Jenny Ström

idag var jag och maken iväg. Har i och för sig vart på en föreläsning som hon haft innan. Men denna kvinna inspirerar mig och har så många kloka tankar.

Det är klart hon har det hennes tankar om adhd och AS mm är ju så lika mina.  Jag var ju självklart framme och presenterade mig har ju inte spärrarna som jag  kanske borde ha. EN reflektion av föreläsningen är att vi har så lika uppfattningar men vi ger så olika bilder. Även Jenny har vart den där tigermamman. Det är klart att hon har varit det, viagra varför skulle hon inte det blir ju så vi slåss och kämpar  för våra barn tills vi inte orkar mera. Nu vågar jag inte uttala mig om vad som driver henne. Men inom mig handlar det nog om samma anledning som jag. Jag vill inte att mina barn ska få samma uppfattning om sig som jag själv haft. Jag vill inte att mina barn ska formas av alla omdömen om hur dåliga de är. Jag vill inte att mina barn ska få uppfattningar om sig själva om att de inte duger.

Jag misstänker att vi alla har samma drivkraft. Vi alla vill bli bemötta med acceptans, att vi trotts våra bokstäver hit och dit ändå ska få vara de härliga människor vi är. Det är svårare för oss att vara det för vi är ju så mycket för mycket  sorg och glädje i oss syns och känns på ett sätt som gör att våran omvärld reagerar agerar och i all välmening berättar för oss gång på gång att vi inte duger. Men där har våran omgivning fel. För visst duger vi och visst är vi bra.

Tack Jenny för att du finns och att du har drivkraften att våga vara den du är sudda inte bort något av dig. Du är så djäkla bra på att vara dig, och det är så himmelens svårt att spela en roll vilket vi ofta införskaffar för att överleva och stå ut. Tror att de flesta människor med bokstavskombinationer är otroligt bra skådespelare. 

Tack Jenny!

Technorati-taggar: ,,,

Ett mail som gav mig energi …………..

Det gäller att flyta på strömmarna, search det är det livet handlar om. Just nu och just precis nu är jag så glad och tacksam över underbarheten i att vara mig och i att inneha just den där lilla impulsiva genen som finns i adhd.

Tänk att jag har förmågan att handla lite för snabbt och ibland för impulsivt. Nu är den genen det som gör att jag flyter.  Jag har ju skrivit en bok och lite i boken handlar om Kay Pollak, drug   och hur jag genom hans rader och förläsningar faktiskt idag känner att jag i alla fall är på väg.

Jag tror till och med att vi alltid är på väg, nått vättigt är det med att vi gör saker.  i alla fall så skickade jag iväg ett mail till honom för att kolla med honom om det var okey att jag hade  skrivit lite om han i min bok. 

Svaret jag fick från honom fick mig att bubbla, raket tankar och speed en i mina handlingar var enorma, fick lite  snurr och var tvungen att prata med någon som var mindre energirik än jag just då så jag fick tag på de människor som sporrat mig och hjälpt mig i mina tankar med min bok. Ett litet sidospår ser jag nu till Kay igen.

I svaret i brevet från han så gillade han mina rader. Hallå Denne man som skrivit de mest otroliga böcker om personligutveckling Kan tänka sig att lägga ut det utdraget från min bok på sin hemsida, det är stort för mig. Jag blir stolt känner en sådan  värme får kärleksfulla tankar i massor av hans generositet

.

Han hade kunnat välja att skriva annorlunda till och med inte ens öppna mitt mail. Han gjorde inte det utan han valde att läsa mitt mail, han valde att ge mig feedback. Hans storhet blir större mina tankar om honom idag är enorma. Jag är innerligt tacksam och åter tacksam över hans vänlighet.

Technorati-taggar: ,

MITT MÅL FRAMÅT

att vakna idag var lite kyligt, buy att vakna och gå upp var svårt. Det som gjorde att jag gick upp var kaffet, cialis kaffet som jag vanligtvis inte gillar. Fast det kaffet smakade gott det gör oftast det nu, Jag har en perkolator, då smakar kaffet gott, nästan himmelskt. Även om det fortfarande räcker med endast en kopp kaffe så är det mycket godare än att brygga kaffe.  Tack vare min arbetskamrat står det nu en perkolator i mitt kök. Jag fick överta den gamla då vi köpt ny på jobbet.

