Om jag kunde få tillbaka tiden skulle jag vilja hinna vara där och uppleva mer av den.
🇸🇪 Svenska – du är här
🇬🇧 English – read this post in English If I Could Turn Back Time – The Moments I Would Relive
Om jag kunde få tillbaka tiden
Om jag kunde få tillbaka tiden skulle jag vilja hinna vara där och uppleva mer av den.
För när barnen var små bestod livet inte bara av de där ögonblicken som man minns efteråt. Det var jobb, tider, lämningar, hämtningar, mat, tvätt, städning, ekonomi, trötthet och nästa sak som skulle göras.
Så ser livet ut när man faktiskt befinner sig mitt i det.
I efterhand är det lätt att plocka bort allt det praktiska och tänka: Varför njöt jag inte mer?
Men det är nästan en orimlig fråga.
Den som stod där med middagen, tvätten och morgondagens tider visste inte att hon befann sig i ett minne. Då skulle saker bara lösas. Maten skulle vara klar när barnen var hungriga och kläderna skulle vara rena när de skulle tas på.
När jag tänker tillbaka är det heller inte de stora sakerna jag längtar efter mest.
Jag minns kvällarna efter jobbet när jag och min son, och senare min son och min dotter, satt tillsammans framför tv:n och åt kvällsmat med levande ljus på bordet.
Jag minns när de hade vattenkoppor och vi var uppe mitt i natten för att de inte kunde sova. Någonstans där försökte jag till och med lära min son att sticka.
Jag minns alla gånger vi drack te tillsammans.
Och jag minns en gång när min son var ledsen och det egentligen inte behövdes något särskilt. Han satt i mitt knä och vi pratade.
Det finns så många sådana stunder kvar i minnet.
Det märkliga är att jag idag kan se att många av dem, när de pågick, bara kändes som transportsträckor mellan allt annat som skulle göras.
Men de var inte transportsträckor.
De var livet.
Idag är jag äldre. Mina barn är vuxna och befinner sig mitt i sina egna liv, med allt vad det innebär. Tiden när de var små är förbi.
Så vilket år skulle jag vilja återuppleva?
Jag vet faktiskt inte.
Kanske skulle jag inte vilja välja ett enda år. Jag skulle vilja få tillbaka några av de där alldeles vanliga stunderna. Sitta vid bordet med de levande ljusen en kväll. Dricka en kopp te. Höra barnens röster från rummet bredvid. Få vara vaken mitt i natten med ett barn som inte kan sova.
Inte för att göra något annorlunda.
Inte för att göra allting rätt den här gången.
Bara för att få vara där en liten stund till.
Och kanske är det just därför jag behöver komma ihåg att också den här lördagen, den här morgonen och allt det alldeles vanliga som händer idag en dag kommer att vara något jag ser tillbaka på.
För det är just i den här stunden, precis nu, som något kan hända som jag senare kommer att minnas. En känsla. En händelse. Kanske till och med stunden när jag sitter här och skriver.
Det är stunden jag lever i just nu som är livet.
Idag vaknar jag i husbilen Lvl². Kaffet står bredvid mig och jag hör regnet mot taket. Vi har bestämt att våra cyklar ska få uppleva staden och alla cykelvägar som finns här.
Just nu är det bara en lördagsmorgon. Regn på husbilstaket, en kopp kaffe och planer för dagen.
Kanske kommer jag en dag att minnas ljudet av regnet. Kaffet bredvid mig. Cyklarna som väntade på oss.
Jag vet inte.
Och det är kanske det som är hela poängen.
Vi vet inte vilka av dagens vanliga stunder som en dag kommer att bli våra minnen. Vi vet bara att det är här, mitt i dem, som vi lever.
En stund att stanna upp vid
Kanske finns det också i ditt liv stunder som kändes alldeles vanliga när de pågick, men som idag har blivit värdefulla minnen.
- Om du fick återuppleva ett år av ditt liv – vilket skulle det vara?
- Är det de stora händelserna du skulle vilja uppleva igen, eller de små vardagsstunderna?
- Finns det någon alldeles vanlig stund från förr som du fortfarande kan känna, höra eller nästan kliva tillbaka in i?
- Och vad händer i ditt liv just nu som kanske en dag kommer att vara ett sådant minne?
Du behöver förstås inte ha något färdigt svar. Ibland räcker det att stanna upp en stund och lägga märke till det liv som pågår just nu.
Läs gärna vidare
Om du vill läsa fler texter om vardagen, minnen och det som händer medan livet pågår kan du fortsätta här:
Livet går medan vi lever det– om hur livet inte väntar på att allt ska bli färdigt eller perfekt.
Minnen som stannar i kroppen – en vanlig dag – om de små ögonblicken som kan finnas kvar långt efteråt.
Jag har all tid i världen – om doften av trygghet – en reflektion om tid, trygghet och det som får finnas utan brådska.
Följ Malix.se
Vill du få nya texter från Malix.se direkt till din mejl?
Du kan prenumerera på bloggen och följa nya inlägg om vardagen, ADHD, relationer, reflektion och livet precis som det blir.
🌿 Lev idag, just nu. Igår är historia och morgondagen vet vi ingenting om.
Lämna ett svar