Jonas Gardell

Idag blev det två inlägg på en halvtimma, fick ett mail av en vän, som jag bara  måste klistra in    hon hade hittat något  som  Jonas Gardell  skrivit
Läs det  och ni får ett  skratt som  gör verkligheten  enorm.  Telia var god dröj en timma ………

En liten historia om Livet….

Jonas Gardell – vår hjälte
J

Jag lät installera en ny telefon, fick sedan en skyhög

telefonräkning, ringde upp Telia och frågade…

– Jag har en förfrågan angående en teleräkning jag har

fått. Ni har varit hos mig och kopplat in ett nytt

abonnemang och debiterat 310 kronor i resekostnad.

Varifrån har man åkt för att det ska kosta så mycket?

– De har åkt från Arbetscentralen, svarade Telia.

– Var ligger Arbetscentralen?

– Det vet jag inte.

– Ligger Arbetscentralen i innerstan?

– Ja, det gör den.

– Själv bor jag vid Slussen, som du vet är absoluta

innerstan, hur kan det kosta 310 kronor att resa den

sträckan?

– Det bara gör det, svarar Telia.

– Sedan har ni debiterat ”teleuttag” 140 kronor…

– Det är för själva jacket.

– Men jag har ju mitt gamla jack kvar, ska jag betala för det en gång till?

– Varför frågar du allt detta?

– Jag heter Jonas Gardell och …

– Du ska få tala med någon annan.

Så går ännu en stund och sedan säger en röst:

– Debiteringen!

– God dag, säger jag, jag har blivit debiterad resekostnad

310 kronor på min teleräkning, och jag skulle vilja veta

var den här Arbetscentralen ligger som man har rest ifrån.

– På Norrlandsgatan ligger den.

– Nu är det så att jag bor vid Slussen. Det är ju bara

fem minuters resväg.

– Det kostar det.

– Får jag fråga hur man har rest?

– Hur menar du?

– Har man cyklat, åkt taxi…

– Man har åkt bil.

– Hur kan det kosta 310 kronor att fara en kilometer med

bil? För 310 kronor kommer man nästan till Arlanda i taxi,

tur och retur. För 310 kronor kommer man till Norrköping med tåg.

– Det har regeringen bestämt.

– Har regeringen bestämt att det ska kosta 310 kronor att

resa mellan Norrlandsgatan och Slussen? Med tunnelbana

kostar det tolv spänn.

– Vad vill du egentligen?

– Jo, jag heter Jonas Gardell och…

Du ska få prata med Klas Gustafsson, han har handom sånt här.

Lite senare blir jag uppring, inte av Klas Gustafsson utan

av en kvinna som vi kan kalla Sonja. Sonja säger att

Arbetscentralen inte ligger på Norrlandsgatan utan på

Söder där jag bor. Då säger jag att det ju i så fall

är ännu närmre till mig. Sonja svarar att 310 kronor

plus moms är Minimipris för en resa, en restimme 310 kronor.

– Men han har ju bara rest i fem minuter.

– Gör ingen skillnad.

– Det gör det väl. Ni har debiterat

arbetskostnad också, en timme, 310 kronor.

– Det gör vi alltid.

– Men han arbetade ju bara i femton minuter.

– Gör ingen skillnad.

– Snälla ni, ni har ju inklusive resa och arbete

bara ägnat er tjugo

minuter åt mig, ändå ska jag betala för två timmar.

– Man måste ju skilja på resa och arbete. Såna är reglerna.

Man betalar för varje påbörjad timme.

– Fast man bara har arbetat och rest i tjugo minuter?

– Visst.

Nu börjar en otäck tanke mala i mig, jag måste

fråga:

– Förlåt, om ni påbörjar arbetet 10.55 och

avslutar det 11.05, får man

betala för två timmar då?

– Ja, det är ju två timmar.

– Nej, det är tio minuter, men ni menar alltså

att ett arbete som

utförs mellan 10.45 och 10.55 räknas som en

timme medan ett arbete som

utförs mellan 10.55 och 11.05 räknas som två,

fast den faktiska arbetstiden i båda fallen är lika lång.

– Ja. Så menar vi. Ja.

Jag vill poängtera att citaten är ordagranna.

Till slut betalade jag

310 kronor för fem minuters resa med bil. 310 kronor för

Femton minuters arbete och 140 kronor för ett jack jag

redan hade. Plus moms.

Det här är det Nya Telia.

Ett Telia som har gått på charmkurs. De är

trevliga som fan. Och riktiga lurendrejare. Och nästa gång Telia

kommer till er, begär att de stannar i en timme, för det har ni betalt

för. Åk sedan runt i deras bil en timme, det har ni också betalt

för!

Hälsa från mig

Jonas Gardell

Kreativitet

Jag har ju startat en  annan blogg, cure där jag skriver  utifrån  en test från skrivpuff.  Idag  gillar jag det jag skrev.  Känner  mig kreativ och stolt över hur  orden ramlade på plats.   Det första jag gör  när jag vaknar är  att dricka kaffe, kolla in  vilken utmaning som finns på skrivpuffen  för dagen.  sätter mig  och låter  fingrarna dansa över tangenterna.

