Semester när dagen är ett tomt blad

är just  sånt som jag gillar. Huset är tyst, lillgrabben sover hos en kompis. I natt ringde han hem och pratade med maken. Fick förslaget om att maken kunde hämta honom om han var rädd men han skulle försöka lite till. Jag är glad för hans skull, att han har kamrater och får göra sånt som barn ska göra. Igår på dagen vart han och en kompis vid sjön och badade. 1 timma och 30 minuter va dom i sjön. Vi var ensamma näst intill.  Bara en mamma var där med sina tre barn men bara en kort stund. Jag solade lyssnade på sommarprataren på p 1.  en riktigt mysig stund. När vi kom hem hade maken lagat Lasagne. Inte helt fel att åka iväg och bada komma hem till ett hus som doftar lasagne. Bara att sätta sig och äta.

Just nu har jag och maken semester,  inne på andra veckan. Förra veckan var vi i Norr. På vår fina camping där upp. Nu väntar vi på att verkstaden ska ringa om att vi får åka dit med vår husvagn för den behöver en liten uppgradering.  Vattnet fungerar inte och vi behöver ett nytt batteri.

När vi kom hem från Norrland efter att vi tagit resan från Vilhelmina i ett sträck utan över nattning.  Då glömde vi att stänga av strömmen till kylskåpet, så när vi skulle köra vagnen till mamma var bilens batteri helt slut.  Det vart en upplevelse som var mindre rolig. Men efter några försök att dra igång bilen så kom maken på att han nog hade en batteriladdare i källaren. Det hade han, en helt ny faktiskt en som låg i sin oöppnade kartong. Efter några timmar laddande av batteri gick det att köra bilen igen.  En resa till Stockholm ska hinnas med, och en resa till skara sommarland. Lillkillen vill till bada på riktigt säger han. Hmm bada på riktigt för mig är att bada i havet. Men för han är det tydligen Skara sommarland. Tur att vi är olika.

Nej nu ska jag ner i källaren och träna, ha en fin dag ta hand om dig.

Lev idag just nu, gårdagen är bland minnena och morgondagen vet vi inte ens om vi får.

Carina Ikonen Nilsson

Det blir inte alltid som man tänkt sig men idag så då ska det bli lite mera som jag tänker.

Idag började morgonen tidigt.  Solen bor på himlen och jag väntar på att jag ska vakna till på riktigt.  Idag ska vi packa ihop oss, göra picknick mackor och fixa till för vår resa som börjar imorgon. Vi skulle gjort hälften av det vi ska göra igår men det ville sig inte riktigt igår.  Maken skulle klippa gräset igår men gräsklipparen som vi köpte för några år sedan gick i pension i går. Hade min pappa levt så hade även gräsklipparen levt än. För då hade han hittat på något som skulle gjort att den hade fungerat även idag. Men jag tror pappa skulle vara stolt över vårt nya inköp av klippare. Dyr va den men av sådan märke som sådan modell som är sedan pappa gick i kortbyxor.  Vi köpte en Klippo, en modell som var enkel som maken sa. Jo du det var den dyraste men med simplaste utseendet.  Men enkel gedigen och går att laga.  Lite som en Miele som maken sa.  Vi hade liksom inte tänkt att göra allt här hemma igår men gräsklipparen ville annat. så vid 12 igår  vart vi tvungna att åka till Uddevalla för att köpa en gräsklippare. När vi kommer till och torp och precis när vi går in på Bauhaus så gick strömmen. De som jobbade där gick runt i affären och bad alla gå ut tills strömmen kom tillbaka. Så det fick bli att åka till Göteborg istället så att vi fick en gräsklippare. Vi hade ju ändå tänkt Gbg senare igår för lillkillen skulle hämtas. Men det fick bli tidigare och gjorde inte så mycket för efter gräsklippnings köpet så åkte vi till Backaplan och åt mat.  Eftersom det fortfarande va timmar kvar innan vi skulle hämta upp lillgrabben så  åkte vi till Frölunda torg och där hittade jag till Lindex. Jo då hittade både byxor och tröja. så idag ska jag rensa ut  ett par byxor ett linne och någon blus. För det som köps ska ersätta det som finns inte bara hängas in i garderoben. När affären stängde åkte vi sedan till Eriksberg och strosade där kollade båtar tills tiden blev att hämta lillpojken.  En riktigt härlig dag blev det.

