Vi har lång väg kvar!

Tänker skriva om en tjej, purchase hon har svårigheter i att komma ihåg, patient har svårigheter att inte göra samma sak tills det funkar.  Ibland funkar det efter tionde gången, en annan gång kan det vara så att  hon till sist ger upp.  Det var förändringar på hennes jobb. Hon gillade inte förändringar. Denna gången viste hon att den förändringen som nu hade blivit kommer göra att hon inte kommer nå upp till det som förväntas av henne.  I stunden som hon insåg så blev hon rädd. Hon insåg att Hjälp nu Behöver hon hjälp!

Hjälpen hon bad om fanns inte inom räck håll, hon blev ledsen, frustrerad och tårarna gick inte att mota bort. Tårarna gjorde att hon kämpade febrilt pappret blev vått. Chefen hade fullt upp med att hitta ord som skulle ta fokus från kvinnans tårar.  Men oavsett  det  fanns inga ord som torkade tårarna. Utan en ren och skär vilja av tårbäraren själv.  Tårarna som visade sig  vittnade om att kvinnan var i sin funktionsnedsättning.  Känslan som flyttade in blev att skyll dig själv.  Den hjälp hon  så väl behövde, som egentligen fanns inom räckhåll om viljan hade funnit blev en illusion och historiska minnen gjorde sig påminda. Nej det tar för mycket kraft, små människor behöver andra människor för att bli stora. Inte genom att att människor får vara i sin storhet utan mera för att låta dem veta om hur värdelösheten finns där. Små människor är rädda för människor som vågar visa sin svaghet, vägrar se svaghetens styrka utan ger en extra putt så att den som håller på att falla  ramlar fortare hårdare så det  gör mer ont. 

Nej, vi har ännu långt att vandra , ännu så är det  långt väg kvar.  Funktionsnedsättning? Nej det är inte självklart att du  får den hjälp du behöver.  Nej, inte alls! Det  är liksom inte nog med en de vardagliga svårigheterna. Nej det är inte alls så att det är en självklarhet att du får den hjälp du behöver. I alla fall inte om du har en funktionsnedsättning som inte syns, som liksom bara känns.

Det är synd tycker jag, för nu är vi i 2011 Nu är det liksom inte försvarbart! Hade det varit för 20 30 år sedan då hade det varit skillnad. För då visste man inte bättre!  Idag finns ju kunskapen, men viljan saknas. Just därför är (H)järnkoll viktig, därför är det viktigt och helt rätt i tiden att (H)järnkoll finns.

Det borde vara mera 2011 att låta människor få vara i sina tillgångar än i sina otillgångar.

Kommentarer

Ett svar till ”Vi har lång väg kvar!”

  1. Profilbild för Moa

    Tillsammans är vi starka. Tillsammans ska vi göra skillnad.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

×

Like us on Facebook