Hotellweekend och Ullareds hysteri………

Vi är på Hotell Fregatten i Varberg.  Redan igår kom vi hit.  Nu vill jag tydlig göra att jag är utan skuld. Med att jag är utan skuld så menar jag att det var min makes Geniala ideé att vi skulle ta oss till något som heter Ullared. Redan i veckan pratade han om att vi skulle kunna handla julklappar där.  Lönehelg, purchase miss 1. En månade innan Jul Miss 2. Tidigt på morgonen Miss 3. 

Miss 1 och 2 avsäger jag mig ifrån. 

Även om jag redan i veckan tänkte att jo det kanske är bra Ullared julklappar och  framför mig visade sig bilder av dockor och små fina presenter, buy cialis till alla de små änglarna som finns i vår närhet. Parfymer smink kläder till våra nu lite större barn som liksom vuxit ifrån både dockor och bilbanor.   Samtidigt som det i mina bilder singlade ner  pengar som rena Las Vegas blinget, blinkade lampor mm.  In my dreams och i mina bilder i tankarna var det så. 

Miss 3 den kan jag tyvärr inte svära mig fri från, nej inte alls faktiskt. För just miss 3 är nog min miss hela den.  Jag vaknade ju riktigt tidigt, runt halv åtta var jag tvungen att väcka maken, för jag var hungrig.  Hela hotellfrukosten liksom dansade framför mina ögon och maken sov.  Det ända vettiga och riktiga var ju då att väcka maken så att frukosten blev ett faktum.  Jag har ADHD jag är rastlös dessutom lite otålig så efter frukosten så satt vi snabbt i bilen  på väg de tre mil som  är till Ullared här ifrån.

Miss 1 och 2 var ett faktum redan innan vi kom in i affären. För parkeringsplatser var ett mysterium som var ett måste att lösa innan vi  kunde hänge oss åt den ultimata shoppingen.  Vi löste mysteriet men väldans lång bort från själva shoppingshysterin.  Mysterie två löstes efter lite pill  med växlingar och lite sånt,  en shoppingvagn och sen in i själva krigs härden.  För det var just vad det var det. Rent krig det var risker för vårt allas liv där inne i affären. Människor som liksom körde kundvagnar som de var rena krigsvagnar.  Att liksom ta hänsyn, vänta på sin tur var något som inte fanns och inte heller var nått som någon annan än jag gjorde de första 10 minuterna.  Efter tio minuter av hänsynsfullhet vänta på min tur insåg jag att jag antagligen kommer att få stå bland hår-schampon tills de stänger.  Så efter hastigt beslut gav jag mig den på att i alla fall komma fram till tvättmedels pallen.  Och jag gjorde det men vägen dit var inte lätt två gånger råkade jag ut efter det som jag  i en vanlig affär skulle få utbrott på,  förklarat för vederbörande att det är mina hälsenor som de just provat på att sega ut.  Här insåg jag att det inte  skulle vara värt besväret att ens försöka mig på att få vederbörande att inte knö  och försöka sig på att till inter göra mina hälsenor. Det var liksom bara att hejdlöst för se sig bakom en pall och skydda  det som skyddas kunde. 

Vi fick med oss en del saker  ifrån affären. Men både jag och maken tröttnade fort. I människors blick såg jag hur det liksom bara fanns prislappar och prylar.  Jag tittade på vår vagn, tittade på människornas blickar och kom på att jacka Nej jag behöver ingen jacka. Jag klarar mig som det är. Jag gillar Lindex. Ullared förra gången vi var på var det mitt i sommaren för tre år  sedan. Då var allt mitt fel.  den gången var det kö för att komma in i affären.  Idag insåg jag att nej Ullared är inte en affär för mig. Om det inte är så att det är mera folktomt. Ullared nej det är inte min kopp med te. Inte idag, inte förra gången.  Men om det finns dagar  då det är mindre folk, jo då skulle jag kunna tänka mig. Men nu Nej det kommer dröja innan jag åker dit igen.

Snart om några timmar ska vi gå ner till restaurangen idag serveras det Tacos buffé, men även lite kex ostar och frukter. Lev idag just nu, så slipper jag tänka mera på Ullared.

Idag handlade jag även upp mina presentkort det blev en bok. Marilyn Monroe……..den ska bli spännande att kolla in…..

Återblick av Ågrenska den 24 nov 2011.