Idag blir det en dag där allt går i ett, här ska strykas kläder, tvättas stekas pannkakor och fixas till.  Lite sol ska jag nog också hinna med nu när solbrännan har lagt sig. Imorgon ger vi oss av till norr. Myggmedel ska letas fram eller är myggmedel så som solskydds som bara håller ett år?  Nej nu vart jag pigg, nu ska det köras första maskinen tvätt. En fin dag börjar i tanken.

Lev idag just nu, I går finns inte här och morgondagen den kommer först imorgon.   I morgon då är det med husvagnen på bilen som gäller

 

 

Ha en fin dag….

Carina Ikonen Nilsson

Igår vart en helt fantastiskt fin dag. Fast det bränner i skinnet.

Sitter här och klockan är inte så där jätte mycket. Vaknade redan vid fyra i morse. Igår var jag och maken vid havet. Vilket inte är något som hör till vanligheten. Maken gillar inte sol och bad, Han badar kanske en gång vart tionde år. Jag däremot älskar att bada och sol.  Men igår vart vi där ute på en brygga tre meter från det glittrande havet.  Jag hann bada i alla fall två gånger.  Lite brännmaneter fanns så det blev bara hopp i och svalka sig.  Är lite rädd för just de där brännande sakerna.  Själva utflykten planerades inte in i minsta detalj utan utan bara baddräkt och iväg, Köpte kaffe på tappen och en låda jordgubbar på väg till badplatsen.

Maken hade varit förutseende och tagit med sig sin travtidning som han gillar att läsa, Han hade även med  sin kamera, om han skulle få tråkigt.

Jag jag hade med filt och en annan filt som huvudkudde.  Det var nog rätt bra att han va med, för hade han inte varit med så hade jag legat där på klippan i några timmar till. Vilket hade gjort ännu mindre sömn i natt.  För på bara några få timmar brände jag mig rejält.  Solen gjorde skinnet rött och på kvällen vart det till och med så att det gjorde ont.  Men det var en riktigt härlig dag. Först havet, sedan en sväng till Ikea för att köpa servetter och lite annat krafs. En sväng in på Citygross för att handla grillmat.

När vi kom hem hade vi en del att packa upp.  När det var klart ringde sonen som ville att maken skulle komma med kameran. Lillflickan skulle bada i sin lilla pool.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det är bra med en fotograf i familjen då blir det extra fina kort.

Ganska så snart ska maken och dottern på ett riktigt uppdrag. Då för att fota ett dop.  Dottern och maken ska jobba i team, dotter tar de där ordnade bilderna och maken ska ta de där i stunden bilderna. Tydligen har de fått ett uppdrag till om ett bröllop. Vem vet kanske kommer de att byta inriktning på jobb framöver. Vem vet.

Det här sista lilla kortet har inte maken tagit utan jag med min mobil. Därför är den inte så proffsigt fotat.

 

 

 

 

 

När vi vart där en stund vart det hem och fixa till grillmaten. Igår hade vi en liten grill. fast den var smågrillen så blev det över en massa mat. Svårt att göra smågrillar.  Vi är ju vana vi många som äter och gör nog alltid lite mera än vad vi behöver.

 

 

 

 

 

En riktigt härligt ledig dag vart det igår.  Idag ska jag städa och göra ordning för vår resa till norr.

Nej lev idag just nu, igår finns inte här och morgondagen den kommer först i morgon.  Så ta hand om din dag du har idag.

Carina Ikonen Nilsson

 

Ibland händer saker som var meningen som man inte kan välja bort.

