Flickor och ADHD

Nu verkar det som det kommer att bli flickornas tid inom forskningen inom ADHD. Kan det vara så?

Tänker ta upp det som jag läste i Göteborgsposten idag, try det är så otroligt viktigt.  Flickor och pojkar har olika sätt att förvalta sin adhd.  Jag skrev om det i min bok,  i mina föreläsningar tar jag upp det.  Jag har så mycket erfarenheter av det  som Svenny Kopp visar på. Det är så otroligt viktigt för det gör ont  att leva i okunskap och att bara veta  att man är annorlunda, och utanför. Mobbing, misslyckanden, dyslexi och så mycket annat lidande lägger vi flickor i magen.
Där bor det tills vi glömt av att det finns, gnager och tar sakta bort allt som är bra med ADHD.  Vi kämpar febrilt med att i massor försöka  vara Normala och inte glömma,  vara som alla andra.  Jag har pratat om det i flera år, har 40 års erfarenhet. Vi går liksom inte ut och slåss, eller har sönder, det som slits sönder är istället oss själva.  Självkänslan dör eller blir inte född, för vissa av oss, självförtroendet  föder vi på andra sätt där vi i oss blir mindre och mindre. Våra flickor är  viktiga, vi måste ta hand om dem. Flickor, kvinnor påsidan av i det utanförskap och ibland tillhörande sidospåren faller längre ner än våra söner.  Flickor tar mera stryk.  Dessutom ställs det på något sätt mera krav på oss.  Läs mera i artikeln som finns i Göteborgsposten.
Vi behöver göra massor, upptäcka, se och bekräfta.  Vi måste bli mera uppmärksamma , skolan och  de utredande instanserna måste lyssna på oss föräldrar. Själv mins jag för några år hur jag liksom tappade andan, fotfästet och tog till mig professionens omdömen. Där jag blev dålig mamma, tokig och skulle välja mina konflikter.
Tre års lidande till, innan jag och familjen fick en ny tid, till BNK i gbg i stället för Uvalla.  En tydligare och djupare förståelse,  gav oss krafter att orka och våga.
Idag vet jag,  och jag vet att det jag såg och visste. Var sant.  Idag har jag lärt mig att jag faktiskt är den som har kunskapen, jag har förstått att jag skall lite på mig. Det är mitt råd till dig idag. Tror och ge inte upp. Finns det något jag kan göra så skall jag försöka. Idag är det detta inlägg som är mitt försök……

Tack för att du läste, antagligen bryr du dig också om våra flickor som kan ha lite svårigheter inom  NPF.

Solidaritet är något som finns i förorterna…………..

Nu är det inte lång tid, thumb snart vet vi. Snart vet vi om vi ska sparka mera eller mindre.  Sparka neråt slicka upp åt sjöng Thåström, Just det är det som alliansvännerna vill att vi ska göra. Vi ska buga och bocka, fast det är klart flickor niger ju. Kanske är det också så att de vill att vi senare lite längre fram skall tillbaka till titlarna, för det är just det som konservatism står för.  Titlarna, visar på att det är skillnad på folk och fä!

Vårat samhälle är tillbak-åt-strävelser, solidaritet finns inte förutom i våra förorter. Då inte solidaritet i politisk ordning, utan solidaritet för den egna förorten.  Jag vet för jag bodde i Bergsjön, hade ett gatukök på Rymdtorget. Där var jag en av vi, som bodde i förorten, där var vi en av oss, vi tillsammans. Inbrott i vårat gatukök var inte från urinvånarna i Bergsjön, nej!  Inte rörde  dom sitt eget gatukök.  En kille som bodde nere vid torget, kom till mig då jag skulle stänga om jag var ensam i köket. Så jag inte skulle bli rånad.

Människor kunde komma en torsdag, berätta att de inte får lön från dagen efter eller efter helgen, då fick de skriva upp så de kunde käka hos oss.

Det var aldrig några problem, jag viste att de skulle komma och betala, för vi var oss, oss var vi.  Idag bor jag inte i Bergsjön, det är  många år sedan jag gjorde det. Idag bor jag i ett samhälle ute på landet. Just här  i vårt samhälle, är inte tillhörigheten  (oss,vi och oss) till för  mig och min familj. Vi är ännu efter 10 år, de ny inflyttade från Göteborg.  Tror kanske även att det är så att min bokutgivning, inte gjorde det till det bättre.  “Kanske är det nu så att  det blir: ÅÅÅ där e hon från GBG, som skrev en bok om att hon  har DAMP” Hon som inte orkar, hon vill skylla sina latheter på sjukdomsfall.

Så är det inte, jag skyller inget, Att jag missar eller att jag inte tänkte på det, är saker som jag själv allt som oftast får betala för.  Ingen annan gör det, men det skulle kunna vara annorlunda, det skulle kunna vara så att det bodde kunskaper om just NPF ut i samhället,  Och det skulle kunna vara så att vi alla ( Då menar jag ALLA) skulle kunna få vara som vi är,  även vi som är utan kragar och skärp! 

Jag kräver  inte av någon att de ska vara som mig, men på något sätt  får jag känslan av att jag bör vara som vissa någon. Där jag  bara behöver ta och skärpa mig……………..

En länk som absolut behöver begrundas och verkställas inte bara i Stockholm utan i hela  Landet!  GÅ in och läs på Socialdemokraterna. se.

Min röst är något jag redan bestämt att jag skall lägga åt ett visst håll. För  jag vill vara en del, vill  påverka,  hur gör du?

Rösträtt är en rättighet som vi alla har!  Det borde  vara en skyldighet.