Det har aldrig hänt innan att jag inte köpt något som jag vill ha. Absolut inte köksmaskiner. tror nästan jag haft de flesta sådana maskiner som man kan ha. Nu efter mina år med Concert så är sånt inte lika viktigt. Under tre års tid har jag kanske köpt en maskin. Innan dess köpte jag nog en i månaden. Det är inte många av alla de beteenden som jag hade innan som är kvar, kan jag se idag.

Nu är det kanske inte bara concertans förtjänst att jag inte bunkar upp och springer runt och handlar mm. Det är många anledningar till det. Jag har mognat, blivit tryggare i mig själv framför allt har jag mera tillit till mig själv, kontrollen som jag så frenetiskt sökte efter förut är inte lika viktig.

Idag är det en dag i ledighet, en dag i ledigheter, ett uppdrag är redan gjort i form av min lilla tablett som saktar ner mina tankar. Ett besök till kuratorn, sen är dagen min, all tid är min efter det.  Har hittat tillbaka till mind fullness  igen inte så som det var förut då jag läste massor men vissa delar blir nu mera uppfattade igen, den sista tiden har jag bara låtsat att göra det  tanken har funnits där men min bok allt om kring mig har gjort att jag inbillat mig att vara här och nu. De sista dagarna har varit mera i att stanna upp här och nu.

Idag ska jag även klura ut och ta hand om min systers råd, vilket är att få till ett papper till skattemyndigheten om att starta ett eget företag, känner att det finns en tröskel som är motig. Det är svårt, en massa papper som jag ska traggla mig igenom, en massa papper som jag skall fylla i och skicka in. Kanske är det just det som är sådant som människor med ADHD skulle behöva hjälp med, eller jag behöver inte säga kanske för jag vet att det är så, i alla fall för mig.

Så var det även för min underbara och fantastiska pappa att när vi inte har riktig koll på saker, när vi inte vet hur man gör, eller inser att det är svårt att skriva i papper att vi måste traggla oss igenom saker då är det en tröskel som är svår att gå över. I vissa situationer skulle jag vilja vara lik min syster mera. Hon har koll på alla papper och sånt hon är så kunnig med sådana saker.

Jag har i och för sig en gång innan varit egen företagare men då hade jag revisor och människor som skötte sånt för mig. Idag  är det ett litet enmansföretag där det endast kommer att handla om min bok som jag vill få ut till varje pris.   I de syftet  bör det bildas företag så att vissa saker blir mera riktigt skött.  Har ju även funderingar på att föreläsa i någon form. här är inte planerna lika tydliga som min bok.

Här är jag även i ett dilemma.  Självklart måste jag på något sätt få tillbaka det som de kostnader mig att ta mig till stället jag skall prata på.  Men mitt syfte är av mera personliga själ än att tjäna pengar. Jag vill träffa andra kvinnor och män som har ADHD jag vill ge den möjligheten att som jag ta hand om sig själva och vill få dem att inse att adhd inte är ett hinder man är inte en komplett okunnig dåre som är totalt ointelligent.  De få gånger jag berättat de gångerna visar mig att jag har något att ge. Jag vill ge andra kvinnor i samma situation samma härliga möjlighet att hitta  deras härligheter. Jag vill att alla små tjejer som är som jag ska slippa alla psykiska och fysiska plågsamheter som jag genom gått. Jag vill bjuda på mig och få andra att  känna tillhörighet, och innanförskap i ställer för det utanförskap som många av oss känner, jag vill påverka inverka och utveckla så att samhället blir ett humanare samhälle att leva i  så att våra barn har möjlighet att få uppleva acceptans bli bemötta med respekt och tolerans.  Jag vill att mina barn och alla andra barn med ADHD och alla de andra diagnoserna skall få möjlighet att misslyckas mindre. Vi har en förmåga att ofta just göra fel vara konstiga, kan jag på något sätt hjälpa andra att acceptera sig själva trotts otillgångarna som finns i tillgångarna så är det viktigare än alla pengar i världen.

Lev nu just nu  fan nu har jag bråttom ser jag

Technorati-taggar: ,,