Läste ett svar i en kommentar som jag skrivit i bloggen tankarilosvikt, rx om att du är författare, buy jo, ed ja. Blir man det så bara, jag menar är det så enkelt att bli författare? I så fall hur länge är man det? Är man det under tiden man skriver boken? Eller är man det hela livet. Är det någon skillnad på mig nu, är jag liksom annorlunda nu än då jag satt här och utförde mitt författarverk? Är man författare så länge man skrivet i sin bok? Eller så länge den finns att köpa?
Nej, jag är nog likadan nu som människa som innan jag började skriva på min bok. Jag har ju endast skrivit ner mina tankar och mina känslor. Dessutom är det ju så att min bok, alla de orden jag skrivit i min bok, är ord i rader där jag inte blivit avbruten mera än från mina egna tankar.
Tänk det måste vara drömmen för en människa med ADHD att få säja alla de ord jag skrivit, utan att få ett enda annat intryck. He he he Hallå Att skriva bok, eller hålla låda för någon med adhd är ju inga konstigheter oftast så har vi ju någon gåva, i kompensation för våra mindre “normala” andra små egenheter som tillexempel distanslösheten, eller impulsiviteten.
Även om jag faktiskt inte ser de förmågorna som otillgångar för jag ser dem som mina tillgångar. Det är bara i vissa sammanhang dessa tillgångar blir otillgångar, och tänk då visar de sig inte ens i mig.
För mina hinder eller otillgångar visar sig i former av att andra höjer sina ögonbryn, sneglar lite på andra än mig i gruppen, eller som i vissa fall då de uppstår en tystnad som blir obehaglig. ADHD är inte en o-tillgång i mig utan ett oförstånd i andra. Så vem är det som är funktionshindrad, eller i alla fall hindras av mina funktioner?
Hindrar jag någon? Nej, inte ens mig själv i de bästa av världar? Förr, från urminnes tider då vart jag jägaren, eller hon som smakade på alla konstiga bär nötter och svampar. Då var jag och andra med ADHD överlevare som hittade ny mat när den andra var slut. Vår nyfikenhet gav oss utvecklingen.
Titta på: Einstein Nu var det kanske inte adhd han i första hand hade, men jag misstänker starkt att han hade både Asperger och adhd. Nu har jag inte uppfunnit hjulet eller något sådant, jag har bara skrivit en bok. Inte ens bokstäverna har jag uppfunnit, men jag har lagt orden i de rader som de passar mig.
Det har tillslut blivit en hel bok. Det har även blivit en massa inlägg i mina bloggar. Sen om det är adhd eller inte, det har jag inte en aning om. Det är mera mig,
sådan som jag är. En liten del i mig är en krydda som är i samhälliga sammanhang ett hinder, där bokstavskombinationen är ADHD. Sånt är livet ibland har vissa ADHD.
Lämna ett svar
Du måste vara inloggad för att publicera en kommentar.