Passion är levande så det känns

Jag tänker inte sticka under stolen med att jag gillar Birro bröderna, viagra sale nu är det väl mest Marcus Birro vi ofta kan läsa om Peter jobbar ju mest underjorden. Fast mera i det tysta kanske är mera rättvist att skriva.

Jag gillar människor med åsikter jag gillar människor som säger som de tycker.  De som vågar sticka ut hakan och säga nej så det hörs. Marcus gör det, pill man hör han om man lyssnar. Lyssnar man så är det oftast ett tydligt budskap som slängs pladask in. Mannen har åsikter, mannen säger ifrån när det är risk för att bli slätstruket och som ett grumligt diskvatten då slänger han in trasan och vrider runt.

Jag känner med honom, känner likt de hans skriver att vi har blivit så djävla naivt slätstrukna och tysta. Våra åsikter är som små lätta moln på himlen och är till och med svåra att urskilja.  Jag  och maken pratade om det, då han visade mig Marcus krönika som han skrivit, han menar att vi behöver mera konst som talar ett språk, tänker jag.  Han menar enligt hur jag läste det, att vi som människor behöver mera konst och musik som talar till våra hjärtan. Så att det känns på riktigt. Det ska beröra mera än det som kommer ut ur IDOLfabriken, där du vinner första priset genom att klara av alla kategorier. Där vinner du om du är ”lite duktig” på allt. Du ska inte sticka ut hakan och liksom tro på din form att skapa.

Marcus pratar Herr T, som i Thåström, han som sticker ut så fort det blir till nya strofer.  Han som sjunger så det gör ont i hjärtat, som talar ett språk som du som lyssnar gör om till ditt. Han som gör helt om bara för att han kan, har lust för det.  Han som brinner i båda ändar för att leva.  Marcus själv är ju även han en sådan där brinnande konstnär, som skriver så det känns på riktigt.

Jag tänker passion, just ordet passion gör att jag gillar.  Alla människor som är passionerade i sitt görande,  föder intresse i mig.  De människor som gör och gör, de skulle dö om de inte gjorde. Just sånt gillar jag, det är dom som får mig att brinna. De får mig att gilla, brinna och gö.

Jag kan bara hålla med Marcus jag saknar också, jag har också tröttnat, fast jag kan nog ärligt säga har aldrig gillat, detta  vakuum som blivit. Allt ska vara så djäkla bra  och lyckligt glammigt och så glatt.

Hallå! Livet är inte en rak linje, storverken och diskriminering, murar föll inte för att vi viskade och knöt näven i byxfickorna  och inte vågade säga nej! Det blev inte till, om vi inte  till och med, skrek ut våra budskap. Det var någon där framme som brann för sin tanke, som fick kraft av att våga tänka vackra tankar.   Hans eller hennes Nej, gjorde att vi vågade att vi tillsammans samlades och brann för samma tanke.  Jag håller med Marcus om att det är musik och konst vi behöver,  vi behöver konst som känns som skapar tankar, kraften till att våga säga nej med stora bokstäver, Konstnärer som berör. Vi behöver mera människor som kliver ut ur bekvämlighetstofflorna och gör det dom brinner för även om det inte ger någon utdelning i formerna av pengar.

Vi är landet ingenstans snart, jag vill ha mer. Som Sisters of Mercy sjunger med sådan kraft så att man förstår att han verkligen want more. Vi måste på något sätt sluta att niga, le och tacka. Vi borde mera se till vår rätt att kräva, våga sticka ut hakan och säga men jag nöjer mig inte med mindre, jag vill ha mer!

Tänk om vi skulle ta och göra det så här i valårets tid, I want more till och med much more. Jag vill känna in i märgen, jag vill leva så det känns. Vill inte en dag ge svaret jo jag har levt mina dagar sådär lagom levande. För jag I want more.  Sorry så är det jag vill att det ska kännas att jag lever, jag vill känna, smaka och uppleva oavsett om det kostar allt för mycket.  Då har jag i alla fall provat………..

