morgonen är i morgonrock och gokaffe. Nu kommer jag inte sitta med morgonrock så länge idag. För snart ska jag packa ihop och gå till jobbet. Jag börjar redan vi 10.30. Slutar det gör jag inte från kl 14 imorgon. Jag lär vinna tävlingen, ailment om att jobba den finaste dagen hittills. För vilken morgon. Nå ja, jag tjänar pengar, jag har ett jobb och det är inte alla förunnat. Antagligen blir det mera gjort av mig idag, än det hade blivit om jag inte hade jobbat.
Men inte utan att det känns som en fin ledighetsdag, ligga vid stranden och bara ta´t lugnt. Men Antagligen hade jag bränt upp mitt skinn, fått pollenallergi vilket jag redan känner av. Så nej Carina, se till att packa dig i väg till jobbet. Jo ja jag ska, även om det är motorhaveri. Motivationen ligger långt inne i kroppen, känner jag.
Idag är en sådan där dag när man inte får vara inne, idag måste det ut och samlas vitaminer för kroppen. Vilken tur att jag har ett så fritt jobb. Antagligen kommer det bli en promenad till affären och en och annan fika, så här på morgonen avnjuter man den bäst på balkongen på jobbet. Måste se till att ta en allergitablett, för oj vad förkylt det känns i näsan.
Just det där med motivation är ett underverksord. Motivationen sitter längre in på vissa av oss människor, motivationen är svårare att ha i fokus, och få igång. Nästan som en sådan där gammal gräsklippare. En sådan där som det är ett helt företag att starta upp.
Just sådana där gräsklippare känner jag till, för min pappa Renoverade en gång ett 50 tal gräskippare som han hade kommit över. När dom funkade, så funkade dom bara på ett speciellt sätt. Det var bara min pappa visste om hur. Så var det med många saker som min pappa lagade och grejade med, man var tvungen att göra på ett speciellt sätt för att dom skulle funka. Men lagade det gjorde pappa allt han kom över om han hade intresse för det. Då kunde han lägga ner dagar på att få det till att funka. Oftast var inte det saker som min mamma tyckte va så viktiga saker att laga.
Men oj vilken saknad det blev hos mig, av pappa nu då. Det var många år sedan han dog. Min underbara pappa. Nej du pappsen, nu ska jag sluta med mitt stora intresse vilket är att skriva. Vilket i sig är konstigt för det är ju en sådan där svårighetsgrej i mig. Likt min pappa så har jag lite svårt med det där att få bokstäverna i rätt ordning. Punkter och komman ska vi inte prata om, vem kom på sådana konstigheter.
Min pappa kunde inte läsa, jag är en slow reader som stavar som en konstnär målar.
Ha en underbart fin dag där ute i er ledighetshelg, själv ska jag som skrivets jobba 🙂
Jo för några år sedan då ha jag motivation till att skriva bok trots dyslexi. Jag gör bara för jag kan brukar jag säga då gjorde jag trotts att jag inte kunde.
Lämna ett svar
Du måste vara inloggad för att publicera en kommentar.