Tacksamhet i vardagen växer ur de små stunderna – som doften av kaffe, ett stilla hus och hösten som långsamt flyttar in. I den tysta morgonen vaknar kroppen mjukt och jag känner ro.
Livet i husbilen får vänta en stund, men kanske blir det ändå en sista husbilshelg innan vintern tar över.
Hösten bjuder in till att boa in sig, till doften av gröna tomater i sötlag och till känslan av att vara i fas med tiden.

Read this post in English -> Gratitude in Everyday Life – A New Morning, a Cup of Coffee, and the Stillness of Autumn

Ibland känns det som om livet är just som himlen på bilden ovan – moln som samlas, men där ljuset alltid hittar en väg igenom. Det är där tacksamhet i vardagen bor, i skiftningen mellan mörker och ljus.

Tacksamhet i vardagen och en ny morgon

Det är en ny morgon – och jag fick förmånen att vakna till ännu en dag.
Tacksamheten bor redan i kroppen när kaffet doftar varmt och mjukt, och huset fortfarande vilar i tystnad. Alla sover ännu, förutom jag. Det är min stund – den där lilla, stilla tiden innan världen vaknar.

Tacksamhet i vardagen Ljus, värme och gröna tomater

Igår fick maken och jag för oss att möblera om i vardagsrummet. Det blev så bra att jag tillbringade nästan hela dagen där. Ute ven vinden, men inne tände jag ljus i varje hörn och lät hösten flytta in på riktigt.

Två tända ljus i glaslyktor i fönstret, en stund av ro och tacksamhet i vardagen.
Ett stilla ögonblick när dagen blir till kväll. Här bor lugnet, här bor tacksamheten.

Medan ljusen brann kokade jag lag till gröna tomater – socker, ättika, nejlikor och kanel. Doften spred sig i hela huset.

Gröna tomater kokas i lag med socker, ättika, nejlikor och kanel – ett exempel på tacksamhet i vardagen.
Smaken av förr. Gröna tomater i sötlag – ett litet stycke nostalgi och tacksamhet i vardagen.

Förr brukade jag alltid lägga in tomater, men de senaste åren har det inte blivit av. Nu står burken där på köksbänken, och jag känner en liten barnslig förväntan på vad familjen ska tycka när de får smaka.

Inlagda gröna tomater i glasburk, en liten symbol för tacksamhet i vardagen.
När det enkla får mogna i sin egen takt – precis som livet självt.

I takt med tiden

Alfred var här i fredags och hjälpte mig att få in allt från trädgården.
Krukor, redskap och jord fick flytta in innan stormen kom. Vi drog upp morötterna och satte vitlök i jorden – nästa år kan jag plocka färsk vitlök direkt från vår egen trädgård. Det känns nästan ovant att vara i fas med årstiden. Ofta brukar vi ta in saker först när snön redan ligger vit över gräset.

Nu är det bara gräsklipparen och vattenslangen kvar, de får flytta in de också. I växthuset står nu rena, tomma krukor på rad. Alla spadar, krattor och trädgårdsverktyg har fått semester tills nästa vår.

Tacksamhet i vardagen. Hösten flyttar in

Kroppen börjar sakta vänja sig vid höst och vinter. Det känns skönt, nästan stillsamt, att få boa in sig. Ändå har vi inte riktigt bestämt om husbilen ska få vila helt än. Kanske blir det en sista tur – en helg till, med kaffet på gasolköket och sjön som spegel utanför fönstret.

Oavsett vilket väntar nu städningen och urplockningen. Sommarkläder, filtar och småsaker får komma in i värmen. De trivs bättre här än i en fuktig husbil. När allt är rent och klart ska husbilen få sitt tack – sitt vi ses nästa år.

Kanske är det just där tacksamheten bor.
I stunden innan vi stänger, i mellanrummet mellan sommar och vinter.
När vi får känna att vi hann – och att allt är som det ska.

Tacksamhet i vardagen och dess AHA

Aha… ibland handlar tacksamhet inte om stora saker.
Den gömmer sig i det lilla – som doften av kaffe, känslan av att hinna före stormen och att få vara i fas med årstiden.
Jag tror det är just då livet känns mest – när det är enkelt och stilla.

Mellan raderna

Mellan raderna bor lugnet.
Här finns jag, i tystnaden, i vardagen, i de små rörelserna som blir mitt liv.
Det är här jag andas, här jag känner – och här jag är tacksam över att få finnas. Tacksamhet i vardagen bor där när vi börjar arbeta med just tacksamhet.

Fråga till dig som läser

När kände du senast tacksamhet över det lilla – en kopp kaffe, en stilla morgon, eller att du hann före stormen?

Stöd mitt skrivande

Vill du stötta mina texter och bidra till att bloggen får fortsätta växa?
Stöd via PayPal
eller
Prenumerera på bloggen

Morgondopp i sol och rykande sjö

Gårdagen har redan lagt sig till ro i historien.
Där sådde vi frön som kan ge oss gröda i dag eller i morgondagen – morgondagen som väntar längre fram, där borta i framtiden.

Men just nu – det är här livet händer.
Just nu, och just nu finns alltid här.
Det är där vi sätter våra fröer.

– Carina Ikonen Nilsson

Upptäck mer från Malix.se

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.