Jag och maken ett samtal i bilen när vi åkte hem från Vbg där vi lämnat av lillkillen på tåget.  Vi pratade om tiden då innan jag började mitt jobb som jag just slutat. Om hur tillfälligheterna var större än bara vanliga händelser.  Jag jobbade ju då på ett boende  som Hab assisten innan detta jobb hade jobbat länge inom området och jag hade liksom tröttna på det där gamla vanliga. Ville göra något annat.   Jag sökte ett jobb, som jag fick men tackade nej till. Efter två veckor ringde det någon från samma kommun och frågade om jag kunde komma på anställningsintervju. Jag förklarade för tjejen i telefonen att jag faktiskt redan varit på intervju och att jag tackat nej till tjänsten.  Men i samma stund var det som om någon inom mig pratade med en stämma som var självklar som verkligen sa till mig helt tydligt. Att du nu  ska du tänka, du, dom ringer igen fast du tackat nej. Någon där ute vill att du ska prova på detta jobb, detta jobb är ett jobb som är menat för dig. Asså jag kommer ihåg stunden just då  när jag stod här i vårt vardagsrum, precis hemkommen från det jobb jag hade då. Hur mulen dagen var, hur trött jag var och hur samtalet liksom blev något viktigt som gjorde att tröttheten försvann och på något sätt blev det viktigaste samtalet jag någonsin fått.

Snabbt som attan när jag sagt att jag tackat nej till tjänsten så sa jag till kvinnan i telefonen att men du vänta lite nu. Det här är något viktigt något där ute, vill nog att jag ska ha det där jobbet du nu erbjuder mig. Något där ute vill att jag ska prova detta. Kvinnan blev lite tyst och sa ja du,  lite konstigt är det lite konstigt är det att jag ringer dig och att du säger till mig att något där ute vill…för jag känner lite som du att det är nog så att något där ute vill att du ska prova detta jobb.  Jag tackade ja till jobbet fast maken  hade andra uppfattningar och tyckte mindre bra om det.  Samtidigt som han sa att det är nog något du ska prova för du kanske ångrar dig sedan. Du kanske alltid kommer att fundera på vad det är du missat.

jag och maken  vi och pratade där i bilen om just detta jobb och hur viktigt jobbet blev för mig, hur jag älskat varje dag på jobbet. Hur jag åkt till jobbet med tankar på vad jag ska göra,  vad som ska följas upp och hur jag ska se alla pojkar, få dom att känna att jag sett dom.  Eftersom just arbetet med dessa ungdomar är i en ständig förändring och allt är förstagången saker och att man från dag ett  provar och lär sig, när man lärt sig så är det nya lagar och nya förändringar… Ny omorganisering och nytt igen.  Inget har blivit rutin utan jobbet har ständigt varit i rörelse och ständiga diskussioner.  Kanske är det just det som gjort jobbet till va det är.  Oj nu svävade jag ut och kom inte till det där som jag tänkte skriva om för vi satt där i bilen och pratade om hur viktigt  vissa stunder i livet är hur saker liksom är menade att hända. Hur man liksom känner att just vissa upplevelser har legat där i framtiden för att mogna till sig och bli till det som det är. Hur saker liksom är bestämt av något som inte  går att säga nej till, för det blir ändå.  Just detta jobb har varit ett sådan jobb.  Det var meningen att jag skulle just dit jag kom, Det fanns saker där som jag skulle lära mig, Människorna som var där var där för att jag skulle lära mig av dessa kolleger och ungdomar.  Vi har liksom alla varit där av en anledning, något utanför mig själv såg till att jag skulle få vara med om detta.  Jag är så otroligt tacksam över att jag tog det där jobbet. Fast det inte klingade bra i andras öron, fast jag tvivlade på mig själv att jag skulle klara av det. Jag är så tacksam över att jag gjorde det.

