Vi måste på något sätt göra nått. När jag skulle göra min utredning, look så fick jag vänta i flera år. Tror det tog tre år innan jag fick möta olika lärda människor för utredning. Ibland kändes väntan vidrig. Det fanns ingen att vända sig till, order ringd jag och frågade så var det samma svar.
– Jag förstår att det är jobbigt, men vi har kö. Var svaret jag fick när jag ringde och frågade.
Det var ju ett svar som inte hjälpte nått nämnvärt. Igår fick jag en kommentar på ett inlägg jag har skrivit om Concerta. En kille som skulle studera på högskolan kände viss panik in för hösten. Lång väntan på utredning och tillhörande medicin som han skulle få, om det visade sig att han nu har behov av det.
Han hade givit upp, gett upp hoppet om att komma i kontakt med Psykvården, ställde frågan om någon kunde sälja medicin till honom. Det säger mig att vi har lång väg att gå. Det säger mig att herrarna och kvinnorna uppe i de Högre maktkorridorerna gjort ett mindre bra jobb. Människor ger upp hoppet, ger sig ut på svart marknad för att införskaffa sig mediciner och självmedicinera.
Min egna uppfattning om illegal handel, är att under inga omständigheter aldrig och inte någonsin. Varför? Jo för många år sedan hade jag en vän, en kär vän som hamnade i trådar som till sist ledde till hans död. Kvällen innan han dog, ringde han mig. Men då var jag inte mottaglig, då var jag trött på hans strule-rier. Förr gjorde det ont, idag har jag insett att han förmodligen varit död idag, även om jag den gången hade handlat annorlunda.
Många år av missbruk av medicin och alkohol tog hans liv. Många år av lidande säger det mig. Många utnyttjade hans sårbarhet, det fanns dom som levde gott på hans missbruk. Dom som levde gott på hans missbruk var människor som vi i vardagen litar på. För det var läkare alltså människor med högutbildning som genom tvivelaktiga affärer såg till att skaffa sig extra inkomster, på min väns bekostnad, på hans missbruk. De såg till sig själva och sin plånbok, de såg inte en ung kille som förstörde sitt liv och sin familjs liv. De såg inte hans sargade inre.
De såg istället fina utlandssemestrar de såg pengar i plånboken, i sin egen plånbok. Det var dom som skulle hjälpa, istället stjälpte de en kille, var en del att ett litet barn förlorade sin pappa.
Dom hade ansvar!
Dom hade till sitt jobb att rädda människor. Dom tjänade pengar på min väns missbruk. De såg mellan fingrarna för att själva förse sig på den unga killens bekostnad.
Igår fick jag som sagt en kommentar på inlägg om Concerta, igår ramlade historian om min vän in på nytt. Det finns någon där ute som kanske hamnar på samma vägar som min vän gjorde. Och detta för att vården och utredningstiderna är så oändligt långa.
Vi måste göra nått, vi måste göra nått NU!!! Det är nu vi måste göra nått. Det är nu som något måste ske.
Jag är emot illegal handel är emot att vissa människor lever på andras lidande. Men så länge som köer och väntan är så långt fram i tiden, så kommer det finnas människor som tar mindre bra vägar i livet för att de inte står ut. Så länge som väntan tar bort hoppet kommer det finnas människor som tjänar pengar på medmänniskors lidande……
Vet inte riktigt vad jag kan göra för att det ska till en förändring. Men jag skulle vilja göra något.
Vill du titta närmare på min bok så finns den att beställa här: 
Lämna ett svar
Du måste vara inloggad för att publicera en kommentar.