Jag har ju ingen  kraft att bearbeta eller  skriva  om  göra  bättre  utan skriver och skriver tills  jag tycker synd om  de som ska läsa mina inlägg.  Vill ju inte att de ska tröttna mitt i texten.  Idag blev det en lång text,  för lång men  Jag känner  stolhet över  min text.  Jag gillar den,  den är bra, inte bara bra utan väldigt bra.

Därför klistrar jag in den även här.  För jag vill att ni ska  kunna ta del av den.

Utmaningen idag  handlade om Påverkan så  här blev min textom påverkan;

Min tanke, påverkar, jag kan påverka mina tankar.
Tänk en liten tanke kan påverka en hel människa, en lite tanke kan upplevas så olika.
Du är inte bra, du duger inte, Har jag den tanke, har dessa obetydliga ord, blivit min sanning, så bli mina handlingar odugliga och inte sägande.
Jag duger inte jag är inte bra, blir det min sanning, så vill jag inte bli av med min sanning utan visar min omvärld att så oduglig är jag.

I mina handlingar och ord förminskar jag det som jag är stolt över, förskönar min omgivning och gör mig själv liten.
Skulle något visa intresse för min person, lyckas hitta en liten bit av mig som den uppskattar.
Då blir jag rädd, mitt ego berättar för mig hur fel dom har.
Jag får för mig att visa hur oduglig jag är.
Mitt ego blir rädd, mitt ego vill inte flytta, han trivs där i min värdelöshet. Hans byggstenar är grundmurad av hård och kall betong.
Mitt ego vill inte ha fel. Mitt ego blir stor av att jag är liten.
Mitt ego mår bra, när han får berätta för mig hur värdelöst allt är ,som har med mig att göra.
All värdelöshet är hans hus där är han trygg.
Egot lyckades påverkar hela min kropp, mina cellers mitt blodomlopps.
Han påverkar mitt leende så det blir en grimas, istället för ett vackert skinande ansikte.
Egot som växer av dålighet och negativitet, blir större och större.
När jag blir dålig, när jag har hans sanningar som mina sanningar.
Han förvränger min spegelbild, allt det vackra tittar han inte på, eller så hittar han en ful liten sot fläck i allt det vackra.
Den lilla sotfläck, är det som han ser, hans ögon påverkar mig att bara se den lilla lilla sotfläcken.

Egot mår som bäst när jag blir sämst, då är han trygg, då sitter han säkert, ännu en stund.
Mitt egot som ser det dåliga, gör min värld och mina medmänniskor dåliga.
Mitt ego trivs i värdelöshet, där blir han större. Han gillar när hans sanningar, blir mina sanningar. Hans sanningar har vuxit upp av andras egons värdelöshetsanningar.
Andra människor som haft egon som gillar värdelöshet, dåligt och ful har gett mitt ego näring, har påverkat mitt egots näring för att växa sig stort stolt och starkt.

Egot ljuger,saknar självkänsla, värdelöshets egot är ganska värdelöst och fult, hans mamma såg inte det vackra i honom, kanske var hon rädd, kanske ville hon hjälpa honom att bli stark, inte bli ledsen då han skulle upptäcka att han var så värdelös. Därför visade hon honom, därför påverkade hon honom att vara värdelös, ful och klantig.

En dag när jag står där framför spegeln, ser det vackra, då jag fokuserar på det som är fint.
Egot rädd, han förlorar sin påverkan, hans kraft blir mindre, han blir svag,obetydlig och värdelös. Egot gråter, han vill inte att jag ska se min godhet.
Han hittar det fula, skriker till mig att titta där, titta på den fula pricken där.
Jag ser den fula pricken, men ser den i en ny glans, en strimma solljus lyser upp den, gör den vacker för jag har öppnat ögonen, Jag ser med mina vackra ögon.

Egot har inte lyckats påverkar det vackra ögonen.
För egot har haft dålig syn, hans syn har blivit sämre, Han skriker gråter, han blir sjuk, svag och trött.
Så trött att han inte orkar längre. Han har somnat, vill inte vakna han vågar inte vakna. Han vaggas till sömns, han vaggas av osäkerhetens gungning.
Gungnigen söver egot.
En vacker liten strimma stannar kvar, den strålar ut trygghet den ser det vackra.
Tryggheten som vaknar i vackerhet, den värmer, den lyfter fram mera vackerhet, den ger näring åt en styrka i att vara rädd.

Den ger mig tillit,kärlek och klär mina rädslor i ord, orden påverkar mig att se att rädslorna som rädslor.

Mitt lilla sovande egot blir vackert, han är så liten, men så vacker.
Han sover han behöver verkligen sova. I så många år har han kämpat slagit och tärt på sig själv, mitt lilla opåverkbara egot har gett upp, han orkar inte längre.

Jag har gett han andra glasögon som gör att han ser med andra ögon, en liten del av honom inser att han blivit bedragen, lurad och kränkt, han fick aldrig vara vacker, han som är så vacker. Mitt lilla barn till egot har bara krypit nu ska han lära sig att gå, min lilla parvel, ska nu få möta självkänslan som visar det vackra.
© Malix

×

Like us on Facebook

RSS
Follow by Email
Facebook
Google+
http://malix.se/2009/05/15">
Twitter
%d bloggare gillar detta: