Vi är olika, vi är människor, den enda likheten är att vi är människor.

Det finns så många tips från och till om hur man blir av med sin ADHD, ambulance det mesta jag läst om är att slutar du dricka cocacola, så blir allt bättre.  Eller äter ekologisk mat, bara mat utan vitt mjöl och utan det vita sockret så kommer du bli bra.

Bli bra? Menar man då att jag är dålig? Bara för att jag har ADHD?  jag känner mig inte speciellt dålig.  Men det är klart innan jag fick min diagnos kände jag mig riktigt dåligt dålig. Inte för att jag var sjuk eller nått sånt utan för att jag inte visste.  För att jag kände mig som ensammast i världen, för att jag inte hade  tyglar som hjälpte mig att inte rasa ut i ilska.  Jag hade inge förklaringar till varför jag ibland inte fick ihop mitt liv på riktigt utan bara i perioder.

I vissa perioder glänste jag som attan, Då va huset städat och barnen fulla med rutiner, Inga lappar missades mellan skolan och mig, det fanns det som skulle finnas i kylskåpet, från morgon till kväll härjade jag runt, för att allt skull hålla hela vägen.

Efter sådana perioder med full koll i några veckor, så sa kroppen stopp,  alla strukturer i min värld rasade bort  då jag log på soffan och såg i taket.  Ramlade in i värdelöshetskänslor och trodde att jag var den slarvigaste dåligaste människan i världen.  Då va jag nästan sjuk av värdelöshetskänslorna.

Sedan fick jag min diagnos, då för väldigt många år sedan och kände ja ha ja.  Jag var bara en vanlig lite trollunge som hade lite svårt med att bli stor och vuxen i rätt tid.   Diagnos och medicin gjorde underverk, då fick jag chansen att lära känna mig själv och lära mig stanna kvar i stunden.

Det var rätt skönt när jag fick min tablett och jag kände hur takten i mig saktade  ner.  Något som var ännu skönare va att när jag mötte människor som i sitt jobb, hade det som jobb, att förstå och acceptera människors annorlundahet, så blev jag i stunderna och omgivningarna bemött med förståelse och acceptans. Det gjorde att det vara mera enkelt att vara jag,  jag slapp och misslyckas så mycket.  Till och med att jag i dessa stunder kände mig som något helt lite extra.  De talanger jag i alla år dolt blev nu något som jag plockade fram och visade fick glänsa.

Under de första åren med diagnos, läste jag allt och provade allt.  Tills en dag jag satte mig och funderade på om jag verkligen ville bota bort min funktionsnedsättning.  Gick den att bota bort?  Var det inte istället så att jag borde  ta mera hand om den och visa den i sin storhet?  Visa på det som är bra med mig i stället för att visa dåligheten.  Finns ju inte en människa som är rätt igenom helt dålig eller hur.  Vi har alla våra till och o-tillgångar du behöver inte ha ADHD för att ha otillgångar.

Men i alla fall vill jag bli frisk bli av med min dålighet, som de så gärna botar med  Konstens alla regler , bort med vitt mjöl, socker, mat med och utan tillsatser, ät olja, fröer och lägg 1000 tals kronor på hälsokost saker så kommer du bli frisk.  Men jag är inte sjuk, har bara lite dålig koll på det där med eftertänk, stanna i stunden just nu, lite taskigt arbetsminne och närminne. Annars duger jag rätt bra. Det där med dålig koll på eftertänket,är ibland bra ibland, riktigt bra för jag provar för jag kan,  jag gör det en och en gång till bara för jag kan. Vissa gånger kanske det inte blev helt bra men, andra gånger blir det bara bäst helt glänsande bra.  Grymt bra.

Så nej, jag vill inte bli frisk, för jag är inte sjuk , jag är frisk har bara lite kortare stubin när jag råkar känna mig trängd, är inte alltid så eftertänksam som jag borde vara. Men jag gillar att vara mig så som jag är, så jag kör på äter sånt jag tycker om accepterar mig själv och förlåter mig själv för sånt som blev mindre bra.  För att bota mig i min ADHD, det vill jag inte, den ser jag som en tillgång.

Kanske är det  nu mera dags för er andra, som vill bota mig att börja acceptera att människor är olika, vi är bra på olika saker. I rätt miljöer är vi alla de underverks barn som gud har skapat, eller i alla fall är vi skapade  till underverk vi allihop.

Ha en härligt fin dag , Lev just nu, igår är ett blad som just blivit en sida att läsa. I dag skriver vi på ett tomt ark som kan läggas till handlingen i morgon. Framtiden den skapar vi här och nuwpid-textgram.png

Författare: Carina Ikonen Nilsson

2009 skrev jag boken Jag föredrar att kalla mig impulsiv. Idag är jag ute och pratar om Npf hur det kan funka och vad som inte funkar. En och annan bok säljer jag också.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *