Kolla in min fina hylla……

ett fynd jag inhandlade idag 500 kronor

Tillgångar!?!

112ink.se

Naiv, drugs godtrogen och litar på, diagnosis är mina andra namn. Ältande och avkänning kan också läggas till. Jag vill tro alla om gott, jag litar på det man säger till mig. Därtill kan även läggas in förlåtelseprocesser och glömska. Naivt godtrogen förklarar jag genom att jag själv inte luras, ljuger mm. Det gör att jag tror på det som du säger till mig. Ser svårigheter i dessa ord, men skulle för allt i världen inte vilja vara annorlunda. Mera än då jag står där och ser naiviteten i mig återigen blivit blåst, då jag är förd bakom ljuset.

Ältandet och avkänning,….. Ältandet skulle jag faktiskt kunna sälja billigt utan att blinka, för det tar en massa energi ifrån mig. Alla ältande tankar som bara mal och mal, ältande är ju likadana, alltså samma tankar men i olika böjningar eller svängningar. Bara för att jag ska inbilla mig att, jo, nu tänks det annorlunda. Samma gamla tankar men i en Ny tappning så att säga. Här säljer jag ut, rea bort, till och med skulle kunna skänka det till någon, om någon skulle behöva just sådana tankar. För jag vill inte ha, inte ha alla dessa älttankar.

Avkänning både bra och inte bra. Avkänning bra är att Jag har en förmåga att känna in saker, känner liksom att nu är det något som jag skall vara uppmärksam på. Nu är det något som inte stämmer eller hon säger ja men menar nej. ”Naivt godtrogen ” om jag liksom råkat ut för att du säger att jorå det menar jag. Jag menar verkligen så, och jag vet ju hur det blev förra gången ja menar……. Bla hokuspokus draveleri språkskonstigheter och blaaa. För jag känner av saker i miljöer, men min naivitet, min tro på människor, gör att jag ofta bortser från min förmåga och väljer att strunta i magkänslor. Var på jag sedan kommer på att Jo jag skulle återigen …….litat på min intuition. Förlåtelse processen i mig är en dumhet, för jag glömmer fort, förlåter fortare än kvickt. Ger människor en andra chans, 1000 gånger om. Skulle det mot förmodan vara så att du stampat eller sårat mig en sista gång. Att jag inte förlåter så mår jag dåligt av att tankar i ältande som går i banor av: Tänk om det verkligen var nu den där sista chansen var här, och nu har jag valt att inte ge den sista chansen? Då är det mitt fel, då ger jag inte det jag själv skulle vilja få….. älta älta älta…….

Glömska, där till alla glömda känslor som jag liksom inte hinner med att känna in till nästa gång. Eller till och med alla känslor som jag kanske inte uppfattade som jag just bara för att jag inte hann med att uppfatta. Gör att jag återigen, gång på gång gör samma sak igen och åter igen. Du står där och funderar på: Lär hon sig aldrig? Att hon alltid ska vara så naivt godtrogen och glömsk. Att hon aldrig lär sig av historiska händelser. Men här vill jag dela med mig för visst lär jag mig, kanske är det så att jag först måste lära känna mig, mina små bristtillgångar, för att sedan kunna be om hjälp. Eller bli Livsklokhetserfaren. Då måste jag liksom träna och återigen träna gång på gång. Likt det lilla barnet som lär sig gå så är min träning i att tills sist hinna med att träna mig i att minnas att jag är naivt godtrogen och har lätt för att glömma och förlåta. Kanske behöver jag lära mig att jo, det gjorde minst lika ont denna gången att du lurade mig eller i alla fall undan höll en del av den sanning som du tror på.
Därför är det så att du ännu funderar på att: att hon inte lär sig… just de tankarna kanske kommer att bli återkommande för dig. Ältande kallas dom då…….

J


Även i år möter vi vitsippor det är vår!

Vad ville jag säga med just detta inlägg? Vet inte men ibland är livet sånt, ibland vet man inte …….. i alla fall inte Jag!