En kunskapens dag. En dag då jag lärde mig massvis. Dagen som var en heldag på Ågrenska. Svenny Kopp berättade intressanta kunskapshöjande saker om flickor med autism på morgonen. Efter fika framtill lunch så berättade hon om flickor med ADHD.

Jag till och med kände tårar som rann ner för min kind. Tårar som visade sig av pilarna som stack till när hon pratade om kvinnor. Hur vi ännu idag är navet i familjen.  Men det var inte det som gjorde ont. Det vet jag ju liksom redan innan.

Det som gjorde ont är att hon antagligen innan igår, tadalafil flertalet gånger pratat om det långt, and långt innan.  Kunskapen liksom finns långt innan igår.  Och inte handlar det om navet inte om att vi kvinnor liksom gör marktjänsten och håller i alla trådar.  Utan det onda som gav mig tårar är att när hon pratade om svårigheterna som många med ADHD har. De svårigheter i att hålla garderober uppdaterade, there minnas alla dessa Utvecklingssamtal, tandläkare tider, läkartider, födelsedagar läxor som jag och min familj kapitulerat över sedan många år. Rädslan som bor inom mig om hur framtiderna ska bli för mig, mina barn.

Kommer min styrka att finnas kvar, kommer jag att hålla ända fram? Kommer det komma en dag när jag kan stå och se ut över landskapet av historia och känna att Yes! vi fixade det. Vi står här och vi rev stormarna. Men det viktigaste av allt Kommer jag  att slippa se en dålig urusel Självkänsla i mina barn som vuxna? Kommer de att känna att de duger i alla lägen? Precis som dom är.

Jag vill till och med sträcka mig längre än så. Utanför mina cirklar. Kommer Barn som växer upp idag slippa springa i kapp sin egen värdighet.

Ja, Svennys ord gjorde ont.  Jag misstänker att då hon läser min bok, som hon fick med sig igår. Kommer att säga att jo den kvinna som skrivit denna bok vet hur det är att vara navet i familjen och ibland inte reda ut den konst som det är att vara en duglig, klok  och Tid passande strukturerad framförhållen mamma.  

För just det är mina svårigheter,  just det är det som gör ont, när jag tänker att barn växer upp och kommer att uppleva samma svårigheter med sina barn.  De kommer också uppleva den rädsla, som bor inom mig i min mamma roll. Där jag i åratal kämpat med att mina barn ska få behålla sin heder,  få en uns möjlighet att bygga upp en liten, liten allt så viktigt sak som just är livsnödvändig.  Vilket är sin syn på sig själva att dom duger precis som dom är.

Så att inte dom gör som jag gjorde.  Jag som la allt kraft på att låtsas vara så klok, normal och allt vad det innebar.  För det är just det som är svårt att liksom stå ut med att inte passa in i den normala mera alldagliga normen.  Jag är ju liksom mera specialtstöpt i en annan liten form.

Som man idag säger mig att det kallas ADHD. 

Oj oj inte fick ni veta så mycket om Svenny Kopps kunskaper här, utan endast min erfarenhet av detta magiska ögonblick.

Annika pratade Om flickor och hur svårigheter och flickors egna ord beskriver sin adhd.  Hon har ju träffat många av oss. Jag har fått förmånen att under lång tid ta del av hennes kunskap.  Jag har oxå förmånen att ta del av hennes föreläsningar inte alla men en del. I vissa av dom får jag ju berätta om mina egna erfarenheter. Men mest får jag hjälpa henne med Datorn för jag har liksom mera koll på den än henne. 

Om det nu skulle vara så att min make eller min son skulle komma förbi och läsa här så hade dom skrattat och himlat med ögonen.  Sagt nått om att en blind leder en blind för deras uppfattning om mina datorkunskaper är att jag vet var på- knappen är,  av-knappen är den som är när jag ligger och tittar i taket.

Ojdå, det blir ett långt inlägg idag. Men måste få in lite om Johanna Björk.  Som för mig känns som tydligheternas tydligheter även om hon ibland glömmer av att säga att man ska räkna till fem inne i sitt eget huvud.  Min pappa berättade en gång om hur han lurade vuxna genom att titta dom mitt på näsan istället för att titta dom i ögonen. När min farmor berättar om den historien så lyser hela hennes ansikte av min fars klurighet.

Johanna tog även upp Uthållighetstiden.  5 minuter,  Avledningseffekter i kaos.  Men det viktiga med en fråga och mindre ord i samma fråga istället för att ställa en till om svar uteblir. 

Jag är nog inte så bra att återge, men rekommenderar er alla att någon gång ta er tid att lyssna på alla dessa tre duktigheter där liksom förståelse, acceptans och kunskap är de tre pelare som bara finns där som de är.

Namnlöst-1

Händelserika dagar. I morgon är det Ågrenska :) igen men då som åhörare.

Tänker skriva kort inlägg.  Trött men ändå är detta en helt annan trötthet än den  gamla vanliga tröttheten. Denna trötthet är mera en trötthet i välbehag en trötthet där vila hjälper. En trötthet där energipåfyllningar inte är svåra att fylla på.  Förra Torsdagen var ju då jag föreläste, doctor fredagen gick åt till jobba lite med i vägskickningar av böcker. Lördagen/ Söndag arbetstecken, måndagen röja hemma.

I går Gbg för utbildning på familjestödsenheten tillsammans med Bräckediakoni. Utbildningen igår var fantastiskt givande och återigen vill jag slå ett slag för det med delandets tecken.  14 deltagare var vi som var där och så fantastisk spännande att få ta del av andras erfarenheter.  Att se vilken kraft som bor i sådana sammanhang. 

Även det med hur lika vissa erfarenheter är, hur lika våra rädslor ibland är. Men framför allt vilken kunskap som växer fram i just dessa sammanhang.

Jag vill passa på att tacka för att jag fick ta del av denna utbildning. Vill passa på att tacka för att jag att jag fick vara i sammanhang där kraft växer fram och hur det liksom bara bor förståelse i sammanhanget.

Tack!

I kväll är jag redan i Gbg i morgon är det utbildande igen denna gången är det Ågrenska och  Svenny Kopp, Annika Bengtner , samt Johanna Björk som står för all kunskap. 
Det ska bli spännande att får ta del av all denna kunskap, som bor hos dessa människor där ska jag bara sitta och lyssnaBlinkar hela dagen. 

Men nu ska det först sovas lite grann.  Lev idag just nu så …….. ska det sovas.

Arbetspass som heter duga

sitter här och Gäspar. Har jobbat lördag till söndagspass. 10.30  22.00 –Jour 22.00 08, prostate 00- 8.00 till 14.00  I mig bor en trötthet som är obeskrivbar, seek här är jag i min funktionsnedsättning och här bor även Hur ska jag fixa det?

En gång för länge länge sedan var det en dam som gillade att göra saker.  Den här damen skulle göra schema hittade hon på och schemat tänkte hon skulle  göras om, göras så att man inte jobbade  varannan helg.   Planeringen eftermiddag förmiddag  eftermiddag för middag sen ledig ledig ledig ledig, och så vidare.  Just den här damen gillade  av eller  på, antingen eller. Ganska så snabbt såldes schemat in till kollegerna. Idag reder hon illa upp just schema strukturen.  Det blir så tröttande och hon hade behövt luft. 

Idag när jag skulle gå hem blev det kaos gick tillbaka och kollade så jag släkt alla lampor, gick tillbaka igen och kollade så jag låst dörren efter att jag kollat släktlamporna det slutade med att jag fick  ta kort med mobilen för att vara säker på att jag gjort det jag skulle………. 

Jag inser att just  dessa pass behöver  göras en tydlig struktur för!   Ska genast lägga till med att göra lathund så jag känner mig mera säker.

Att låsa dörren har ett finare namn än låsa dörren i mig tyvärr så är jag aldrig  helt säker på om det heter OCD DCO ODC… så jag kallar det för tvång kort och gott.  Just att ta kort gör ju att jag slipper fundera på om jag har låst eller inte,  för kortet blir ju liksom ett kvitto på att jag faktiskt har låst.  Hmmm fast det är klart helt säker kan jag ju inte  va för hmmmm  . För tog jag kortet innan eller efter jag låst!Ler 

 

Igår var magiskt och så mycket som jag igen lärde mig.

En fantastisk kväll igår!

Men jag ska börja från början, thumb för redan i onsdags kväll blev det fantastiska till. I onsdag jobbade jag med föredraget som jag skulle hålla, healing kände oro i magen.  Självklart ska du stå och prata inför människor så tror jag det ska till lite oro för att det ska bli bra. Men för att göra det säkra för det osäkra så tänkte jag att jag tar till alla medel för att det ska bli så bra som möjligt.

