men  problemet är  att  jag har sett  det som ett problem som inte  jag  kan lösa.   Men   det kan jag   inte själv,  utan   tillsammans,  med  min make  och  skolan,  kan vi få det att fungera bara vi vågar titta  och vara ärliga i vad som är  problemet.