Aktivt välja mina tankar är medicinen för mig.

Igår hade jag ett intressant samtal med en vän. Vi pratade om det här med att välja sina tankar.  Att vi faktiskt kan välja vad vi ska tänka och hur vi ska se på saker som uppstår.  Vi är nog båda två på det där med att vi väljer hur våra liv ska vara.  Att vi när vi väljer, try väljer även konsekvenser.

Det här med att må bra, är inte något som jag  bara gör. Inte hon heller utan ibland måste man liksom välja, lite mera med omsorg att må bra.  Må bra långt där inne i själen, pratar jag om.  Det är inte alla förunnat att ha en stabil och hållfasthet i det här med att må bra, välja sina tankar.

Finns många gånger som jag kommer på mig själv att fastna i mindre bra tankar om mig själv.  Finns många gånger som jag fastnar i men gud det här är undergången, jag kommer aldrig…. det här va det värsta som kan hända….. ingen är så ….. bara jag som …… att jag alltid ska ……

Under vårt samtal blev det klarare inom mig, tänk att vi går och delar samma eller i alla fall liknade upplevelser, har liknande tankar om att det där med att må bra. Sluta upp att ha ältande tankar och allt va det är, handlar om att vi aktivt måste jobba med och ta hand om, att vara här och nu.  Vi sa båda två att det är inte alltid enkelt att bara vara och må bra.  Vi måste ta ansvar över oss själva och vi måste aktivt hela tiden sträva i att vara medvetna och välja våra tankar.

Tror det är nästa tio år sedan som jag faktiskt tog tag i det på allvar, det där med att välja mina tankar, känslor och sånt där osynligt som man inte rättar till med lite läppstift och maskara.  Då för de tio år sedan sen var jag långt ifrån där jag är idag.  Då gjorde jag allt för att vara som alla andra, men var långt därifrån.  Men då var jag även milslångt bort från mig själv.  Kanske så många mil som runt jorden från mig själv. Då visste jag knappt vad som va jag, vad som va mina tankar.  Eller tankar jag hade för att duga, så att andra inte såg och allt va det nu va. Då kunde jag tänka, men så får jag inte tänka och slog bort.

Idag tänker jag mera ja ha, där kom en sådan tanke igen, var hör den hemma. Oftast så är det tankar som jag redan efter första  tänktheten, kan slänga på soptippen för de är inte och har inte med sanningen att göra.  När det är soptippstankar så handlar dom oftast om mig så som värdelösheter, nu är jag där igen, att jag inte fixar att gö… eller klart det blir fel det är ju jag som gör det.   Men då jag hittar till att de faktiskt inte är annat än tankar, att det är på soptippen de där tankarna hör hemma. Så klarar jag idag faktiskt av att byta ut dom och göra om dem till mera mjuka tankar.

Jag är värdelös….. kan första tanken vara,  nu så här efter så många år är det som om det börjar ringa varningssignaler i mig vid en sådan tanke.  Redan där  kommer jag på tanken som frågar, vad har du för bevis för att du är värdelös?   Ja, men det va ju för att jag inte ……. kan svaret bli.  Men är du värdelös för det? Dyker tanke nummer två upp.  Då mjuknar den där dåliga självkänslan lite, säger att nej men ….. tanke tre blir men du det finns inga bevis på att bara för att du inte fixade…..  att det gör dig helt värdelös.  Det säger ju bara att just det inte gick att göra som du hade tänkt dig.

Det är många tankar som jag sorterat ut och lagt på skroten idag,  till ex  alla kommer att tycka…… eller tänk om alla ser att jag  är ….. idag blir det mera att spelar ju ingen roll vad andra tycker de lever  inte mitt liv.  Skulle de se att jag inte kan eller  vad det nu är så helt okej. Idag visar jag,  berättar att det där har jag inte riktigt koll på, det där behöver jag hjälp med.   Idag blir jag inte värdelös bara för att det blir fel eller jag missar något.  Men lägger jag av att jobba med mig själv, så hamnar jag ganska snabbt i mindre bra mående.  Lägger jag av att jobba med mina tankar, känslor så glömmer jag av att om någon rasar ut emot mig  och gör mig illa, så handlar ut-rasandet inte om mig utan om den som gör.

När jag  är i situationer där jag märker att jag svajar, händer det ofta att jag  sätter mig ner och gör mina små minnes anteckningar, där jag kartlägger vad som kan hända, hur många bevis har jag för att tankarna jag har är riktiga och sanna.  Kommer ganska så snabbt till att de inte va sant, det jag tänkte. Om det värsta av värsta skulle hända, är ändå inte är så farligt, utan kan bli roligt till slut. Eller i alla fall så är det historia efter ett tag.

Nej slutbabblat härifrån  fötterna ska ner från skrivbordet och jag ska göra helt andra saker.  För idag är det en ledig dag, jag ska ta ut min solsäng, ligga och lyssna på Britt-Marie va här, av Fredrik Backman.  Bara älskar hans böcker, en man som heter Ove, Mormor hälsar och säger förlåt, och nu då Britt-Marie va här.

Lev idag, just nu, ska det bli laddabatteri nivå på mig i stora mått, med just Britt-Marie va här.  Igår är historia och morgondagen den är inte här fråns i morgon.  Ta hand om dig och din dag.