Gul tid är det jag tänker beskriva och skriva om idag – den där tiden för förberedelser som kanske inte alltid känns så rolig, men som kan göra vardagen betydligt enklare.
🇬🇧 Read this post in English Yellow Time – when preparation makes everyday life easier
Den är inte alltid så rolig. Kanske är det till och med den tid som vi ganska ofta skjuter upp.
Men får man ordning på den gula tiden kan livet faktiskt bli lite enklare.
Du vet den där stressen som kan komma precis när man ska iväg?
Har jag fått med mig allt?
Är allt klart?
Har jag koll?
Var är nycklarna nu då?
Plötsligt springer man omkring och letar samtidigt som klockan går och man egentligen redan borde vara på väg.
Det är just där den gula tiden kan göra skillnad.
Gul tid är det du gör innan du ska göra
Gul tid är, som du säkert redan förstått, förberedelser.
Det är det du gör innan du ska göra det du egentligen ska göra.
Det kan vara att lägga fram kläder kvällen innan.
Packa väskan.
Lägga papper i ordning och gå igenom det du behöver ha med dig.
Ställa larmet – och kanske till och med kontrollera en extra gång att du faktiskt ställde det rätt.
Men gul tid kan också handla om platser.
Om nycklarna alltid har sin bestämda plats behöver jag inte börja leta efter dem när jag ska gå. Då har jag skapat en liten gul plats för nycklarna.
Samma sak kan gälla väskan, viktiga papper, laddaren eller andra saker som annars har en märklig förmåga att försvinna precis när man behöver dem.
En vanlig morgon är full av olika färger
Vi kan ta frukosten som exempel.
När jag dukar fram frukosten befinner jag mig i gul tid. Jag förbereder.
När jag sedan sitter ner och äter är det röd tid. Jag gör det som skulle göras – jag äter min frukost.
Efteråt kommer gul tid igen när jag plockar undan och förbereder för nästa del av morgonen.
Sedan kanske det är dags att borsta tänderna, klä på sig och göra det sista som behöver göras.
Och kanske händer något ganska trevligt.
Jag blir klar innan jag måste ge mig iväg.
Då uppstår plötsligt en liten stund av grön tid.
Jag kanske scrollar en stund på mobilen om jag känner för det. Eller så sitter jag kvar med en kopp kaffe och njuter av morgonen innan det är dags att gå.
Sedan kommer tiden då jag faktiskt ska ge mig iväg – den röda tiden.
Det är egentligen ganska fascinerande när man börjar titta på en helt vanlig morgon på det här sättet.
Gult förbereder det röda – och en fungerande gul tid kan skapa utrymme för mer grönt.
När man är flera i familjen
I en familj har förstås alla sina gula, röda och gröna tider.
Och då blir det lite mer komplicerat.
Små barn behöver hjälp med sina förberedelser. Någon kanske behöver hjälp att hitta kläder, packa väskan eller komma ihåg vad som ska med.
När jag hjälper någon annan att förbereda sig befinner även jag mig i gul tid.
Det betyder också att min morgon inte bara behöver innehålla plats för min egen gula tid, utan ibland också för någon annans.
Och kanske är det just därför en morgon kan bli så stressig när förberedelserna inte har fått någon plats.
För allt det gula måste fortfarande göras.
Skillnaden är bara när vi gör det.
Antingen gör vi en del av det i förväg, när det finns tid.
Eller så försöker vi göra allting samtidigt som vi egentligen redan borde vara på väg.
Vad händer när vi hoppar över gul tid?
Som du säkert förstår försvinner inte den gula tiden bara för att vi hoppar över den.
Snarare tvärtom.
Vi riskerar att ha gul tid hela tiden.
Nycklarna ligger inte där de ska – på sin gula plats – så dem måste vi leta efter.
Kläderna är inte framlagda, så dem måste vi välja och plocka fram samtidigt som vi egentligen borde göra oss klara.
Brödet ligger fortfarande i frysen. Eller ännu värre – det ligger kvar i affären eftersom vi glömde köpa det.
Morgonen blir stressigare. Middagen kanske blir mer oplanerad eftersom vi inte förberett vad vi ska äta eller sett efter vad som faktiskt finns hemma.
Och någonstans mitt i allt detta händer något med den gröna tiden.
Den kanske inte försvinner helt, men det blir svårare att känna när den faktiskt är där.
Istället för att kunna tänka nu är jag klar, nu har jag grön tid, kanske jag hamnar i en stund där jag egentligen sitter still men huvudet fortsätter arbeta:
Jag måste komma ihåg det där.
Det måste jag fixa sedan.
Det där får jag absolut inte glömma i morgon.
Det blir nästan som en grå tid.
Jag gör kanske ingenting just då, men jag är heller inte riktigt ledig. Huvudet håller fortfarande reda på alla saker som jag behöver komma ihåg.
Och den gröna tiden är viktig. Det är där återhämtningen, avkopplingen och sådant som ger energi tillbaka ska få plats.
Jag kallar det ibland för grå tid. Det är ingen fjärde del av min modell, utan mitt sätt att beskriva de stunder då jag varken gör det jag ska eller riktigt återhämtar mig.
Låt platsen komma ihåg åt dig
En del av den gula tiden handlar därför för mig om att slippa bära allting i huvudet.
Har du till exempel en jobbväska på en bestämd plats i hallen och har för vana att lägga ner saker i den när du kommer på att de ska med, behöver du inte hålla allt i minnet tills nästa morgon.
Saken ligger redan där.
Väskan får nästan komma ihåg åt dig.
Samma tanke kan användas på många saker. Nycklarna har sin plats. Papper som ska med läggs där de ska vara. Något som ska lämnas tillbaka kan läggas vid dörren istället för att bli ännu en tanke som ska hållas kvar i huvudet.
Det är små förberedelser.
Men varje sådan liten gul sak betyder en sak mindre att leta efter, fundera på eller försöka komma ihåg precis när jag ska iväg.
Gul tid handlar därför inte bara om att förbereda det jag ska göra. Den kan också hjälpa mig att slippa bära morgondagens alla kom-ihåg i huvudet idag.
Varför kallar jag det gul tid?
Det här sättet att tänka behövs säkerligen inte för alla.
Har du redan koll på vad du behöver göra, kommer ihåg dina saker, förbereder det som behövs och får vardagen att fungera utan att det tar en massa energi – då kanske du inte behöver sätta några färger på tiden alls.
Men jag har märkt, både hemma och under mitt arbetsliv, att färgerna ibland kan göra något som orden inte riktigt gör.
Att säga gul tid har på något sätt känts enklare än att säga förberedelsetid.
Gult har blivit en signal:
Nu förbereder vi.
Röd tid är görandet. Nu gör vi det som ska göras.
Och sedan kommer grön tid.
Det är inte aktiviteten som bestämmer färgen
Här är det viktigt att komma ihåg att samma aktivitet kan ha olika färg vid olika tillfällen.
Att äta frukost kan vara röd tid när frukosten är något jag behöver göra innan jag ska iväg till dagens huvudsakliga uppgift. Men en lång frukost en ledig morgon, där jag sitter kvar med kaffet och verkligen njuter, kan vara grön tid.
Samma sak gäller mycket annat. En promenad kan vara något jag behöver göra och då höra till mitt görande. En annan dag går jag samma promenad för att den ger mig lugn och energi – och då är den grön.
Det är alltså inte själva aktiviteten som har en färg. Det är vilken funktion den har för mig just då.
Att faktiskt vara i den gröna tiden
För mig kan den gröna tiden också vara en påminnelse.
Jag har lätt för att fortsätta tänka framåt. Jag kan sitta med en kopp kaffe, gå en promenad eller göra något jag egentligen tycker om och samtidigt börja planera nästa sak.
Vad ska jag göra sedan?
Vad får jag inte glömma?
Borde jag inte passa på att…?
Då kan färgen hjälpa mig att stanna upp:
Nu är jag i grön tid.
Jag behöver inte använda den här stunden till att planera. Jag behöver inte ligga steget före just nu.
Jag kan istället försöka smaka på den gröna tiden. Känna den. Vara i den. Njuta av det jag gör och låta stunden få ge något tillbaka.
För mig är det kanske en av de viktigaste delarna av grön tid. Det räcker inte alltid att det finns en lucka i kalendern. Jag behöver också tillåta mig att faktiskt vara i den.
Jag hade ingen teori – jag såg bara att det fungerade
Färgerna kommer inte från någon färdig metod.
När jag började använda dem hade jag ingen teori bakom det här. Jag behövde hitta ett sätt som fungerade för en person jag arbetade med.
Jag hade sett hur färger och visuella hjälpmedel kunde göra sådant som tid och struktur mer begripligt. Det fanns exempelvis Timstocken, som gjorde något så abstrakt som tid mer synligt. Jag hade också mött människor som förknippade exempelvis olika veckodagar med färger.
Så jag använde färger.
Vi provade.
Och jag såg att det fungerade.
Egentligen var det inte mer komplicerat än så.
Gult blev förberedelsen.
Rött blev görandet.
Grönt blev den kravfria tiden.
Det blev ett gemensamt språk där vi inte behövde använda långa förklaringar. Vi kunde prata om vilken färg tiden hade just nu och vad som skulle komma sedan.
Sedan har jag fortsatt använda sättet att tänka i olika sammanhang genom åren, eftersom jag har sett att det kan göra förberedelser, görande och kravfri tid lättare att förstå.
Varför just de här färgerna?
När jag idag funderar över varför det blev just gult, rött och grönt tänker jag på ett trafikljus.
Men jag vet faktiskt inte om jag tänkte så när modellen en gång växte fram eller om det är en förklaring jag har gjort i efterhand.
Kanske spelar det inte heller så stor roll.
För mig har färgerna blivit ett sätt att förstå vilket läge jag befinner mig i.
🟨 Gult – jag förbereder.
🟥 Rött – jag gör.
🟩 Grönt – jag är i tiden som får ge något tillbaka.
Och kanske är det just det sista som är viktigast.
Grön tid är inte tom tid.
Den har en uppgift den också.
Den ska ge mig möjlighet att vara där jag är utan att samtidigt vara på väg till nästa sak.
En egen modell med tankar som känns igen i forskning
Först långt senare har jag blivit nyfiken på varför något så enkelt faktiskt kan fungera.
När jag tittar på det idag finns det delar av mitt sätt att tänka som går att känna igen i forskning om bland annat planering, minnesavlastning, visuellt stöd och återhämtning.
Men röd, gul och grön tid är inte en etablerad psykologisk behandlingsmodell.
Det är ett erfarenhetsbaserat sätt att göra vardagens olika sorters tid synliga som växte fram i mitt arbete.
Jag gjorde.
Jag såg att det fungerade.
Och därför fortsatte jag.
Vad skulle gul tid kunna göra för dig?
Fundera en stund på din egen vardag.
Finns det något som ofta skapar stress för att det inte är förberett?
Var brukar dina nycklar ligga?
Finns det saker du försöker komma ihåg i huvudet som istället skulle kunna få en bestämd plats?
Och framför allt:
Skulle lite mer gul tid kunna skapa lite mer grön tid för dig?
Du behöver inte strukturera hela livet.
Börja med en enda sak.
Kanske väskan som ska stå färdig i hallen i morgon. Kläderna som kan läggas fram redan ikväll. Eller nycklarna som från och med idag får en egen gul plats.
Se vad som händer.
Vill du arbeta vidare med din egen tid?
I det här inlägget har jag berättat hur jag tänker kring gul, röd och grön tid. Men våra vardagar ser olika ut, och det intressanta börjar egentligen när du tittar på din egen tid.
I arbetsmaterialet Grönt, gult och rött får du verktyg och reflektionsfrågor för att kartlägga dina egna färger och fundera över vad som tar energi, vad som behöver förberedas och var den gröna tiden faktiskt får plats.
Målet är inte att fylla varje minut med struktur. Tvärtom. Strukturen ska hjälpa till att skapa plats för livet som händer däremellan.
Du kan också läsa gårdagens inlägg om ADHD och struktur i vardagen, där jag berättar mer om hur färgerna fungerar tillsammans med mina fyrkanter.
👉 ADHD och struktur i vardagen
”Lev idag, just nu. Igår är historia och morgondagen är framtiden. Det är just nu livet händer.”
— Carina Ikonen Nilsson
Om du vill följa mina fortsatta tankar om vardagen, ADHD, återhämtning och de verktyg jag använder kan du prenumerera på Malix.se och få veta när ett nytt inlägg publiceras.
Lämna ett svar