kvälls tankar

Har nu varit hemma några timmar efter mötet. Hela jag värker efter trötthet. Hela jag skulle slockna på två röda sekunder om jag la mig ner.  Sov inte en timma i natt när jag skulle sova på jobbet. Stressen får arbetspasset, online satt i nästan hela natten dessutom så gjorde jag listor på vad som jag inte fick missa i mina tankar. Självklart missade jag, trotts min brist på sömn så var mötet på jobbet ett energigivande möte, massor av allt diskuterades. Vi har ventilerat och förhoppningsvis arkiverat det som tar onödig kraft ifrån oss.  Äntligen kommer vi även få två utvecklingsdagar  ganska snart.  Vilket är nödvändigt att vi får. Finns så mycket som vi behöver diskutera och strukturera upp.  Böcker har sålts fick jag klart för mig i dag de hundra som trycks är nu inte hundra längre.  Jag känner mig stolt och full av egen förundran över att jag verkligen gjorde det.  I bakhuvudet minns jag även min väninnas ord för någon månad sen. Då hon sa om någon skulle få för sig att göra ett tokigt projekt så som att skriva bok dessutom ge ut den så finns det nog bara en som hon skulle kunna tänka sig göra det och verkligen göra det. Hm, hon hade självklart rätt, för den hon pratade om var jag. Jag gjorde det. Jag,  jag gjorde det verkligen  denna upplevelsen är stor i mig. Så spännande, Jag gjorde det.

Idag pratade jag även med en kollega på ett annat ställe som berättade att jag var hennes inspiration hm, jag hur det nu kan bli så, i nästa sekund sa hon att ja, du gör det du ska göra. Så kan det ju vara eller så är det ju,

fast vi får ju se vad som händer finns ju fortfarande en del böcker kvar men boken e ju ganska nyfödd just nu bara några dagar gammal.

Technorati-taggar: ,,,,

En liten påminnelse

Carina Ikonen http://www.litenupplaga.se/511

Source: www.litenupplaga.se

Hon beskriver den där lilla delen, nurse som kallas ADHD och som rör till bland tankar och känslor, på ett sätt som får läsaren att förstå problematiken och känna djupaste empati men också äkta glädje. Hon delar frikostigt med sig av egna tankar och upplevelser. …

Technorati-taggar: ,

Utmaning 292 – 19 oktober Skriv om att växa.

Förr för länge sen, doctor du vet då du ständigt och jämnt vart tvungen att berätta alla bra saker med mig. Minns du det? Då växte jag av dina ord, riktigt sträckte på mig, ansträngde mig till den yttersta graden för att göra mitt allra allra bästa. Allt jag gjorde var för att höra att du tyckte jag var bra. Visst är det sorgligt, nästan vackert vansinnigt.  Jag var så liten, så liten och skör, i mig fanns det inga duktigheter från mig. Det duktiga och vackra i mig var ett blindfällt av minor, som inte visade sig i mig.  När jag tittade mig i spegeln så såg jag inte mig. Jag såg mig men med dina ögon.

Dina ögon var ofta granskande i mig.

Sorgligheternas sorglighet är sorger av gömda glömda glänsanden av mig. Inget fanns där som var bra i mig. Dina ord växte och blev stora i mig. Dina ord, gjorde min kärlek till mig obetydlig och till intet gjord.  Idag har jag stängt och slängt alla gamla sanningar om mig, i dag är dessa sanningar lögner. 

Idag spelar det ingen roll om du avgudar eller förkastar. I dag är det viktigare när jag avgudar eller förkastar. Min känsla och kunskap om mig är idag mera värt än all den kärlek jag får av dig. Kärleken och tryggheten bor i mig, den hjälper mig att växa….