Historian upprepar sig……. igen

historian upprepar sig, capsule Det var så dom sjöng 1974, Då var jag en liten flicka´. En liten flicka med spretigt hår som tyckte att Agnetha Fältskog var det vackraste som fanns.  Redan två år innan när jag var 6 år när jag för första gången köpte en skiva då var det  just Agnetha  och så glad som dina ögon som gällde.

Men det var inte Agnetha som  var ämnet idag.  Slank in i det då jag tänkte berätta om historiska saker spökade i dag. Den där gamla vanliga hemkänsliga känslan sen innan jag fick kunskap flyttade in. Innan jag fick min diagnos, innan jag förstod att alla mina missade möten mm handlade om att jag  har en funktionsnedsättning i formerna av ADHD. Så bodde känslan av att jag har nog missat något, i mig Alltid! Förr fanns där alltid en gnagande känsla av att hjälp nu missar jag, säkert något som jag inte dyker upp på.

Almanackan som gör livet så enkelt var något som alltid hos mig var en återkommande sak som jag slarvade bort. Dessutom visste jag aldrig vad man skulle ha den till. Vad skrev man i en almanacka? När skrev man i den?  När tittar man i den och när har man den med sig. 

Jo,  jag vet, låter dumt, men då förr asså var det en verklighet. Förr hmmm näää inte förr. Jag har slutat köpa almanackor som jag ändå bara slarvar bort. Jag kör Google is my friend, utan Google stannar min värld. På riktigt!

Idag var Google en Trogen vän som skickade sms lagom i tid så att jag skulle hinna till en bokning.  Men jag var liksom utan tid, Tiden i mig var inte med mig.  Helt säker på att  Google lurade mig, helt tvärsäker på att  det inte var klockan nio  utan tio.  Så jag lutade mig tillbaka i tanken och lät mig luras av att jag har säkert skrivit fel. Tog av kläderna för att springa runt i morgonrock hade ju  sovmorgon tänkte jag.  Det var då det började gnaga i mig.  Jag lutade mig ännu mera tillbaka och tänkte OCD.  Blev bekväm i OCD tänket men tänkte att jo Lite försäkran skulle ju inte skada.  Så springer ångesten och gömmer sig en stund.  Ringer till jobbet, försäkrar mig om att min tanke är rätt och google är en timma för tidigt.   Var på min kollega säger nej det är inte  tio det är nu redan klockan nio. Hoppla  tack  hejdå snabbt och rusar ner sliter av mig morgonrocken  och slänger på mig kläder,  Nere vid korsningen får jag se att tröjan är  avig så jag stannar bilen och vänder den rätt.  Inte en tanke på att någon kan se mig utan av gammal vana av med tröjan vända den och på igen.  

Jo jag kom alldeles lagom i tid, jag hann.  Klokheten i det här var att idag var det lite bra med, Försäkran som jag trodde var för att slippa ångest, istället blev det  hinna med en massa stress. Men , men jag slapp skammen, jag slapp verkligen att stå där, slapp känna att ja just det, jag hart missat igen.  Åter igen  känner jag tacksamhet till Min Vän Jenny Ström, som lärde mig att Google is my friend.

Google jag vilket leder mig till Jobs, jo han lämnade i natt denna värld, har gett sig av till en annan dimension. Undra om de har Apple eller vad de har där. Fast skulle det vara så att de där saknar äpplet, så lär Jobs fixa till så att det blir en tillgång.

Jag  tycker att Jobs Var en spännande person, har läst lite om honom.  Gillade utmaningar, provade på, för att han kunde och tänkte inte på det alltid.  han fick gjort mycket och var en frihets individ tycker jag mig se av det jag har läst.  Gillade prova på saker, ja vem gör inte det, men jag tror att herr Jobs var mera modig för han provade verkligen  fullt ut.

Men det var inte han som sa att om man mobbar ska man  tänka på att det i vuxen livet kan dyka upp en chef som var den som blev mobbad.  Det var nog  Gates, det eller….Ops  får man nämna dessa namn i samma stycke? Hm vet inte tänkte inte på det, och jag  gör det för att jag kan………

Författare: Carina Ikonen Nilsson

2009 skrev jag boken Jag föredrar att kalla mig impulsiv. Idag är jag ute och pratar om Npf hur det kan funka och vad som inte funkar. En och annan bok säljer jag också.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *