Bloggskolan – vad händer när bloggen får vila?
God morgon får man säga i dag – och verkligen känna att det är en god morgon.
🇸🇪 Svenska – du är här
🇬🇧 English – read this post in English → Blog School – What Happens When the Blog Gets a Day of Rest?
Igår var jag ute och valarbetade. Och jag är faktiskt lite stolt över mig själv. Jag vågade gå runt helt själv, knacka dörr och prata med människor.
Det blev många fina samtal och faktiskt väldigt roligt.
Hos en kvinna blev jag kvar lite längre. Hon hade, precis som jag, lite göteborgska kvar i språket och vi började prata om hur det är att vara inflyttad i en liten kommun.
Om känslan av att man på något sätt kan fortsätta vara ”den inflyttade”, oavsett hur många år man har bott här.
Jag kände igen det hon berättade.
Men när jag gick vidare började jag också fundera på min egen del i det. För gemenskap är kanske inte bara något man blir inbjuden till. Ibland måste man också våga bjuda in sig själv.
Och då kom nästa tanke.
Jag är svensk. Jag talar samma språk, delar många av samma referenser och det enda som egentligen avslöjar att jag kommer någon annanstans ifrån är väl göteborgskan som fortfarande hänger kvar.
Ändå har jag ibland känt mig som den som kommer utifrån.
Hur är det då för den som dessutom ser annorlunda ut, talar med en annan brytning eller kommer från ett annat land?
Hade det räckt att bjuda in sig själv?
Jag vet inte.
Kanske handlar en del om rädsla för det vi inte känner. Kanske handlar det om hur gemenskaper fungerar i mindre samhällen. Kanske finns det helt andra förklaringar.
Men mötet igår fick mig att fundera på något större än själva valarbetet:
Vem väntar vi på ska knacka på – och vem går vi själva och öppnar dörren för?
När bloggen också får vila
Den där tanken hade jag kanske inte fått med mig hem om gårdagen hade sett ut som mina dagar ofta gör.
Jag har varit väldigt flitig med Malix.se under lång tid. Nästan varje dag har det kommit något nytt.
Och jag tycker om att skriva. Det är inte skrivandet som är problemet.
Men ibland har jag märkt att jag börjar fundera på nästa inlägg innan det jag precis har publicerat ens hunnit landa.
Därför provar jag nu något nytt.
Inte att sluta skriva. Inte ens nödvändigtvis att skriva mindre.
Men att publicera lite långsammare.
Igår fick bloggen vila. Jag var ute i verkligheten istället, knackade dörr, träffade människor och kom hem med nya tankar.
Och vet ni vad?
Bloggen fortsatte leva ändå.
Det passar ganska bra att undersöka just det i veckans Bloggskola.
Först måste vi veta vad vi letar efter
Det är väldigt lätt att öppna statistiken och titta på den största siffran.
Hur många visningar fick jag?
Fler än igår? Bra.
Färre än igår? Dåligt.
Men under de senaste månaderna när jag har följt statistiken på Malix har jag börjat förstå att det inte riktigt är så enkelt.
All trafik är inte samma sak.
Jag har haft väldigt mycket trafik från bland annat Kina, och den trafiken beter sig ibland på ett sätt som gör att jag inte kan veta hur mycket som faktiskt är människor som sitter och läser mina texter.
Därför försöker jag numera titta på flera saker samtidigt.
Jag tittar på vilka inlägg som blir lästa. Jag tittar på trafiken från Sverige. Jag tittar på Facebook, WordPress-läsaren och sökmotorerna. Jag tittar också på äldre inlägg och ser om de fortfarande får visningar.
Och framför allt försöker jag ställa frågan:
Vad berättar siffrorna egentligen – och vad berättar de inte?
Den 8 september publicerade jag som vanligt
Den 8 september publicerade jag Skolkultur och bemötande.
Det inlägget fick många av dagens visningar. Facebook stod för en stor del av hänvisningarna till bloggen och även trafiken från Sverige var tydligt högre.
Det syns alltså ganska tydligt att en ny publicering ger bloggen en skjuts.
Jag publicerar, delar texten och trafiken ökar.
Det är egentligen inte särskilt överraskande.
Men nästa dag gjorde jag annorlunda.
Den 9 september – bloggen får vila
Inget nytt blogginlägg publicerades.
Och ja – trafiken minskade.
Det tycker jag är viktigt att skriva, för annars skulle jag bara leta efter statistik som bekräftar det jag hoppas på.
Hänvisningarna från Facebook minskade markant och det gjorde även visningarna från Sverige.
Men bloggen blev inte tom.
Skolkultur och bemötande fortsatte att få visningar. Vardag, ADHD och närvaro fick några, och även ett betydligt äldre inlägg, Jag tog honom för pengarna – 173 kronor i månaden, blev läst.
Andra äldre svenska och engelska texter fick också någon visning.
Det var alltså mindre trafik än dagen innan.
Men bloggen fortsatte att få läsningar trots att jag inte hade lagt ut något nytt.
Och så har vi Google
Det här är kanske det jag tycker är mest spännande just nu.
När vi har tittat i Google Search Console har vi sett att Malix under de senaste 28 dagarna har visats omkring 1 800 gånger i Googles sökresultat. En mindre del av dessa visningar har också lett till att någon klickat sig vidare till Malix.
Det är inga enorma siffror.
Men det visar att Malix kan fortsätta synas i sökresultaten även de dagar jag själv inte publicerar något nytt.
Google behöver alltså inte ett nytt inlägg från mig varje morgon för att Malix ska kunna dyka upp i en sökning.
Samtidigt ser jag sökningar som börjar passa det jag skriver om idag: ADHD, struktur i vardagen, relationer och andra ämnen som faktiskt hör hemma på Malix.
Det är något jag vill fortsätta följa.
Bloggskolan – vad har jag lärt mig hittills?
Det här är bara en enda vilodag.
Det går därför inte att dra slutsatsen att bloggen skulle må bättre av färre publiceringar.
Det vet jag inte.
Däremot kan jag redan säga två saker.
Ett nytt inlägg ger tydligt mer trafik, framför allt genom Facebook och från Sverige.
Men bloggen dör inte dagen efter om inget nytt kommer.
Det är två helt olika saker.
Och kanske har jag själv blandat ihop dem lite.
Jag har tänkt att för att hålla bloggen levande måste jag hela tiden lägga dit något nytt.
Nu tänker jag undersöka om det verkligen är så.
Ett litet experiment på Malix
Under tre veckor tänker jag därför prova ett lugnare publiceringstempo.
Inte efter ett stenhårt schema. Jag känner mig själv tillräckligt väl för att veta hur det skulle sluta.
Jag kommer fortfarande att skriva när jag har något jag vill skriva om.
Skillnaden är att allt inte behöver publiceras samma dag.
En text kan få ligga till sig.
Ett redan publicerat inlägg kan få vara det senaste lite längre.
Och vissa dagar gäller något helt annat: bloggen får vila.
Sedan ska vi fortsätta göra det vi gör här i Bloggskolan:
Titta på vad som faktiskt händer istället för att gissa.
Tappar jag läsare?
Får äldre texter mer utrymme?
Fortsätter människor hitta Malix genom Google?
Vad händer med trafiken från Facebook?
Och kanske den viktigaste frågan av alla:
Vad händer med mitt skrivande när nästa text inte måste bli färdig idag?
Mellan raderna
Det märkliga är att min första vilodag från bloggen inte alls blev en dag utan innehåll.
Jag var ute och valarbetade istället. Jag träffade människor och hade samtal som satte igång helt andra tankar hos mig.
En av de tankarna skrev jag ner i morse.
Och där någonstans finns kanske ytterligare en del av experimentet.
Om jag inte hela tiden letar efter något att skriva om kanske jag får mer tid att faktiskt leva det jag sedan vill skriva om.
Det går förstås inte att mäta i Jetpack.
Men det kan ändå vara en av de viktigaste sakerna jag upptäcker.
En fråga till dig som läser
Märker du som läsare om en blogg publicerar varje dag?
Föredrar du något nytt ofta, eller tycker du om att få lite mer tid mellan texterna?
Och du som själv skriver – känner du ibland att nästa text står och väntar innan den förra ens hunnit landa?
Läs gärna vidare
Om du vill läsa mer om hur jag utvecklar bloggen, testar nya sätt att skriva och samtidigt försöker förstå vad statistiken faktiskt berättar, finns fler texter här:
- Bloggstatistik vecka 35 – vad händer egentligen på Malix.se?
- När en idé blir fem – och dagens plan redan är försenad
- Skolkultur och bemötande – stora skillnader mellan två skolor
Följ Malix.se
Vill du följa med medan jag fortsätter experimentet med bloggen?
Under de kommande veckorna kommer jag att fortsätta titta på vad som händer när jag låter vissa dagar vara publiceringsfria. Jag kommer också fortsätta dela det jag lär mig här i Bloggskolan.
Du kan prenumerera på Malix.se och få nya inlägg när de publiceras:
Och nej – det kommer kanske inte längre ett nytt inlägg varje dag.
Det är ju lite av poängen.
🌿 Lev idag, just nu. Igår är historia och morgondagen vet vi ingenting om.
Lämna ett svar