Läxor och ADHD.

en dag som idag, hospital en riktigt lat dag. Min lilla kille fick vara hemma från skolan idag.  Han jobbade hemma.  Så idag har jag och han lärt oss saker om Ungern och  plugga Geometri.  Min lilla tjej har  även  hon varit hemma men det är  mera sjukdom  hos henne även hon plockade fram  matteboken  och   även hon pluggade geometri.  lite högre nivå så som  area och  parallellogram. nu är jag   av den uppfattningen att  då det  gäller matte så  handlar det om att kunna alla formler och   så länge inte  formlen sitter  i ryggraden  så   för att se vad man gör  så  skriver man och skriver man  ritar figuren  och skriver  formlen   skriver alla  steg i räkningen tills man förstår.  Blev hon sur på mig?  slutade det med att vi inte  pluggade mera.  Ja ännu en gång  blev det som det brukar.  Jag har inte förmågan att  hjälpa min dotter med hennes studier.  hon klarar inte  mina förklaringar  vilka  är invecklade.  jag klarar inte  då hon tittar i fasit och  skriver rätt svar.

Detta handlar om mig…. hela vägen ut…  min egen skolagång  var svår.  Jag gick ut  9 med  sträck  på längden och tvären  gick det att få snea sträck så hade jag det med.             Jag  åkte på ett banan skal  min lärare sa någon gång att läsa  och  klara skolan det skulle bli svårt.  Det blev det inte  jag lyckades rätt bra.   För jag  hade aldrig läxor  och hade jag så gjorde jag dem inte för det var ju ganska meningslöst.  Eftersom jag  var  ju inte  riktigt som jag skulle  läshuvud  det  hade jag ju inte enligt läraren.

fram tills jag  var  27 år så trodde jag det var sant.  Det var min sanning jag och min omgivning hade  köpt den  på rea.

Ryssråttor

Jag har haft en blogg ganska länge på malix.se.  Idag byter jag blogg då något ryskt federal bolag valt att se mig som en trevlig sida att hacka. Sorry ryssar er porr får ni behålla för er själva.

Jag är inte intresserad.

Men det är synd att jag som betalar ganska mycket pengar om året för att få ha min ord utanför  min dator, view råkar ut för sådana tjuvar och banditer.

Sorry grabbar jag gör som de flesta jag byter till något helt annat, cialis för jag är inte intresserad av att vara med och sprida eran skit. Det djävliga är att ni åker snålskjuts på mig.

Tjuvar och banditer är vad ni är, sales råttor! Rått ordet i min värld är riktigt fult.

Let it be, jo jag gör en Beatles men jag lägger inte av, fast det gjorde väl inte grabbarna i det gänget heller.

De gick sina egna vägar och det är vad jag gör med jag väljer min väg så kan ni fortsätta välja eran,  som förr var min gamla väg.

Det är mera spännande att trampa upp nya stigar nya vägar som är mina, så keep up the bad way,  med er väg. Håll er på den och jag hoppas att ni åker av  för den är kurvig,kan ni så kan andra virusspridare göra samma sak.

Lev idag just nu!

Tröttheter kan vara olika.

http://norran.se/2013/06/arkivet/tjatigt-med-alla-dessa-diagnoser/

Det är mig du är trött på, treatment för jag är den där.  Var och varannan människa har en släng av.
Nu är det inte så att jag är speciellt sjuk, nurse  inte springer jag fram och tillbaka och berättar för allt och alla om att jag har adhd. Eller jo, physician till viss del gör jag det.

Har till och med skrivit en hel bok om att jag har det. ”jag föredrar att kalla mig Impulsiv ” heter den.
Kanske skapar det dig en större förståelse om du skulle läsa den.
Men det var inte för att du skulle tröttna på, om du gjort det så får jag be om ursäkt för att jag faktiskt kan stå rakt upp och säga att jag har? Det gör jag se du, men nej jag lider inte av någon sjukdom, mina små tillgångar går inte och bota. Inte heller så att jag vill bota dom. Fast det är klart, när jag är i mina o-tillgångar där jag liksom ibland brister.  Är det klart jag skulle vilja bota just det, och just då.  Men i samma stund kommer jag på att, men nej inte alls.