Thåström Trädgård i GBG

Låt dom regna, sale sjunger Herr thåström. Han fortsätter och menar att det blir bättre i morgon. Och vem vet kanske har han rätt.  Fast nu är det ju en text och jag är ju inte ledsen just nu.  Tänker att jag ska ge er en återblick en blick från fredagen.  Jag var ju rädd för att det skulle vara kallt så jag hade tagit på mig så att jag skulle slippa frysa.  Så mycket folk på ett ställe och när man som jag vill stå längst fram  så är det inte så kallt. Det är rent av  förb….. varmt. Redan tillsammans den tomma scenen och ett staket var jag så varm så att jag behövde ta av mig koftan och sjalen.  Innan spelningen träffade vi en tjej. Hon inledde konversationen med att vi nog var äldst.  Min kära make var ju då snabb med att berätta att jag var den som var äldst att jag  i alla fall var äldre än honom själv. :). Han har mera åldersnoja än mig tror jag. Det är i och för sig inte så svårt att ha för jag har ingen sådan noja. 

Hon hade aldrig varit på Herrn, generic och frågade om mig om jag varit på någon spelning innan. Nja, cure jo, det har jag ju varit blev mitt svar, sa att jag varit på de flesta han haft i gbg.  Kom just på just nu. Min sorg förra året när jag inte var där. När jag genom att göra en feltolkning av en artikel fick för mig att jag aldrig mera skulle få se herrn  i egen hög person.  Vilket var så fel som det bara va.  Jag berättade för henne att hon kommer att få sin bästa konsert upplevelse hon någonsin haft.  Vilket i sig inte är sant för jag vet ju inte  hennes upplevese. Men den erfarenhet jag själv har vilket jag faktiskt kan säga är stor så är det inte bättre än  Herr thåström. Det är bara bäst ingen kan bättre. Ingen är så närvarande ingen är så borta från verkligheten och är i nuet just då som herrn själv.  Att stå där och se honom gå runt,  som i trans. Höra hans röst tillsammans med takten och den helt grymma Ossler på gitarr.  Kan jag säga att det finns inget bättre, ingenting gör mig så glad 🙂 ingenting gör mig så betagen av stunden.   Det är fantastiskt, vackert och så levande, trotts att herrn nästan tappar byxorna ganska och  tar på hängselbandet för att genast ta av det igen.  Just den gesten känner jag igen från mig själv, när man liksom vet att skjortan eller nått ska vara på ett speciellt sätt och så rättar man till det, samtidigt blir kläderna obekväma och man gör som det var innan.  Dra upp byxorna gör han hela tiden för grabben är ju fortfarande tråd smal kanske man inte säger om herrar. Men jag gör.

Konstigt jag hade ju tänkt prata om tjejen och hennes kille som vi träffade innan spelningen. Men av en konstig anleding ramlar jag in i Ikonen 🙂 Thåström hela tiden.  Hennes Kille gillade inte Thåström och hon ville så väldigt mycket att han skulle tycka det var bra.  Killen var också Kulturpolitiker Hade varit landstingspolitiker.  Vilket Gjorde att jag började prata om att jag hade skrivit en bok.  Då frågade tjejen varför jag skrev om just ADHD, och impulsivitet. 🙂 Berättade att det var från mitt innanför perspektiv.  Under vårt samtal kom det fram att hon  för ett eller om det var två år sedan fått sin diagnos.  Hon var nog i sorg – fasen lite hon kunde inte förstå att jag inte var ledsen över att jag hade samma svårigheter, hon berättade att hon hade kämpat så mycket med att vara som alla andra.  Så dumt att försöka vara som alla andra kom vi till sist fram till eftersom det är ett mål vi aldrig kommer att nå upptill. Vi är ju liksom bättre på att vara dom vi är. Blir ju så himla jobbigt när vi springer runt och spelar roller som vi inte behärskar.  Det blir ju så himla bra när vi spelar vår egen roll vi är ju liksom bäst på den rollen. Ingen kan ju spela den bättre än oss själva. 🙂

Thåström var ju Självklart bäst, så är det ju.  Det var roligt eller härligt att se och höra när Ossler råkade trampa på fel pedal och det tjöt lite. Det gjorde honom bara ännu mera mänsklig. Ossler är en Konstnär på sitt gitarrspel har nog aldrig sett någon som är så inne i sitt spel. Som liksom är ett med sitt instrument. Basisten vilket jag just nu inte kommer på namnet på hittade jag till denna gången har liksom inte sett honom så innan.  Han likt dom andra är enorm.  Han är lite mera publikvänlig också ler lite och ser ut att ha roligt på ett annat sätt än de andra som mera är helt uppe i sitt egna  skapandet på ett bra sätt.

Killen som tjejen hade med sig var inte så impad när konserten var slut, men Han går och väntar på sommarkonserten med han Amerikanen som jag inte ens kan stava till.  Jo sa jag i min text att Herr thåström var Bra helt underbart grymt och en himla massa till adjektiv som förstärker allt som är bättre än bra?  Det var han i alla fall.  Nu väntar vi på Röda sten och en vacker död stad igen men den nya favoriten är Låt dom regna och St Ana katedral.

Lev idag just nu så är röda sten flera ljus år bort ju :). Men det säger mig att jag fortfarande har  nöjet kvar.

En ny morgon och han sjunger

min dag kan inte börja bättre, Jag beväpnar mig med allt som jag längtat till allt det där som jag drömde om en gång Jag är beväpnad, beväpnad med de omtalade vingar som han visat mig. Det är bra, så för…. bra Bara herr Thåström klara av sådana storverk.  Jag, jag beväpnar mig, lever i tiden och andas till takten. Jag lever tänker att jag redan är beväpnad så mycket det bara går.  Men den beväpning jag har är av kärlek, lust kraft och liv. Det får räcka. Just nu skulle jag behöva beväpnas med en massa vindar som då skulle blåsa luften och mig frisk från alla förkylningar så att jag blev pigg igen. Så att kaffet som jag dricker, igen skulle smaka mera än grummel.  Jag får trösta mig med Takter, som kanske hittar friska takter inom mig, som motar ut alla snuvigheter och öronvärks verk.  Ja,  jag beväpnar mig med Thåström, livet  syns igen, känns på riktigt, äntligen är det nyhetskänslor i igen. Inte för det gamla han gjort är dåligt men, nyheterna gör han mera i liv, mera kraft. Han blir mera på riktigt igen.  Nytt vatten forsar under broarna och flyter, vi flyter igen, livet har hittat ’ännu en ny takt, en ny loop, någon sorts ny klang. 

DSCF0939

Thåström, Beväpna dig med vingar

Jo du, check det har jag redan gjort. Jag är beväpnad med vingar, sickness vart har du  dina?   Jag kan inte önska mig mera! Trotts att jag blivit sjuk och inte är alls på humör, så blev det solsken idag.

72 tvådje gången idag, beväpnar jag mig med vingar. Herr thåström smeker och oljar upp mina hörselgångar, fan va bra 180 spänn och jag är i himmel 72.  Jag inbillar mig att låtarna är tillägnade hans stora kärlek. Amanda Ooms, gammal kärlek rostar aldrig.  180  behöver jag för att berusa mig. Hans skapande är mitt knark det kommer jag långt på i mina tankar.

180 spänn sen flyger jag högt! Nästan svävar,  jag pratar inte om droger eller nått sånt! Nej,  jag pratar om Ett gift som jag måste ha, nån som sa att du spart en liten bit rött kvar.  Nej inte bara rött,  regnbågens alla färger här nere i min källare. Herr Thåström i egen hög röst.  Herr thåström  kom hem till mig i dag. Herr thåström damp ner i brevlådan och har underhållt mig under eftermiddagen  idag.

Herr thåström har igen gjort det som ingen annan kan. Han pratar till mig igenom texternas texter. Takterna, är takter som liksom väcker mig till liv. Det är en inhemskt takt som är takter i återkommande looper som tilltalar mig. Lycka? Ja lycka är det, det skimrar i ett vackert  skimmer, blinkande, blippande, vackerheter av  renhet i råhet. Rått på ett mjukt sätt.  Känner lite att detta är ett kärleksverk där Herr thåström bara själv vet vad kärleken är.  Men så är det väll i livet, Kärleken är väll vad den är för den som äger den. Om man nu kan äga kärlek. På något sätt tror jag att vi själva har förmågan att aktivt kunna välja Kärlek.  Just detta konstverk är kärlek, en hyllning till ord, formade av en viss Herre som kallar sig thåström .

396231_10150549182843341_732923340_8906173_1336167937_n

Mera Musik

Utan musik stannar min värld, Japp fast det tysta perioder för att sen spelas högt som Fan som Thåström sjunger. Och tänk Jo Herr thåström fick plats bland Rose med till och med Slash.

What we’ve got here is failure to communicate.
Some men you just can’t reach…
So, you get what we had here last week,
Which is the way he wants it !
Well, he gets it !
N’ I don’t like it any more than you men.
Look at your young men fighting
Look at your women crying
Look at your young men dying
The way they’ve always done before
Look at the hate we’re breeding
Look at the fear we’re feeding

och så vidare …..

Guns N’ Roses

jo  Guns N´Roses ja… Den gången jag skulle se dom.  Så ringde Saul Hudson (Slash) till en kompis kompis,  Hjärtat va det fick jag till mig.  dessutom var det nått med någon av hans katter  efter det så var det inte mera Guns N’ Roses med Slash i bandet.  utan Slash stannar Guns’en.  Nej jag vet  att sångaren håller samman det som är kvar av det. Men det är inte det bandet som jag gillade utan Slash var en tvungenhet idet.  Idag blir det cd från den gamla goda tiden. Att jag aldrig fick se dom IRL är synd.  Det hade liksom sytt ihop den påse av konserter jag vart på. Visst Axl och gänget var i Sverige för några år sedan men nej inte utan Slash För mig var det han som var bandet.

Thåström 2012 ger han sig igen ut och ger oss det vi vill ha.

2011 blev en ensam tråkig och ett  tidningsklipp gjorde ont på riktigt. Då jag trodde Herr thåström skulle vila sig från sin konst för alltid.          

Idag blev min glädje stor, site nästan salig och jag  känner att 2012 kommer att bli ett år att minnas. Thåström him self kommer att igen att tala till min inre kraft både på scen och genom skiva.  Fast jag visste ju genom kommentaren på mitt inlägg i somras att herr thåström inte lagt av för alltid. För den vänliga Niklas berättade ju att som han sa Pimme Jobbade på nya material.  Att herrn skulle ge oss  nya influenser och nytt material, physician   då lät jag mig vila i den tryggheten. Idag, tidigt runt 10, så fick jag till mig nyheten om Herr thåström återigen ska segla in på scenen, stå där med sitt hemmabyggda mickstativ för att han inte innan konserten är slut, ska  plocka ner det i beståndsdelar. Denna gången tänker jag slå på stort, Kosta vad det kosta vill tänker njuta av herr thåström, i dagarna tre nere på trädgår´n.  Stå där längst fram och bara förundras över hans storhet och konst.  Kärlek är för dom nej just då är kärlek för mig och alla andra i just det sammanhanget. Kärlek är för oss, oss som är där.

http://www.luger.se/nyheter/thastrom-ger-sig-ut-pa-de-svenska-vagarna

Blir tårögd av ögonblicket nu, tänk att ja,  tänk, att jag igen kommer att se andas och uppleva en himmelsk stund där på trädgår´n igen. Förra gången var magisk då var det i och för sig sommar,  varmt och……. Men vet instinktivt att även  denna gången kommer bli magisk. Kärlek är för dom. Ne ää kärlek är för oss vi som är där. Ett kort litet klipp sen sommaren som då var magisk.

HMMM i stundens högtidlighet,  glömde jag helt av det jag egentligen skulle skriva om. Det handlade ju inte alls om Herr thåström, ny skiva och allt sånt. Hade ju  idag, nu i stunden tänkt  göra en påminnelse om i morgon. Då  jag kommer vara där och prata.  Men nej! Min blogg är inte för liten, för oss båda. Så fast hela inlägget tillägnat Herr thåström him self så tänker jag att en liten påminnelse funkar.

Klart det gör, det är ju min blogg, och jag som skriver bestämmer och  ja ja kärlek är för dom…….. Nej då  i morgon är det dax, då är jag på plats, nu ska det laddas upp packa väska och vila tills i morgon. Då ses vi på Familjestödsenheten!

Onsdagen den 19 oktober 2011 kl 19.00-21.00

Att vara mamma med ADHD – att hitta struktur i vardagen
Carina Ikonen Nilsson och Anna Lundgren, föräldrar

Herr thåström tackar för sig och jag var inte där…..

Det är med sorg i hjärtat som jag skriver. Jag var inte där, nurse jag var inte där……… Jag var verkligen inte där, hur kunde jag hur klarade jag av att inte vara där?

Men betala en väldans massa pengar för en enda konsert? För att få se honom igen och då som någon förgrundsfigur till stjärnan. Nej, tack,  Herr thåström är stjärnan, är den som är min stjärna på himmelen, Ingen sjunger blues som …… Finns inte någon som sjunger som Herr thåström själv, jag var inte där……..

I Expressen säger dom att en svensk ikon tackar för sig. Fru Ikonen tackar för alla fina minnen som finns. Skulle det nu vara så att du Herr thåström skulle föredra att pausa och sitta på någon pub i Vesterbro eller var som helst och dricka nåra öl. Så är du verkligen värd det.  Den svenska Ikonen tackar för sig. Hmmm det vill jag  inte, för jag vill åter och åter igen vara på samma plats, sjunga med, känna rytmen och den glöd som herr thåström sprider, i musikaliska sammanhang. En sann konstnär när det blir som bäst. Långt långt bort …..

Jag hoppas att du inte tackat för dig för alltid.  Kanske tar du dig ton där på någon pub, med en o-sponsrad öl i handen. Då skulle jag  vilja vara där, för nej, inte vill jag att du  för alltid, har tackat för dig……..

Nationalteaterns rockorkester

 

igår var det nationalteatern för mig och maken, drugs som uppvärmande band var det PUGH ROGEFELDTPugh trio turneaffisch 2010det jag saknade hos honom igår va chip vad det nu är och ungarna dom väntar.  Har alltid gillat Pugh så det var  roligt att se honom igen.  Några fler låtar hade inte gjort ont men de var ju där för att värma upp så tiden räckte  inte till kanske. Spelar han själv nån gång så får säkert alla de låtar jag gillar plats. 2011-08-06 20.27.02

Efter en långväntan var det då äntligen dax för proggens proggare att ta plats på scenen och det var verkligen rockenroll från början till slut. Nationalteatern  sångaren Mattias Hellberg blev jag verkligen  imponerad av.   det var en helbra kväll med massvis med ös. Som vanligt när jag går på konsert så är jag där för upplevelsen  och just den fick jag igår.  Den mest fantastiska kväll.  En verklig folkfest med texter som än idag  om inte ännu mera aktuella idag än då men vad vet jag då var ja ju så liten fast det e klart rebellen i mig vaknade till liv igår och idag har jag gått och nynnat på  e du rädd för det eget barn ……. 2011-08-06 19.46.16

