Datorns vara eller inte vara, Själv har jag insett att jag inte har med den att göra när det gäller andra.

Jag tänker skriva ett inlägg om Datorer och dessa barn som använder dom lite mera än andra.  Flera av våra barn är databarn.  Det va deras sätt att överleva verkligheten. Igår läste jag ett inlägg där en  kvinna  hade planerat upp tiden för sin killes son. Killen satt mycket vid datorn.  Just dom diskussionerna har jag haft många gånger i olika former.  Datorns vara eller icke vara.  Regler hit och dit.  Har själv provat på regler  för och emot men alltid kapitulerat inför fakta.

Mina barn har haft behov av att spela spel, buy bygga upp och fixa till.  Jag har också varit orolig för att datorerna på något sätt ska skada mina barn men, and även insett att det för bra saker med sig.  Vår son är idag 19 år han har suttit med sina datorspel sedan han va fyra år. Han har levt sitt liv genom datorn.  Vår son fick sin diagnos tidigt då på den tiden sa man Asperger-ADHD idag säger dom Autism-ADHD.  Min äldsta son har även han en diagnos som man benämner ADHD-ADD.  Vi är många i vår familj som har diagnos. Så det har varit rätt rörigt i vår lilla värld.  Det jobbigaste har nog varit skolan och alla turer med just skolan och den oförståelse som bor i dessa väggar.

Våra söner har haft det jobbigt i skolan, shop både i inlärning och kamratrelationer.  Nästminstingen som nu då är nitton har inte haft kamrater, har varit svår att motivera till att lära sig allt från att skriva 2-or till engelska. Vissa stunder har jag  känt mig rädd då han har varit så ensam och till en början hade jag ambitionen att han skulle bli som alla andra. Jag var tjatande, gnatande och tyckte inte om mig själv för alla dessa bråk som blev.  En dag när vi satt  på Habiliteringen och pratade det årliga samtalet med dom så sa dom men du måste välja dina konflikter. Det var ett hårt slag i ansiktet för mig och jag sa att nu orkar jag inte längre.  Jag har inga konflikter kvar att välja.

Då kom vi överens om att vi ska välja det viktigaste konflikterna.  Datorn va inte en konflikt som vi skulle ha.  De konflikter som var viktiga för oss att välja blev dusch, rena kläder, borsta tänder och sovtider. Det va regler som vi i vår familj bestämde oss att dom orkar vi med. Om han sedan satt på sitt rum och åt mat eller om han spelade spel så var det inte sånt vi skulle lägga vår kraft på. Visst vi har konflikter även idag men oftast är det om just dusch och sovtider.  Men datorn? Nej där har vi inte konflikter, vi har insett att det är bra tider. Han lär sig saker, han blir duktig på saker som han inte klarar av i verkliga livet.  Han har sina kompisar över hela världen där och han har lärt sig skriva, prata flytande engelska just över datorn. Det är vid datorn han kopplar av, det är där han umgås med sina spelar kompisar, det är där han löser problem i den mån han orkar. Det är vid datorn han får vara sig själv en stund, där är han hjälpsam, lösningsfokuserad och en hejjare på att vara grym och duktig.  Hans spelarkompisar visar honom respekt, uppskattar hans kunskaper och hans duktighet.  Där är han någon som kan något och som är duktig på det han gör.  I verkligheten här ute i livet där är han någon som inte förstår, inte orkar med och om vi inte gör om hans värld så den passar honom, någon som alltid är i konflikter.  Visst det har varit mycket oro, mycket ångest och många timmar där jag känt mig som helt utan tröst och fason.  Men idag inser jag att jag de stunder jag velat ta bort, sätta regler för just datorn varit en väldigt dålig mamma.

Jag har liksom fått inse att datorn är hans liv och hans sätt att socialisera.  Han sätt att orka med sitt liv, hans sätt att koppla av, skapa saker och få kontroll.  Han har ju ganska stora svårigheter i livet om vi inte är runt honom och stöttar upp, lägger till, rätta och formar.  När han är vid sina spel och sin dator så klarar han av just det där med relationer på sina villkor, han blir någon, och han blir duktig just denna tid är även då han får vara en del av något. Där kan han livsregler vet vad som behövs göras för att nå en högre nivå på sina spelarkaraktärer.  Där har han äntligen lite kontroll och han kan styra det så att det blir som han vill.

 

Jag har själv fått inse och lära mig att alla människor är inte stöpta i samma form. Det fick jag i och för sig lära mig tidigt efter som jag själv inte är riktigt som alla de övriga. Har ju själv lite mera av det där rörliga i mig. Vissa av oss behöver mera ensamtider och tillrättaläggningar än andra. Men i bland när vi är där i det som är det bästa med oss själva är vi hejjare på att vara nästintill just bara bäst.  Då mår vi även som bäst och blir bättre än vi någonsin kommer att vara i de där andra situationerna.

Nej tack och hej, nog för idag.

Lev idag just nu, Igår finns inte längre kvar och morgondagen den bort där borta i framtiden den framtiden som vi kan påverka just nu idag.

Ta hand om dig för om du inte visste det så är du värdefull.

cropped-cropped-ex-401.jpg
Carina Ikonen Nilsson

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.