Jag får hitta ett sätt att gå förbi eller hitta ett istället sätt. Vad kan jag göra i stället? Så att jag har förmåga att lyckas med det jag vill lyckats med. Men att du blir trött på att jag har, eller att mina barn har. Om du visste hur hemskt det är att vakna på morgonen och fundera på om hur du överhuvudtaget ska orka andas nästa andetag. Då tror jag du skulle inse hur lite trött du är, av att lyssna på att någon har adhd. Du kan har kanske till och med förmåga att stänga av vissa ljud, som är ointressanta. Just den förmågan saknar jag,  jag hör alla ljud och har ibland svårt att sortera ut och stänga av vissa ljud. Utan istället blir de oljud som gör att det gör ont i kroppen. Jag kan berätta för dig hur frustrerande det är att vara nära anhörig till någon som kanske är 16 år, där du ser hur orken som borde vara i den unge, bara försvinner. Jag vet också hur ont det gör, när man ser sitt barn gå till skolan på morgonen.  Med den där inåtvända blicken och den mask som döljer alla sår, alla smärtor som blivit till av omgivningens o-acceptans.

Eller hur fruktansvärt det känns när du ser ditt barn stå vid ruinens brant, att han hon bara står och väntar på att ta steget ut, bara för att ungen inte fått rätt hjälp i sitt skolarbete. Jag kan berätta för dig om min rädsla för läxor, nu handlar det inte så mycket om själva läxan. Utan vägen till att läxan blir färdig, klar och avbockad. Den vägen kan vara kantad av massvis med hinder, hopplöshet, frustration, rädsla. Till sist ett kvitto i ungen där han hon upplever sig inte duga till något. Där hon/ han bara hade behövt skärpa till sig ta sig i kragen, men inte haft orken. Om du visste hur mycket frustration som bubblar i mig, när jag får höra: Du är bara lat, det är la bara att göra.

För det är inte så, det är inte bara att göra, det räcker inte med att skärpa till sig. För vissa av oss har inte den förmågan.  Om du skulle kräva av mig att jag skulle höra vad du sa, om du använde din vanliga samtalston och jag var tvungen att inte använda mig av hörapparat. Om du krävde av mig att jag bara skulle lägga manken till. Det hade det faktiskt inte hjälpt med att bara lägga till manken, för jag har en mycket sämre förmåga att höra. Jag är näst intill döv på ett öra. Som du förstå så hjälper ingen manke i världen för mig att höra.

Det är just det dom här barnen får uppleva i ganska många sammanhang,  inte bara barn. Det finns många gånger som jag blir tilltufsad till och med i mitt vuxen liv. Om att jag ska lägga manken till utan förmågan att.

Vet du om att unga människor med min diagnos i bland tappar allt hopp? Vet du om att unga söta flickor och pojkar som har tillgångar liknade mina ger upp och ibland till och med väljer att sluta andas? Vet du om att vissa av dom råkar väldigt illa ut?

Nej jag skyller inte min diagnos på någon och om du tycker jag tjatar så sluta för…. sluta lyssna, ta öronproppar och sjung en sång. Vissa av oss bokstavskombinationer går hela livet och känner sig utanför och helt upp åt väggarna. Vissa vränger ut och in på sig själva, för att få passa in i en mall, som inte ens finns. Dom kräver så mycket av sig själva, att de går vilse helt. Andra tappar tron på framtiden, vissa kommer inte ens in i framtiden.  Mycket handlar om att det finns flera sådana som du som är så trötta, som är så trötta så ni inte ens orkar öppna ögonen och se att det finns skillnader i samhället.

Redan innan du börjat skolan så vet vissa ungar om att de inte duger. Vissa ungar orkar inte ens till sjundeklass. Detta för att deras lärare e så trött på att ungen. Den ungas mamma berättar att det är för att Kalle inte kan sitta still, inte kan tänka lika rakt och osvängit, som dig som är trött. Jag tror att om du hade sovit en stund, vila upp dig, så att du orkade öppna ögonen. Hade du sett det lidande, det kämpande som jag tror ganska många föräldrar går igenom då de kämpar för att deras Kalle eller Stina ska bli bemött med respekt acceptans och få en ärlig chans till ett skäligt liv.

Lss säger goda levnads villkor sol tjänst lagen skäliga levnadsvillkor. Vad beträffar skillnaden så är den ytterst liten. Men den är beroende på var du bor, vem du möter och vem som är i din närhet, både på fria tider och mera måsten tider.

Innan jag fick min diagnos, så var det jag som var dum, helt obildbar om du hade frågat mig.  Idag vet jag bättre, idag ser jag att de förutsättningar som jag behövde de fanns inte.
För det saknades karta. Idag blir du trött du får vara hur trött du vill. Gör något åt din trötthet,lägg dig och sov. Själv har jag sömnsvårigheter och ibland kan det gå veckor innan jag sover en hel natt.  Så har jag haft det i hela mitt liv, även när jag var liten. Jag gör allt jag kan för att få min vardag att gå ihop ibland, har strukturer och scheman för att jag ska hålla ihop mig. Ibland är jag så trött så totalt slut i kroppen att jag får hög feber av trötthet, andra dagar får jag nöja mig med migrän. Du blir trött, jag är trött redan jag vaknar.

Min energi har jag en oförmåga att balansera i mig är det antingen av eller på.  Förut åt jag medicin, idag kan jag inte göra det. För medicinen har blivit min ovän ger mig ångest,
kramper i mina muskler och gör att jag biter ihop mina käkar så att tänderna går sönder. När jag berättar för andra att jag har ADHD, så får jag i vissa stunder försvara mig och säga:

Nej jag har inte använt droger. Eller nej jag är inte kriminell. Inte ännu i alla fall.  Vissa börjar artikulera och prata långsamt förklara på småbarnsnivå, då dom tror att det är något fel på mitt intelligens. Visst vissa saker är jag kanske svag i, men inom vissa andra områden slår jag ibland vem som helst på fingrarna.

Du säger att du är trött…. ja men sov en stund då. Nu ska jag sluta skriva för nu är jag trött. Trött på att jag reagerade i att lägga all min energi på att ge dig ett svar.Det är här jag o-hushåller med min energi. Men som alltid så bara det blev så, jag tänkte inte på det när jag började brinna.

Dum på riktigt, vem?

I dotterns rum låter dunk, advice dunk volymen är hög och två flickor sjunger för fulla muggar.

Här sitter jag och försöker skriva. Men jag är bra på att stänga av, buy när jag gör sådant som jag tycker är roligt.  Jag vet jag är bara lat och visst du har helt rätt, visst kan jag om jag bara vill.  Jag är bara lat, slapp och ointresserad.  Jag kan ju när jag vill, igår kunde jag ju.  Jo, det är sådant som jag är uppvuxen med. Just dom där kommentarerna kan jag utan och innan, nästan eller ta bort nästan, som ett rinnande vatten. Precis som man ska kunna gånger tabellen mitt i natten, kan jag fraserna. Det där med gångertabellen där är det svårare och är inte som rinnande vatten, men fraserna dem kan jag. Jag har ju övat så länge på just att svälja ner de där omdömena. Ta till mig det, göra det till min sanning.

Förr, va just alla de kommentarerna, min sanning. Jag trodde på det fullt ut. Till och med så att jag kunde säga dem till mig själv ibland. Då hade jag också dyslexi i stora mått, det har jag fortfarande men då när jag hade det på riktigt trodde jag att det var mitt fel.  Att jag var dum, korkad och bara behövde ta mig i kragen på riktigt, för en gång skull. Senare gick jag på utvecklingssamtal i skolan, när mina barn var mindre. Då var det de som kunde, om dom ville, bara behövde skärpa till sig och i går kunde han. Om han bara kunde sitta still och koncentrera sig, så hade det funkat, fick jag till mig. Då gick jag hem och skämdes över att jag var så värdelös, att jag inte ens kunde göra så mina barn kunde skärpa till sig. Ännu senare när jag tänkte vidare och försökte med alla medel att hjälpa sonen.

Så insåg jag att han har egenskaper som han fått i rakt nedstigande led från mig.  Jag hade smittat av mig med min lathet, och min slappa krage. Då blev jag förbannad, skrek, skällde och gormade. Sedan gick jag hem och grät, var rädd för hur sonen skulle ha det i sin skola dagen efter. Idag vet jag att historian, som jag upplevt är en historia.

Där jag och många runt mig bodde i Okunskap i massor. Idag vet jag att historian upprepar sig för många andra. Idag sträcker jag på ryggen, ser rakt fram och berättar för människor som inte förstår att det är för att det tillhör mina mindre bra tillgångar.  Att när du ser mig sitta framför ett papper som jag inte förstår, inte orkar läsa igenom, är i mina o-tillgångar och har fel förutsättningar för att lyckas.  För jag behöver lugn och ro, egen vrå och gärna ett program som läser upp det som ska läsas.

Idag vet jag att jag duger, trotts min lilla kantighet. Idag vet jag att jag är en tillgång, idag vet jag att jag har rätt till acceptans. Idag vet jag, att jag duger precis så som jag är. Och att när andra upplever mig som jobbig, dum, lite lat.

Så säger det mera om dem, än om mig. Dvs att dom väljer att se mig i mina mindre bra sidor, kanske för att dom själva är rädda för att visa och se sig själva i sina bra sidor.  Att de liksom blir bättre av att göra mig sämre. Vem är du vilka sidor ser du i dig själv, i andra? Lev idag just nu, så är det kvällen och natten ska återigen ge mig sömn. Om jag nu har en sådan där natt som jag kan sova i. Vilket är en annan o-tillgång i mig. För att sova är en konstform, som jag har lite svårare att lära mig.

Tack för du orkade läsa enda hit.