Visualiseringseffekter gör mina dagar till lite bättre dagar när jag tar till de medel. Det var just det jag gjorde för visualisering var det jag gjorde. Satte mig och skrev ner allt på ett papper som jag läste en gång innan jag somnade samtidigt som att  bra bilder flimrade förbi som en film framför mig.  En läsning och fokusering till innan jag åkte iväg i går morse.  

Självklart så  är det helt normalt att vara lite orolig när Jag ska stå framför en massa okända människor och prata om min funktionsnedsättning.  För mig är det i alla fall normalt.  Innan vi började så var fjärilarna i magen i krig med varandra och självklart för att likosm  dra ut p det så väntade vi en extra stund då vissa inte hade hunnit dit. Oro det gör att jag blir lite bättre tror jag. Igår var jag en av mina bättre dagar. Igår fyller mig idag med att jo jag dög allt till igår.  Det funkade allt.  Nu surfar jag lite runt på gårdagens minnen. Böcker sålde jag.

Idag har jag fått ta kontakt med förlaget så att de trycker upp mera.  Bara några få finns där just nu och mina här hemma är på upphällning ja till och med så att de tog slut. Ler 

Boken image

Jag föredrar att kalla mig impulsiv som den heter.

Som ett brev på posten kom i dag alla mina saker som jag beställt till företaget. Lite olika självkänslo- boster saker  ligger framför mig, visar mig att det här har jag verkligen gjort. Saker som liksom blev klart, samt ännu är aktuella. En T-shirt med en bild  av min bok ligger framför mig. Den ska jag rama in och hänga här vid mitt kreativitetshörn. 

Tankarna seglar förbi om hur det var den där kvällen, när jag kom hem till min make och sa att:  Jo, förresten så ska jag skriva en bok. Varpå maken som är van vid mina påhitt sa: Ja jo visst gör du det…….. han hade en liten speciellt himlande blick som sa att ja, ja, staflit bor i källaren penslarna ihop torkade mm. Han är ju  lite van vid mina små påbörjingsprojekt…….

 

Tänka er att igår kom det fram två kvinnor till mig och frågade om jag sålde mina tavlor.  Jag har ju liksom inte ens tänkt tanken och hmm….. Jo, det gör jag väl  blev mitt svar….. Och det är ju självklart skulle bli hedrad om det var så att någon av mina tavlor skulle bo hos någon helt annan tänk så det kan bli ……

Thåström får lite plats här just nu.  Känner hur det nästan bor elektricitet i luften…..

 

001mina nya visitkort,inte så brokiga som de andra.

Torsdag 17 nov Ågrenska

Varför blir det som det blir? Steg 2
17 november på Ågrenska

Innehåll:
Detta är en påbyggnad på steg 1 utifrån frågeställningar och önskemål från deltagare på steg 1 utbildningarna. Eftermiddagen är indelad i tre stationer/teman, sovaldi 1 timma på varje. Deltagarna blir uppdelade i tre grupper och går igenom alla stationer under eftermiddagen. Det ska även beredas tillfälle till frågor på varje station.

Teman/stationer:


1. Föräldrarollen, föräldraperspektivet. Hur upplever föräldrar till barn/ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar sin situation i mötet med skola, fritids, socialtjänst, BUP och LSS? Hur kan vi som personal underlätta?

2. Förhållningssätt – Bemötande – Strategier riktade mot förskola, skola.
Mer redskap och verktyg.

3. Om OCD, tvång, tvångstankar, tvångshandlingar och Tourettes syndrom.

Föreläsare:
Johanna Björk, ADHD konsulent, Ågrenska, Annika Bengtner, pedagog,
Familjestödsenheten och Carina Ikonen-Nilsson, förälder.

Målgrupp:
Alla som har gått Steg 1 ”Varför blir det som det blir”.
Tid:
15.00-18.30.
Pris:
375:- + moms. I priset ingår fika.
Anmälan:
www.agrenska.se/kurser

Utan tablett i denna tid, försmäktar jag på denna dag……..

står på utsidan och tittar in….. Just nu känner jag det som att jag varit ett löv i en höst storm i huvudet. Mentalt fysiskt psykiskt trött, sovaldi sale   Orkar liksom inte lyfta tankarna, pharmacy orkar nästan inte ta fram och tänka dom. Just därför blir inlägget till. Svichsss swischsss här susar det likt dvalan mellan vakenhet och insomnandet.  Redan tidigt, mind då jag installerade mig i mötesrummet. Insåg jag att idag gäller det att skärpa till sig, skärpa till och räkna till tre vid varje impuls av ord, som ploppade upp i tankarna.  Jag hyschade mig själv i tankarna och  nu så här efteråt känner jag bara hur jag skulle vilja ligga och flyta på vattnet och titta upp på molnen.  Mentalt trött, Fysiskt trött i tanken. Kraften som bor där nu, är som ett surrande getingbo……….

Tabletten som jag borde tagit i morse gör sig påmind i gäspningar, det gäller liksom att hålla sig i skinnet idag. Att ta tablett nu  skulle göra mig sömnlös i natt……….. Möte till och med då jag intar tablett så är möten jobbiga.  I dag  utan, så är det som jag kastas tillbaka in i historiska tider. Som det var innan jag viste om att jag hade ADHD.  Minnet nu av mötet som var bara för en timma sedan är som fragment av små flagor av färg, De liksom singlar förbi som suddiga flagor, bilder utan motiv, bilder med motiv utan förstånd. Tagna ur sitt sammanhang så att förståelse och aha bor på andra sidan av havet eller i en annan världsdel……

Jag som skulle så mycket idag får göra  det en annan dag. Det kommer inte att bli, inte att funka, inte idag……..

Vill tillägga så här i sista meningarna att jag haft funderingar om att jag nog inte behöver Medicin längre. Har liksom inbillat mig att jag lärt mig så många strategier och sånt så att jag nu skulle få livet att funka helt utan tablett för min Adhd liksom inte är en så stor påfrestning för mig längre.  HAHAAA HAAAAA en insikt rikare av denna dag.  I mötes tider är tablett nått som är ett måste!  Jag kan till och med erkänna så här i efterhetestiderna att nja Concerta är nått som jag ska ta även hur många strategier jag än har….. tablett

Den gör inte om mig men, den hjälper mig stanna upp filmen lite. Gör så jag hinner med att hitta tankarna och känslorna till varje bild i filmen.

Svensktalteknologi.se gör mig O(H)andikappad.

Tänker blogga lite om en börda som liksom försvann. Bördan som handlar om Handikapp.  
Jag har jobbat, ampoule vid lite innan tio kom jag hem.  I mitt arbete ingår det visst skrivarbete, thumb Dokumentation, mötesanteckningar mm mm. Just i de stunder har jag innan varit handikappad. I finare ord är handikappet Dyslexi, men ändå ett handikapp.  Ja, se inte nedsättning utan ett Handikapp!. Jag har i skriverri stunderna på jobbet varit Handikappad.  Men genom nästan som mirakel så försvann det nästan ut i sekundära små egenhets nivåer.

Hur? Blev det så?

Jo, http://www.svensktalteknologi.se/ är miraklet igen.  Förra årets bokmässa gjorde mig ohandikappad i hemmet, tack vare detta underbarhetsföretag.

Detta år var magin lika storslagen, även om jag ännu inte fått in magin i datorn än. Där är det IT som måste gö.  Men ett ok  har fallit, en strimma hopp och glädje flyttade in där det innan bott tidskrävande ångest. http://www.svensktalteknologi.se/  Nu  finns det snart ett gediget och bra rättstavnings och talsyntes program på jobbdatorn. ClaroRead Plus v5

Men det  finns även mirakelpennan som jag bara haft här hemma innan. Nu bor det en lika dan där på jobbet. Echo SmartPen Tillbehör

Så likt simsalabim försvann mitt handikapp även på jobbet och igen är det Svensktalteknologi som gjort mig ohandikappad.  Men till och med min arbetsgivare ska ha en liten eloge för det för det var dom som stod för kostnaden.  Jag fick högsta vinsten i  slippa ångest, slippa lägga ner massvis med tid på att stava rätt gissa ord. Slippa  svettas över mötestider, där jag skriver, nu spelar jag in det. Sen tar mig tid  att skriva det som är viktigt  när  jag lyssnat igenom pennan.

Jag blev ohandikappad funktionsduglig i skriveritider även på jobbetLer.  Fast jag ser ju en vinst i detta även för min arbetsgivare. Eftersom  just skriverierna nu inte kommer att ta sådan kraft av mig, samt så slipper min chef gissa sig till vad jag skrivit i mailet.

Lev idag just nu.

Vi har alltid ett val……

Ågrenska Nästa Vecka….

Torsdag den 17 november är jag i GBG, click närmare beskrivning är Ågrenska. Där jag sak ge en bild av mina erfarenheter som förälder. Kommer att bli spännande….

 

Innehåll:
Detta är en påbyggnad på steg 1 utifrån frågeställningar och önskemål från deltagare på steg 1 utbildningarna. Eftermiddagen är indelad i tre stationer/teman,
health 1 timma på varje.

Deltagarna blir uppdelade i tre grupper och går igenom alla stationer under eftermiddagen. Det ska även beredas tillfälle till frågor på varje station.

Teman/stationer:

1. Föräldrarollen, discount föräldraperspektivet. Hur upplever föräldrar till barn/ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar sin situation i mötet med skola, fritids, socialtjänst, BUP och LSS?
Hur kan vi som personal underlätta? 2. Förhållningssätt – Bemötande – Strategier riktade mot förskola, skola.
Mer redskap och verktyg. 3. Om OCD, tvång, tvångstankar, tvångshandlingar och Tourettes syndrom.

Föreläsare:

Johanna Björk, ADHD konsulent, Ågrenska, Annika Bengtner, pedagog, Familjestödsenheten och Carina Ikonen-Nilsson, förälder.

Målgrupp:

Alla som har gått Steg 1 ”Varför blir det som det blir”.

Tid:

15.00-18.30.

Pris:

375:- + moms. I priset ingår fika.
Utskriftsvänlig inbjudan (pdf-dokument, 270Kb, öppnas i nytt fönster)

Face Book och en liten illa behandling av ett pappers ark……

Den dök upp där på FB två sekunder tog det sen delade jag. Nu delas den till andra och åter igen andra.

Mobbing, discount MOBBNING och återigen mobbning.  Denna gången var det en liknelse med ett papper och just den liknelsen gillade jag. Vilken visualiserandeeffekt, look   tror övningen skulle kunna göras i alla skolor och ger varje elev en inblick i vad deras tråkningar gör.  Det skrynkliga smutsiga pappret står för hur illa ställt det blir för den som blir utsatt.

Tänk dig det lilla lilla pappret och sen de som ändå inte ser. Ändå väljer att se åt ett annat håll. Ändå inte vågar se, vågar göra nått. Nått så att den utsatta inte blir mera utsatt.  Någon som ändå trots sin utsatthet ändå måste bli sin egna försvarsadvokat och försöka rättfärdiga sin egna identitet. 

Ofta är det så att den som blir utsatt för mobbning själv  måste rättfärdiga sin egna personlighet. Ofta får de hör att det är bara för att du ….gör …. säger … säger inte…. inte gör … har ful…. eller inte ful………  Där till det ödesvidriga handslaget och det vidriga förlåtelse stunderna när jag som blir utsatt säger förlåt till den som stampat in odugligheten i mig.  Man vill att vi ska sitta i ring säga förlåt och sen går vi ut på nästa rast igen och då är visan den samma…… I nior år kan just sånt här förekomma i NIO ÅR dag ut och dag in.

Nej mobbning är inte okey. Men det tror jag att ni vet sedan innan att jag inte tycker……

Här är den lilla liknelse som nu är ute och far runt………….den borde göras i varje klass, med varje elev, i varje hem och med varje människa.

Förklaringsmodell Mobbning

Hur förklarar vi för våra barn och barnbarn vad mobbning är? Här är hur en lärare i New York gjorde det för sin klass. Hon bad dem att göra följande övning: Barnen skulle ta varsitt pappersark. Sedan blev de tillsagda att skrynkla ihop det stampa och slå på det och men utan att riva det. Så bad hon barnen vika bladet, titta på hur smutsigt, fyllt med märken och ärr arket var. Så ombads barnen att ……säga förlåt till pappersarket. Fast de hade bett om ursäkt och att de hade försökt att släta ut det, var det fortfarande skrynkligt. ”Dessa märken kommer aldrig att försvinna, oavsett hur mycket du försöker ta bort dem. Detta motsvarar vad en mobbare gör mot andra. Även om du säger förlåt efteråt, kommer ärren aldrig försvinna.” Barnens ansiktsuttryck sade att budskapet hade önskad effekt. Kopiera och sprida ordet om du är mot mobbning.
Det säger också hur viktigt det är med tillräcklig personal även på raster i korridorer och hjälp till självhjälp i klassrummen.