2011-08-06 21.25.30

 

ja just det  basisten måste ju nämnasLer2011-08-06 21.33.59

Petter ADHD jo

Petter och adhd, medicine sen, see jo en heldag men igår blev det inte av för jaskaba……. Petters nya låt helgrym och nu när jag hann med riktigt att läsa, så ser jag att det aftonbladet skrev om angående Petter och diagnos mm, är sådan som jag bara kan skriva under på. Struktur jo viss skulle jag behöva. Jaskaba……. behöver först ta bort massa jaskaba så kanske jag också kan få strukturer som de även tar upp.
Men nu var det inte där likheten låg men då jag fick diagnosen. För några år sedan kände jag också hur olika pusselbitar kom på plats, och låten som nu finns att lyssna till Här, är inte bara grym utan fetgrym……. Nu får Petter ursäkta mig, men dunket är kanske inte min grej, hmm på min tid va det punk. Fast Adolfson och Falk jo kunde känna igen mycket i låten, där var jag en av dom som just gillade det. Adolfson och Falk asså.
Texten som bor i dunket och i slingorna i låten är så grymt. Tänk trotts att jag nu veta och ibland träffar på just människor med samma tillgångar som jag själv har, så blir det Aha och igenkänning. Låten Petter nu visar på ADHD e ADHDi nötskalet, även eller trotts alla mina avsaknader av ibland struktur……… Då jag ofta är i jaskaba….. Nu skajaba………..
Det program som visades i höstas som hette Så mycket bättre då jag igenom att se och höra han berätta om sina tankar och så så flyttade det in misstankar om att jo nog e det så att han kanske har lite bokstäver hit eller dit blev ju liksom då bekräftat i texten från aftonbladet, och ännu mera i just texten i hans.
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article12878405.ab

Thåström till Mäbe enäggstvillingsmusik sak…..

en video, ask kommer ni ihåg en video, stuff   videoooo, något  radioprogram sa något sådant, förr för länge sen, tror det var i går.  Eller nej för en himla massa år sedan, då jag bodde på Munkebäcksgatan 4 b. Trapphuset badade i ljus , när det  inte var söndrigt. Ett rum och kök  med två klädkammare och kallt vatten. Hur tänkte dom?  Vet inte men hyran var billig, musiken spelades högt jag på min sida spela Ozzy, Maiden och Thåström så klart alla dagar i veckan.

Grannen bredvid mig  lyssnade mest på  Bob Marley.  Grannen  var färgad, och hade rasta flätor och den gulgrönröda baskern som visade mig att han  och hans musik hade  en politisk grund, Jag med min  politiska  grund som var då hos KPMLR,  fast inte till musiken,  i vårat trapphus  kunde man  på doften känna vilka som var hemma.  Ibland smög sig dimmor ut till trapphuset.  Från utsidan kunde man se vackra gröna växter i min grannes fönster.  Då fattade inte jag va det var men idag  hade jag vetat  vad det var som luktade så sötaktigt.

nu var det inte alls detta jag tänkte skriva om, det bara blev så, för en gångskull kan jag istället säga att jag faktiskt satt och tänkte på det,  just nu.

Nej  i stället ville jag  visa Mäbe´s nya video idag borde det ju mera heta musikfilm för videon är väll inte längre något man använder sig utav? Eller har jag fel? så kan det vara,.,

Ville bara visa på denne mannens storhet, Grymt så det gör ont  4 gången idag har  jag tittat på filmen.  Musiken e grym och lite av  konstnärskapet som Thåström, har i sina framföranden finns och bor även i  Mannen Mäbe.

Tack Herr Thåström för att du  inspirerar så många, jag känner att nog  herre Mäbe själv har en inspirations-källa från dig, tror det i alla fall. Tror att han  känner kraft från dig  men nu är inte så att jag känner honom, men i min värld är det så att vi  får flyt och kraft från dina texter.  Video är ännu en grymhet som  Herrarna i Strömstad  i ordnigs-ställt. Tack  för det den ger mig ´hopp om att musik även i framtiden skall vara  musik som känns, ibland gör ont och  går att leva med!

Om du själv någon gång skulle  googla dig Mäbe, så tack för att du  och jag gillar typ samma stuk av slag och takt. Du e grym och bara bäst.

Hoppla ett inlägg så långt i från ADHD och politik det kan komma, eller jo just det  Thåström har ju så mycket  ADHD  så att han inte kan  sitta ner varje dag och skriva måste vara mera än mig, för   jag skriver ju dagligen

×

Like us on Facebook

RSS
Follow by Email
Facebook
Google+
Twitter
%d bloggare gillar detta: