Tänk så olika erfarenheter vi kan ha.

jo vissa dagar vill fingrarna dans över tangenterna, pharmacy utan att jag har en aning om vad jag ska skriva om.  Idag är en sådan dag. Det där med skrivande blir som med träning, buy det är en sträcka till att det ska bli något man bara måste. I alla fall är det så för mig.  Igår satt jag och kollade på tv, order eller satt nej det gjorde jag inte. Som vanligt låg jag i soffan och kollade. Almedalen och välfärdsföretagen samt politiker som var för och emot.  Jag och en annan kvinna hade olika erfarenheter av  det kommunala och det privata.  Min erfarenhet kommer från skola och kortis hem.

När mina två äldsta barn gick på gymnasiet var skolan under all kritik.  Det fanns inte mycket utrymme och tålamod till de barn som krävde lite mera av läraren än de två minuterna som de hade räknat ut att varje barn skulle få under en lektion.  De satt till och med och sa att han, min son alltså, fick sina minuter på lektionerna.  Att man ens kan tänka så som lärare, att jag har gett dig dina minuter nu. Vad händer om det tar tio minuter?  När man kanske behöver mera hjälp?

Sonen hoppade av skolan efter två år. Tog sitt pick och pack och valde sedan en kommunal skola. Där han under två årstid i stället valde att utbilda sig till målare.  Vår äldsta dotter hon fick läsa in gymnasiet på komvux, innan hon kunde hoppa på utbildningen hon går idag. Idag bor hon i Stockholm, läser intressanta ämnen i historia och kommer antagligen få ett riktigt intressant jobb när hon är klar.

Vår minsta son  hade en kortis plats,  ett privat alternativ.  Det började med att personalen som arbetade där började bli sjukskriven, de mådde dåligt.  Till oss sa man att det var något i huset. Mindre roliga aktiviteter, mera på huset tid.  Huset tid var när de var i huset,  gjorde aktiviteter hemma på stället.  Ni kan tänka er vilka aktiviteter det va.  Pojkar  12 till 16.  Mycket data spel eller hur.  Som om inte dessa pojkar spelar spel alldeles för mycket ändå.

Mycket  olika personal, lite konflikter med sonen gjorde sedan att de berättade att nej,  vi kan inte göra det här uppdraget.  Han är för svår.  De valde alltså bort,när de insåg att deras arbete med sonen skulle kosta mera pengar.  För svårt i detta fall, handlade om mera personal.  Där till hade jag gärna sett att personalen skulle fått mera utbildning. Men det är en annan historia.

Vi valde kortis för vår son för att dataspelandet skulle ta pauser och för att han skulle socialisera med andra, göra roliga saker upptäcka andra aktiviteter än datorn.  Idag  har vi valt bort kortis och allt sånt. Det är mera än vi kan hantera. Blir så mycket krångel. Men privata alternativ för mig, har visat på mindre kunskaper, mera små resurser och att de ger upp när det blir svårt.

Min vän  däremot hade helt andra erfarenheter, hon hade valt det privata framför det kommunala.  För de kommunala där hon bor var under all kritik.  Tänk om de kunde ta till sig lite av allt, samla ihop sig och fånga in kunskapen från båda håll.  Kanske hade jag om min vän då haft lika erfarenheter.  Vi hade inte blivit bortvalda och vännen hade haft bra erfarenheter av de kommunala alternativen.

Jag jobbar själv i den kommunala regin. Visst vi hade  behövt mera personal, mera tid, och mer av lite allt möjligt men, jag är tacksam över att det just är ett kommunalt boende. För skulle detta drivas privat, så tänker jag att vi skulle varit ännu mindre personal.

Haft ännu mindre resurser att röra oss med.

Haft det otryggare, mindre inflytande.

Det vi idag gör i aktiviteter för våra boende,  hade istället dragits in för att hamna i någon privat ficka, som en vinst.

Det går inte att tjäna pengar när man arbetar med människor som behöver stöd och vård. Sånt kostar pengar. Jag kan inte förstå hur det blir tvärt om. Vård kostar pengar så är det bara.

Nej nu får det bli lev idag just nu. Igår är  historia, i morgon är framtid. Just nu lever jag och du det är i nuet vi ska leva och uppleva 🙂

Men kom just på att jag faktiskt råkat ut för ett bra intressant privat alternativ. Det var förra hösten då en skola i GBG tog hela sin personal till Ågrenska och hade utbildning för all personal för skolan.  De satt och lyssnade tog till sig kunskap i massor.  Då handlade det om att de ville ha mera kunskaper i NPF, jag fick förmånen att vara en del i denna spännande kväll.  Det var Samskolan som tog till sig kunskapen till och med rektorn satt där och fick kunskaper 🙂

I höst kommer Bitar av den utbildningen och lite till bli till i skolan här i Färgelanda 🙂 vilket är en kommunal skola, så egentligen tror jag det handlar om vilja.