Hjälpmedel är inga universalmedel, För vem skull?

Fåglarna kvittar utan för vårt förtält. Just nu sitter jag inne och dricker mitt kaffe. Våran lillkille ligger och sover.  Husvagnstider är härliga tider, recipe det är en speciell lunk. Du kan inte göra så mycket annat än att bara vara.  Just nu behöver vi det så här dom första sommarlovsdagarna. Nu är skolan och alla dess krav långt bort inte ens i närheten.

Igår pratade jag med en kvinna som bor här på campingen, no rx hennes barn har likt mig och mina ADHD. Hon berättade att skolan menar att dom gjort allt. Dom hade till och med skaffat en Google kalender. Till och med! Hur tänker dom då?

Hon berättade vidare att det hjälpte ju inte, store spelade ingen roll att de hade en Google kalender.  Jag tänker det är klart det inte gör. Tjejen, de fixat den till förstår ju inte syftet, hon ser ju ingen vinst i att ha en. Jag tänker att vi kan skaffa hur många hjälpmedel som helst som inte funkar om vi inte förstår vinsterna i våra hjälpmedel. Finns hur mycket som helst vi kan införskaffa till människor. Men förstår eller ser dom inte vinsten i att ha hjälpmedlet, så kommer det inte att funka.

Till och med google till och med, är ju gratis, en ganska enkel sak att  införskaffa. Egentligen tycker jag inte det är en så stor grej. Dessutom tänker jag  att en sådan kalender kanske gör att tjejen känner att det blir  förstora krav. Kalendern ska fyllas i med saker, man ska till och med få gjort alla de saker, som ploppar upp när tiden är inne. Saknar du strukturer inom dig och är 15 år så kan just kalendern göra att det blir många övermäktiga måsten.

Nu menar jag inte att Google är dåligt, nej absolut inte. För jag säger istället Utan Google stannar världen. I alla fall min värld.

Men jag tänker mig att om jag varit 15 år och är i slutet av skolterminen. Energin i kroppen är på upphällning, google minns alla mina prov alla mina läxor och den säger till mig att ha med Gympakläder, komma i tid, ta med och få med saker hem. Så kan det vara så att vi vuxna tror vi hjälpt tjejen/  killen.

Istället har vi öst över alla de där sakerna, som vi borde göra för att den unge ska orka, på ett barn som redan innan vårterminen började inte orkade längre.  Vi tror vi hjälper, vi tror vi hjälper när vi ger henne / honom att ta ansvar.  Kanske är det så att just  hjälpen med att någon kontrollerar att lappen från skolan verkligen kommer hem, är något som vi borde hjälpa med. Google lägger inte ner lappen, den berättar bara att den ska med hem.

Tänk i stället om den lilla google kalendern hjälpte till med strukturen, så att den underlättade för den unge. Att vi kopplade den mellan skolan och hemmet, där vi tog över det ansvaret som den unge inte mäktar med.  Lappen som ska hem  kan skolan göra i ett google dokument, kopplat till kalendern så att föräldrarna får medelandet om att något är inlagt i kalendern.

Läxan som skall göras kan även den ligga i ett dok. Skillnaden som jag tänker mig, blir att vi  gör allt omkring jobbet, medans den unge lägger krutet på det hon/ han ska lägga krutet på dvs, plugga men vi förebygger och gör jobbet med att  underlätta. Så att det bara är att göra det, utan att behöva leta reda på papper, utan att behöva oroa sig för att allt kom med hem. Då tänker jag om det var så, då tänker jag att vi underlättar så att ungarna orkar mäktar med.

Vi kan inte göra jobbet åt dom, men, om det är skriva de ska göra så kan jag vara pennan, om det är läsa dom ska göra, så kan jag vara med och lyssna ställa frågor. Eller till och med läsa, och svara på frågorna. Kanske är det så att jag behöver läsa läxan tillsammans med den unge, jag läser och unge lyssnar.  Jag kan också vara den som håller tiden så att killen/ tjejen inte sitter timme ut och timme in.

Ibland tänker jag att vi glömmer att hjälpmedel är just hjälpmedel, inga universalmedel som tar bort alla funktionsnedsättningar. Utan endast är hjälpmedel som underlättar. Ibland måste vi tänka varvet en gång till, ibland till och med ett varv extra. Ställa oss frågan, för vem skull?

Ser han hon vinsten i? För vem skull gör jag?  För vem skull underlättar jag?

Lev idag just nu  så är det sommar lov och till hösten tar vi nya tag.

 

Publicerat av Carina Ikonen Nilsson

2009 skrev jag boken Jag föredrar att kalla mig impulsiv. Idag är jag ute och pratar om Npf hur det kan funka och vad som inte funkar. En och annan bok säljer jag också.

Delta i diskussionen

1 kommentar

  1. go´morron, Carina! Tack för detta inlägg! Det gäller som sagt att strida för barnen. Barnen är det största förtroendekapital vi fått! Kram

Lämna en komentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

×

Like us on Facebook

RSS
Follow by Email
Facebook
Google+
http://malix.se/2012/06/17/hjalpmedel-ar-inga-universalmedel-for-vem-skull">
Twitter
%d bloggare gillar detta: