Kreativitet

Jag har ju startat en  annan blogg, cure där jag skriver  utifrån  en test från skrivpuff.  Idag  gillar jag det jag skrev.  Känner  mig kreativ och stolt över hur  orden ramlade på plats.   Det första jag gör  när jag vaknar är  att dricka kaffe, kolla in  vilken utmaning som finns på skrivpuffen  för dagen.  sätter mig  och låter  fingrarna dansa över tangenterna.

Jag har ju ingen  kraft att bearbeta eller  skriva  om  göra  bättre  utan skriver och skriver tills  jag tycker synd om  de som ska läsa mina inlägg.  Vill ju inte att de ska tröttna mitt i texten.  Idag blev det en lång text,  för lång men  Jag känner  stolhet över  min text.  Jag gillar den,  den är bra, inte bara bra utan väldigt bra.

Därför klistrar jag in den även här.  För jag vill att ni ska  kunna ta del av den.

Utmaningen idag  handlade om Påverkan så  här blev min textom påverkan;

Min tanke, påverkar, jag kan påverka mina tankar.
Tänk en liten tanke kan påverka en hel människa, en lite tanke kan upplevas så olika.
Du är inte bra, du duger inte, Har jag den tanke, har dessa obetydliga ord, blivit min sanning, så bli mina handlingar odugliga och inte sägande.
Jag duger inte jag är inte bra, blir det min sanning, så vill jag inte bli av med min sanning utan visar min omvärld att så oduglig är jag.

I mina handlingar och ord förminskar jag det som jag är stolt över, förskönar min omgivning och gör mig själv liten.
Skulle något visa intresse för min person, lyckas hitta en liten bit av mig som den uppskattar.
Då blir jag rädd, mitt ego berättar för mig hur fel dom har.
Jag får för mig att visa hur oduglig jag är.
Mitt ego blir rädd, mitt ego vill inte flytta, han trivs där i min värdelöshet. Hans byggstenar är grundmurad av hård och kall betong.
Mitt ego vill inte ha fel. Mitt ego blir stor av att jag är liten.
Mitt ego mår bra, när han får berätta för mig hur värdelöst allt är ,som har med mig att göra.
All värdelöshet är hans hus där är han trygg.
Egot lyckades påverkar hela min kropp, mina cellers mitt blodomlopps.
Han påverkar mitt leende så det blir en grimas, istället för ett vackert skinande ansikte.
Egot som växer av dålighet och negativitet, blir större och större.
När jag blir dålig, när jag har hans sanningar som mina sanningar.
Han förvränger min spegelbild, allt det vackra tittar han inte på, eller så hittar han en ful liten sot fläck i allt det vackra.
Den lilla sotfläck, är det som han ser, hans ögon påverkar mig att bara se den lilla lilla sotfläcken.

Egot mår som bäst när jag blir sämst, då är han trygg, då sitter han säkert, ännu en stund.
Mitt egot som ser det dåliga, gör min värld och mina medmänniskor dåliga.
Mitt ego trivs i värdelöshet, där blir han större. Han gillar när hans sanningar, blir mina sanningar. Hans sanningar har vuxit upp av andras egons värdelöshetsanningar.
Andra människor som haft egon som gillar värdelöshet, dåligt och ful har gett mitt ego näring, har påverkat mitt egots näring för att växa sig stort stolt och starkt.

Egot ljuger,saknar självkänsla, värdelöshets egot är ganska värdelöst och fult, hans mamma såg inte det vackra i honom, kanske var hon rädd, kanske ville hon hjälpa honom att bli stark, inte bli ledsen då han skulle upptäcka att han var så värdelös. Därför visade hon honom, därför påverkade hon honom att vara värdelös, ful och klantig.

En dag när jag står där framför spegeln, ser det vackra, då jag fokuserar på det som är fint.
Egot rädd, han förlorar sin påverkan, hans kraft blir mindre, han blir svag,obetydlig och värdelös. Egot gråter, han vill inte att jag ska se min godhet.
Han hittar det fula, skriker till mig att titta där, titta på den fula pricken där.
Jag ser den fula pricken, men ser den i en ny glans, en strimma solljus lyser upp den, gör den vacker för jag har öppnat ögonen, Jag ser med mina vackra ögon.

Egot har inte lyckats påverkar det vackra ögonen.
För egot har haft dålig syn, hans syn har blivit sämre, Han skriker gråter, han blir sjuk, svag och trött.
Så trött att han inte orkar längre. Han har somnat, vill inte vakna han vågar inte vakna. Han vaggas till sömns, han vaggas av osäkerhetens gungning.
Gungnigen söver egot.
En vacker liten strimma stannar kvar, den strålar ut trygghet den ser det vackra.
Tryggheten som vaknar i vackerhet, den värmer, den lyfter fram mera vackerhet, den ger näring åt en styrka i att vara rädd.

Den ger mig tillit,kärlek och klär mina rädslor i ord, orden påverkar mig att se att rädslorna som rädslor.

Mitt lilla sovande egot blir vackert, han är så liten, men så vacker.
Han sover han behöver verkligen sova. I så många år har han kämpat slagit och tärt på sig själv, mitt lilla opåverkbara egot har gett upp, han orkar inte längre.

Jag har gett han andra glasögon som gör att han ser med andra ögon, en liten del av honom inser att han blivit bedragen, lurad och kränkt, han fick aldrig vara vacker, han som är så vacker. Mitt lilla barn till egot har bara krypit nu ska han lära sig att gå, min lilla parvel, ska nu få möta självkänslan som visar det vackra.
© Malix


Upptäck mer från Malix.se

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

1 reaktion på ”Kreativitet”

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Rulla till toppen

Upptäck mer från Malix.se

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa