Malix.se

Just nu lever jag i ett långsammare tempo. Jag är tjänstledig och det ger oss möjlighet att få till tid tillsammans med lillkillen. Det bjuder på närhet, vardag och tid. Det är inte alltid lätt. men det är meningsfullt och en väldigt viktig tid. Det är här i stillheten och tiden utan stress som gör att det skapas relation. Vilket är viktigt för att det ska bli så bra det bara går.

Fattiga riddare och pannbiff tillsammans i köket.

Vi hade lite gamla brödskivor i skafferiet. De där brödskivorna som kommer att bli liggande tills de slängs. Igår när jag skulle somna låg jag och tänkte på allt bröd vi slänger. Det var då jag kom på att imorgon ska jag lära lillkillen hur man gör Fattiga riddare. Vi vispade ihop ägg och la brödet i blöt i lite mjölk. Han fixade förberedelserna och jag stekte bröden. När vi stekt dom la vi socker och kanel på de stekta brödskivorna. Till det blev det jordgubbssylt. Han blev helt såld på de nu inte alls torra brödskivorna och jag blev glad över att slippa slänga bröden.

En regnig dag.

Eftersom dagen har varit fylld med regn. blev det en dag här hemma inomhus. När lunchen var klar blev det en halvtimma vila och fritid. Jag bloggade och han spelade spel. Men efter fritiden så blev det att börja förbereda maten som vi skulle ha till middag. Vi gjorde en smakrik köttfärs Med massor av lök och heta kryddor. Självklart var det massor av vitlök, det vore ju skamligt att inte ha med den livnödvändiga vitlöken. Medans han rev lök och fixade till smeten så skalade jag potatis. Han gick ut till växthuset och plockade dill som vi skulle koka tillsammans med potatisen. han formade alla pannbiffar och passade på att göra en liten köttbulle till gråsuggan Kurt som han nu har som husdjur.Vi höll på i två timmar där i köket. Och flertalet gånger sa han att han tyckte det var kul att laga mat. Nu är ju jag, jag och jag var självklart noga med att dela med mig av min uppfattning om hur viktigt det är att kunna laga mat från grunden.

Att bygga relationer i vardagen.

Det är just i dessa stunder som relationer byggs, här mitt i bland alla kastruller och disk som det händer. Vi lär känna varandra och vi pratar, skrattar och ibland bara tysta och gör det som vi gör. Inget märkvärdigt inte tillrätta lagt men så värdefull tid för att lära känna ännu mera. För att han ska ha en möjlighet att lära känna mig och känna trygghet i vårt hem.

Jag tror på att bygga relationer just så här. Genom att dela i det lilla. Laga mat, skala, vispa ihop en sås. Mäta smaka och prova. Delaktigheten och det där jobbet sida vid sida gör något med oss. För honom var det säkerlgien bara en dag där han stekte pannbiffar. För mig var det så mycket mera, se hur motorik är, hur han tål eller inte tycker om värme vatten bli kletig på händerna och även hur han tvättar sina händer. Hur han tänker och reagerar med mer och mer.

Den långsamma tiden, Min tjänstledighet.

Den här tiden är viktig, viktig för framtiden när kraven blir högre och vardagen inte är ny längre. Jag är tacksam över att kunna vara tjänstledig. Tacksam över att jag har möjlighet att finns där för honom men även för mig själv. Jag hinner andas, hinner se, hinner vara. Jag vet att det inte kommer vara så här för alltid. Men just nu är det så och just nu räcker det. Det här är vår tid, vår rytm och vår vardag.

Avslutning

Kanske är det så att det mest meningsfulla i livet sker i i det mest vardagliga, När ett barn räcker fram en visp. När vi möts över en kastrull och reder till en sån. När vi bara är och gör saker tillsammans.

Jag vill önska dig en fin dag och att du får en dag som du vill att den ska vara. Passar igen på att tacka för att du läser min blogg.