Min farmor berättade med glittrande ögon om hon tyckte om någon.

Vi behöver mera kärlek i den här världen. Kärleken till själva livet ibland. Vissa av oss slåss mera mot oss själva än mot någon annan. Tänk om vi till varandra kunde berätta mera det vi ser hos andra det som är vackert än vi gör. Tror världen och livet hade varit mera enkelt då. Jag slås ofta av att jag glömmer av att berätta det där lilla extra i de jag möter. I torsdags var dottern och hennes sambo med oss i husvagnen, vi hade en trevlig dag. Det fanns stunder när vi satt där och pratade som dottern var extra vacker i sin person och i sina leenden. Jag borde berättat det för henne. Jag gjorde det inte. Det är ofta så tänker jag att vi bara lever våra liv. I varje dag bor det stunder där livet i sig är så vackert och så fantastiskt att det borde omnämnas.Till ex igår när jag låg och solade vid havet, människor pratade runt omkring mig, vågorna skvalpade och jag låg där och njöt av att solen värmde mig. Emellanåt gick jag ner och svalkade min kropp i havet. Eftersom jag bor en bit bort från havet så var stunden lite extra vacker och mitt mående fick extra vitaminer.

Platsen där jag och maken var är även lite extra speciell. För det var sista platsen vid havet som jag hade med min gamla farmor vid. Då för en herrans massa år sedan tog jag barnen och farmor med mig med packad kaffe korg filtar och badkläder. Farmor va så gammal så bada hade hon slutat med. Men om du hade sett min farmor då så hade du sett hennes lycka. När hon satt och tittade på dottern som skulle doppa sig så hade du sett min farmors flickögon, som en liten flicka satt hon och såg på hur dottern lekte i havet. Då visste jag inte att stunden skulle bli en helig stund för mig. Idag plockar jag fram den stunden när jag saknar min farmor som gick bort för några år sedan.  Jag vet att när jag åkte hem från badet och farmor satt bredvid mig så tackade hon mig. Sa att det hade varit den bästa dagen på väldigt länge.  Min farmor, min lilla lilla gamla farmor som var så klok. Hon spred sådana där klokheter. Hon berättade alltid om det vackra och fina hon såg. Hon berättade även om det mindre bra hon såg. I farmors närhet behövde man inte fundera för där visste man. Jag tänker att min farmors själ borde vi alla ha.  Då hade människor fått vara vackra, fått höra om sin vackerhet. För farmor spred sådana ord. Hon berättade för människor hon  mötte om hur förträffliga dom var och hur mycket hon tyckte om dom.

Jag önskar att jag ska få samma förmåga att förmedla min känslor som min farmor hade.  Jag önskar att jag hade möjligheten att ge mina barnbarn det som jag fick av min farmor.  För farmor var det nog naturligt det där med att sprida värme och kärlek. För mig själv är det nog inte lika enkelt. Jag skulle behöva en större bit av farmor i mig.

OJ tiden gick nu är klockan 12 minuter över 6, morgonen är inte lika tidig längre, Himlen är vacker och dagen är min. ska smyga mig ut i köket och plocka ur diskmaskinen. Så är det gjort.  Ha en fin dag ta hand om dig och dagen.

Lev idag just nu, igår är bland minnen och morgondagen den är här först imorgon.  Just nu finns alltid. Sprid kärlek och dina ord.

Carina Ikonen Nilsson

Publicerat

i

av

Etiketter:

Kommentarer

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

×

Like us on Facebook