Tänka sig en morgon med resväska och Herr thåström….

Kärlek är för dom…. Kärlek är för dom som har tur. Just denna koncert var jag på längst fram och fick andas in dynamik och kärlek. En hel grym låt, advice självklart e det thåström en mogen vacker klokhet som låter i mina högtalare. Min herre ni vet ingenting, purchase ni vet ingenting. Sjunger han vidare. I kvarteren bakom stationen, pills ska inte jag befinna mig i dag. Men kvarteren bakom avenyn eller vid sidan om i alla fall. Fast även i området Backadal men där blir det bara en översovning. Vi ska tillsammans med ett par grannar göra Göteborg osäkert. Galenskaper skall ses och polskmat intas. Aldrig nånsin kommer ner, låter herr thåström, nu. Kanske är det så de höga hästarna som jag satt honom på, kommer han aldrig komma ner ifrån. Tänka sig att tillsammans med hans röst flyttar jag upp några nivåer under stunden då vi är i samma svär. Just nu är det vid tangentbordet och mitt gamla köksbord som vi umgås vid.

Igår hann jag självklart inte att packa ner det jag ska ha med mig idag, Hann och hann, hm jobbigt läge där. Packa är ångest för mig som jag fastnar i. Vad ska jag packa ner? Kläder, jo just, det men vilka kläder? Vilka färger? I tankarna blir det: jo men nu ska jag ta nått som jag inte brukar. Hmm jo visst eller hur vem lurar jag? Självklart blev det svarta byxor svart svart svart. Förmodligen för att det alltid funkar. En skjorta som jag hade tänkt ta, upptäckte jag tappat en knapp, hm, ångest min tanke och strategi funkade inte. Hjälp!!! Jag har inga kläder!!! Maken vaknade med frågan vad gör du ?

Mitt svar blev: Jag har inga kläder!!!

Nej just det som vanligt då svarar han.

För mig är det problem, packande välja kläder just sådana saker är säkerligen kvinnligt. Men för mig är det ett problem för jag liksom låser fast mig, och har svårt att gå vidare, om tanke ett inte funkar. Kanske är det just det som gör att jag inte hinner packa dagen innan, för då har jag längre tid att fastna i mera ångest som bubblar upp, som gör att jag inte kan välja klart. För just idag bara några timmar innan jag ska åka har jag liksom inte tid att vela fram och tillbaka, i strategier, strykande och allt annat som jag annars hade fumlat med. Kanske är det just därför jag ofta gör saker i sista minuten för att slippa hamna i situationerna där jag gör om och gör rätt i oändligheter. Pojkar och flickor hör ni mig?

Pojkar och flickor, se på mig. Nu skriker han! Tillsammans med thåströms skrik tänker jag nu sluta mitt inlägg. För nu ska sista vändan till så att mina tabletter och det sista inte skall glömmas!

Som vissa vet har jag ju en förmåga att missa vissa saker som sedan min make får sopa upp och hämta. Huvaligen Vad den mannen får stå ut med …

Miss Huddinge centrum 1972…..

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.