En liten stund i samförstånd och vardaglig lite plustid.

Det är bra när ungdomarna behöver pengar då får jag lite hjälp i trädgården.  Visst några hundra fattigare blev jag men min  fina rabatt i slänten blev utan ogräs.  Visst lite mindre blommor blev det nog med men det går att köpa nya. Han som gjorde det är lite lik mig till sättet. Han sa liksom samma saker som jag tänker efter att suttit där ute och rensat.  Först innan han va klar sa han  nej  nästa gång får du göra det själv.  Men när det sista va klart och han skulle gå in sa han:

Det va lite roligt det där, det blev så fint när man är klar. 
Jo du, det är ju så, sa jag. Fortsätter sedan med att berömma honom för hans trädgårdsverk han åstadkommit.  
Han säger: oj tack så mycket.  Sedan frågade han det magiska, som jag inte trodde skulle komma. E det bara växthuset kvar nu då eller?
 Nej, sa jag. Du ser  det där är jordgubbslandet,det ska bli fritt från grässtrån,så det blir många jordgubbar i år.
Sedan böjde jag mig ner och visade hur man skulle göra. Efter en stund stod vi där båda två. Jag  52 år gammal och han i de sena tonåren.  
Jag gillar jordgubbar sa han. 
MMM det gör jag med, säger jag.Fortsätter sedan att säga att det är dunder gott att gå ut här och plocka sig en skål med färska jordgubbar.
Det här är nästan som när jag målar lite sjukligt,säger han.  
Ja ha, hur menar du då, frågar jag intresserat.
Ja du vet, när man väl börjat så hittar man mer och mer att göra, innan man är klar.
 Jo du, jag vet så känns det för mig med, när jag är här ute och rensar ogräs,säger jag. Jag gillar till och med inte just det där rensandet, fortsätter jag. Men har man väl börjat så är det svårt att säga nej nu får det vara klart. 
 Just i den stunden kommer han på och säger: Nej nu har jag slutat för idag med detta. Nu ska jag gå och köpa mig en glass som belöning. Liksom fira att jag blev klar med jobbet,säger han. 
Jag svarar han att det gör han rätt i,dags för belöning jag sätter över pengarna säger jag. 

Han tar redskapen som han använt ställer tillbaka och ta handskarna som han använt.   Efter det går han ner i duschen för att göra sig redo att använda sin fritid.

Jo vad vill jag visa med det här? För mig blev detta en gyllene stund där vi liksom jag som vuxen och han som tonåring i samförstånd liksom hade en rätt så bra stund fast vi gick där och rensade i trädgården.  Kändes som om han öppnade sig lite mera än vanligt just i den stunden även om det bara handlade om trädgårdsarbete. Kändes som en stund i samförstånd, en stund som liksom var mera än bara det vardagliga hur har du haft det idag och vad ska du göra nu.  Det är inte lätt att få till samtal med ungdomar så där bara hur som. Man får passa på och fånga de där små stunderna.  En rätt så konstig stund. En ungdom som mest är med kompisar, tränar eller gör andra saker har liksom inte tid att umgås med oss vuxna. Idag fick jag till det känns som något som gjorde att vi på något sätt kom närmare varandra. På något sätt var vi bara där i livet just nu och bara pratade. Inte så att det kanske är jätte intressant för någon annan än oss det handlade om. Men det är ändå ett värde för mig att skriva om det.  Det blev speciellt på något sätt.

Lev idag just nu, igår är historisk och morgondagen ja den kommer först imorgon.

Carina Ikonen Nilsson

Publicerat

i

av

Etiketter:

Kommentarer

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

×

Like us on Facebook