Visst nu ligger det en ny väg framför mig även om det är inom det område jag redan varit i.  Visst pojkarna kommer jag sakna men de kommer alltid att finnas där inom mig, i minnen och stunder som varit viktiga.  Bara för att jag slutat så försvinner ju inte minnena.  Detta ett och  ett halvt år har inte gått förbi mig spårlöst utan format mig till den jag är i dag. Gett mig kunskaper som jag inte annat haft.   Nu ska jag ladda upp inför det nya jobbet, vila, njuta av semestern sola om solen bor på himlen.  Men jag ska även  ta mig en titt i papperna som jag har kvar efter utbildningen som jag gick för några veckor sedan, det var en utbildning som det nya jobbet ville att jag skulle gå.   Jag kommer att ha en spännande höst nytt jobb, nya kolleger, nya ungdomar och helt nya erfarenheter.  Det enda som är samma är att jobbet fortfarande är i Vänersborg. Lika lång resväg till jobbet, men jag har sått ut i ett och ett halv år så det fixar jag. Förr hade jag lite mera än så att åka, de höll jag på att åka i sju år så det fixar jag.

Nej lev idag just nu, igår är historia och morgondagen den är här först imorgon. Ta hand om dig.

Carina Ikonen Nilsson

Har jobbat klart nu väntar nya utmaningar.

Hej, sommar Sverige, här har den mest skönaste dagen på året men ändå en stor sorgedag i mig på ett sätt. Men skönaste för idag var det den allra sista dagen innan semester.  Sorgen kommer av att detta var den sista dagen jag arbetade med ensamkommande barn.  Jag  har alltså gjort den där sista dagen idag.  Igår sa jag hej då till alla pojkarna. En efter en hade jag ett samtal med dessa fina unga pojkar som har ett hjärta som är skimrande vackert.  De pratar och kan saker som vi inte ens har försökt lära oss. Saker som är så kloka och vackra men inte ens har vi snuddat vi tanken innan.  Jag har lärt mig så mycket under tiden jag jobbat där jag jobbat.  Jag har så många glimmande guld minnen så att säcken eller kistan de ligger i inte får plats. Det går liksom inte att låsa om skatten av minnen. Igår kväll när jag skulle säga hej då till en av killarna så var jag tvungen att lova honom att innan jag gick hem idag, skulle jag väcka honom.  Jag brukar stå vid mitt ord och knackade på dörren. Självklart öppnade han inte, han är svår väckt. Men jag tog nyckeln till hans dörr öppnade och gick in i hans rum och sa godmorgon.  Han gäspar, öppnar sina ögon och reser sig upp ur sängen ställer sig upp och kramar om mig tackar för tiden vi haft på boendet. Jag tackar honom och önskar han all lycka i framtiden.  Efter det så känner jag hur en tår hittar fram och jag säger till honom att nu måste jag gå.  Han går och lägger sig igen, jag låser hans dörr går till min chef lämnar in min nyckel för alltid.

Ett och ett halv år har jag jobbat där. Ett och ett halv år och nästa hela tiden bara känt Kärlek, värme och respekt. Många fina samtal, många frågor, och väldigt många ord om lycka och långt liv har jag också fått till mig. En kille sa en gång;  Carina jag önskar dig all lycka i livet och jag  hoppas du får ett långt liv där du blir riktigt gammal.  Just då var jag lite klumpig och sa spontant: tack du vännen jag vet att du vill väl men jag är inte helt säker på att jag vill ha ett riktigt långt liv och bli väldigt gammal.  Då tittade han på mig konstigt och jag förstod att det jag sagt vart helt fel.

Ordet respekt är ett ord som blivit tydligt för mig i min yrkes roll. Respekt inte av rädsla eller sånt dumt, bara respekt glimrande och vackert när ordet används i sitt bästa läge.  Är ett ord jag lärt mig vad det innebär just på detta jobbet. Respekt när det är som bäst. Då vinner alla på just respekt ordet.  Jag har i min roll och i hela mig själv haft tanken om att jag är inte där på jobbet för att dessa ungar behöver uppfostras. Nej där är inte min roll i jobbet. Min roll i arbetet så som jag haft tanken är att dessa pojkar är redan uppfostrade. Deras föräldrar deras mammor som älskat sina söner över allt annat i livet har skickat sina barn till ett främmande land för att barnen ska få det bättre än de själva har.  Jag har haft tanken att deras mammor i sina tankar, tänkt tanken att de vill att de ska möta snälla omtänksamma kärleksfulla människor i det nya  landet. Jag har försökt möta dessa pojkar så. Att deras mammor haft en önskan om att deras söner  möta någon som orkar lyssna, som säger vänliga ord och menar dom, som ser deras söner även då de inte vill bli sedda.

I mitt arbete har jag fått uppleva så mycket klokheter av dessa barn, fått så mycket värme och kärlek.  Skulle någon komma och säga något dumt om pojkarna så skulle jag reagera och säga nej det där är inte sant så skulle han aldrig säga eller göra.  Jo du jag vaktar mina pojkar. Kasta smuts på mina pojkar och du får med mig att göra.  Eller så får du det inte du får inget alls för det är du inte värd i så fall!

Tacksamhet ja i massor. Så mycket tacksamhet i mig som det bara går över att jobbat på det jobbet jag gjort. Tacksamhet över att jag fick vara en del av, att jag fick möjligheten att möta dessa pojkar. Men nu är det slut, nu har jag gjort mitt och nu får andra ta över.  Nu är jag klar börjar om några veckor ett helt nytt jobb.  Men först ska jag ha semester.

Nu får det vara slut pratat för idag  ha en fin dag. Ta hand om dig.

Lev idag just nu, igår är inte här och morgondagen den kommer först imorgon.

Lev just nu.

Carina Ikonen Nilsson

jobb jo jobb

Här står kaffet på bordet. Har fått inflammation i musklerna i ryggen så jag knappt kan andas. Har tagit värkmedicin och sitter nu och väntar på att de ska verka och ta bort det onda.  Tog nog i för mycket igår när jag tränade. Ledig dag idag med. Ledig dag där jag ska ta mig ut i solen, för himlen är blå…

Igår träffade jag en tjej som jag för många år sedan pluggade ihop med. Vi var på samma fotbollsmatch. Först kände jag inte igen henne men efter en kort sekund så var jag på plats. Hon jobbade fortfarande kvar på det arbete som hon hade då vi pluggade och jag har ju provat på några andra. Men har ju sökt mig tillbaka i alla fall till samma värld även om jag kommer att jobba på en annan arbetsplats. Det va kul att prata med henne få tillbaka samma känsla. Vi pratade om att vi kanske ska träffas och fika när jag väl börjat. Vad jag kommer ihåg sedan då va att vi hade bra diskussioner om jobbet. Hon pratade om att hon gick någon utbildning just nu som arbetsgivaren gav henne.

Jag har ju redan fast jag inte ens börjat jobba varit på utbildning,  Fast bara i tre dagar men arbetsgivare som ser vikten av utbildning är bra arbetsgivare. Nu är jag snart där i det nya jobbet. Snart är jag där och provar på det där nya jobbet. Även om jag innan jobbat med behandling så är det ändå nytt. Ska bli kul och intressant. Mycket har säkerligen hänt och lära mig kommer jag att göra.

Nej  nu får det bli lev idag just nu, igår finns inte längre här och morgondagen den är där bort i framtiden. Idag just nu gäller här. ta hand om dig och din dag.

Im on my way till framtiden snart.

I öronen har jag musik och fötterna vilar sig efter träning.  En och en halv timma idag bra jobbat känner jag. Två pass kvar sedan Semester, behöver just det där med semester känner jag.  Jag och en kollega satt och pratade i fredags om aktiviteter och vad killarna ska göra på sommaren. Allt kostar ju pengar och det är inte helt enkelt det där med aktivitet. Men Scouterna hade någon aktivitet som kanske nog var för alla barnen i kommunen. Jag pratade med några pojkar om aktiviteten Scouterna, att det är en förening som finns i många länder och är ett ypperligt tillfälle att lära känna svenska killar och tjejer i sin egen ålder och samtidigt göra roliga saker ihop.  Jag pratade om att man går ut i naturen, åker på läger till och med i andra länder. Sover i tält och lagar mat över öppen eld. Några nappade på förslaget och ville prova på.  Just nu har dom sommar uppehåll men det ska tydligen vara ett läger längre fram i sommar.  Hmm jag som blev så glad att de va intresserade och ville se och vara med när dom gick dit.  Hmm jag har slutat det jobbet då. Jag får inte vara med om den upplevelsen. Men jag är redan glad över att jag i fredags kväll skickade iväg ett mail  till scoutföreningen och fick svar på mailet. För våra fina pojkar va så välkomna att prova på i höst.

Jag tror det kan bli en hit för dom som är intresserade. Ett ypperligt tillfälle att lära sig mera om Sverige och kamratskap. Sitter här och ser bilder framför mig om hur den och den killen kommer resa tält, hitta svampar. Njuta av vinden i skogen och prata med andra scouter. Lite så är det med mig…. jag är där framme redan innan de ens har närmat sig det som kan bli en verklighet.  I gatan va svårt det kommer bli att gå hem från jobbet på fredag. Den där sista dagen på detta helt fantastiska jobb jag nu har haft i ett och ett halvt år. Ja jag kommer att saknas dessa pojkar och deras vänlighet. Kommer sakna de där små stunderna när man bara sitter en stund och delar en tanke. Jag har lärt mig så mycket om livet det här året. Har fått så mycket klokheter till mig av dessa pojkar som frågat frågor som man liksom måste grunna på en stund.  Nej nu blir det duschen har ju tränat och svettats klart så här börjar dagen snart.

Lev idag just nu. Igår finns inte längre kvar. Och Och morgondagen den  är här först imorgon.  Lev ditt liv så som du vill leva det. Ingen annan kommer att leva ditt liv, så ta tag i ratten och kör på bara. Njut av andetagen, vinden, sorgen, glädje och kärleken.

Ta hand om dig.

Carina Ikonen Nilsson

Medalj känsla i kroppen jodå så är det

Kroppen har medaljkänsla just nu sprider sig alla endorfiner till kroppens alla hörn. Har just lagt ner en timma och 25 minuter på träning.  Bra jobbat för mig guldstjärna och klapp på axeln. Jag längtar till semestern. Oj oj oj vad jag och hela min kropp längtar till semestern. Vill inget hellre nu än att vakna av mig själv ha hela dagen för att ta hand om inget alls och gör det som faller mig in.  Nästa vecka är det då semester, Har fem pass kvar sedan traskar jag ut i ledigheter. Ska bli så skönt går nästan inte att beskriva har till och med svårt att känna in den där ledighetskänslan.   Norr ska vi till, har även tänkt hinna med Eskilstunas djurpark  och lilllgrabben han vill till Skara sommarland.  Jag och maken hade även tänkt att vi skulle ta oss en egen liten tur. Bara jag och han men vi får se hur det blir med det.

Håller mentalt på med att avsluta mitt jobb. Igår vart jag på lönesamtal vilket kändes konstigt när jag har en vecka kvar på jobbet.  Till hösten ska det bli mera än spännande lära mig nytt jobb igen, få nya arbetskamrater och nya klienter. Just nu har jag oro i magen över hösten men tänker att när tiden är kommen och jag är där så tar det några veckor sedan blir jag varm i kläderna igen.  Vet ju att det jobb jag har idag antagligen kommer vara ett minne om ett tag. Då hade jag ändå fått byta jobb.  Känns ju bättre att byta till något jag vill ha än något som jag inte ens sökt.

Nej nu ska jag duscha för att göra dagen till min.

Lev idag just nu, igår finns inte längre här och morgondagen den är här först i morgon. Idag gäller och idag är första dagen på resten av ditt liv.  Just det där sista var något jag och stora sönerna diskuterade igår. För ena grabben vart det lite svårt att tänka så. Han tyckte det lät skrämmande.

Ha en fin dag 

Sveriges Nationaldag Hur firar man den?

Sveriges Nationaldag det va ju det och den ska man fira på något sätt.  Jag vet bara inte hur man ska fira den och vad man egentligen gör när man firar Nationaldagen.  Men här hemma firade vi den på vårt sätt eller om man säger på mitt sätt. Fast lite på makens sätt också faktiskt. För han hade självklart med Kameran.

Jag ringde stora sonen och frågade om de ville följa med till Sandviken och bada. Vilket dom hängde på.

Vi köpte lite fika i affären så åkte vi iväg till sjön.  Filt,  badkläder och fika så åkte vi iväg.  Jag och lillgrabben badade det var faktiskt så varmt i vattnet att det gick att simma rätt bra fast vågor så det vart lite motstånd. Bra träning tänker jag.

Sonen och hans fru samt deras lilla flicka som är vårt barnbarn var med.  Idag fick hon smörgåsrån att fika på. Jag bara väntar på när jag får låna flickan för att åka till sjön och lära henne farmorsfika. Så där storpicknickar som min farmor packade när jag och hon åkte till havet för en dag.  Men ännu är hon på tok för liten för sånt, behöver ha med sin mamma och pappa för att ha humöret uppe. Vilket hon allt som oftast har.  Idag badade hon i sjön för första gången.  Tyckte inte alls det vart kallt och var tvungen att sätta sig i plurret med ens. Smaka på det gjorde hon också fast hon inte fick. 

Just det här tycker jag vart ett fint sätt att fira vår Svenska Nationaldag.  Tänker att det kan bli en tradition att samla ihop familjen med barnbarn och allt ha stor picknick.  Det blev det kanske inte idag, utan sista minuten komma på picknick.  Den ska bli bättre tills nästa år, får planera och få till en sådan där heldag om vädret tillåter. Idag  vart det ju lite blåsigt men en två tre timmar va vi nog där vid sjön, det fick räcka för det blev lite kallt det sista.  Säkerligen är det inte så man firar nationaldagar men det var verkligen ett bra sätt att fira det på.

Jag har då äntligen tagit det där första doppet i sjön, tog tid att komma i men det tog längre tid att gå upp ur vattnet riktigt skönt vart det att bada idag.  Jag brukar ju bada tidigare än så här som det blev i år. Men nu är det då gjort och inte en dag för tidigt mera försent egentligen.

Lev idag just nu, igår är inte kvar och morgondagen har vi här först imorgon.  Lev nu, Just nu!

Carina Ikonen Nilsson

Det närmar sig Semester, semester Ssssemesterrrrr!

tog mig ner till källaren eller till det omtalade träningsvärket, jo det heter värket för att det ger och tar bort värk.  Satt just och tittade i min kalender två veckor kvar sedan Semester semester semester. Det är med blandade känslor som denna semester kommer. Inte utan att jag behöver ledigheten, men till semestern är även jobbet slut. Jag har sagt upp mig och ska börja inom Sis igen.  Visst det kommer bli jättespännande och roligt men det jobb jag har kommer nu vara bara ett minne. Ett minne av de där fyra pojkarna som dök upp den där gången när vår avdelning öppnades. Då var fortfarande Sverige ett land som jag trodde var ett land där vi såg till mänskliga rättigheter. Där jag trodde att dessa pojkar var trygga och skulle få vara kvar här i vårt land. I dag är jag inte lika säker.  Idag är jag inte alls säker till och med.  De där pojkarna blev fler och tänka sig jag har dom alla där i tankarna ibland. Tror jag alltid kommer att ha dom där till och med om 10 år om jag lever då.  

Ja ja semester, jo semester ska det bli här ska varas ledig och njuta av långa lediga dagar.  Någon liten resa norr över lär det bli tror jag.  I alla fall om jag får bestämma.

 

 

 

 

Då ska jag återigen få se de vackra fjällen. Maken han kommer att fotografera i massor tänker jag. Jag ska bara njuta av luften sorlet av det Norrländska mumlet.

Köpa med mig norrlandsguldet i form av lite hjortronsylt.  Mums va gott det ska bli. För där uppe i Vilhelmina där har de underbart god sylt. Det g lutenfria tunnbrödet ska jag försöka få tag på. Om inte annat får vi gå till det lilla hotellet i Vilhelmina där de har just tunnbrödet.

Nej nu får det slutas drömmas för nu in i duschen behövs efter ett femtio minuters pass på min crosstrainer…

Lev idag just nu, igår finns inte här och morgondagen den är här först i morgon.

Carina Ikonen Nilsson