Jenny Ström

idag var jag och maken iväg. Har i och för sig vart på en föreläsning som hon haft innan. Men denna kvinna inspirerar mig och har så många kloka tankar.

Det är klart hon har det hennes tankar om adhd och AS mm är ju så lika mina.  Jag var ju självklart framme och presenterade mig har ju inte spärrarna som jag  kanske borde ha. EN reflektion av föreläsningen är att vi har så lika uppfattningar men vi ger så olika bilder. Även Jenny har vart den där tigermamman. Det är klart att hon har varit det, viagra varför skulle hon inte det blir ju så vi slåss och kämpar  för våra barn tills vi inte orkar mera. Nu vågar jag inte uttala mig om vad som driver henne. Men inom mig handlar det nog om samma anledning som jag. Jag vill inte att mina barn ska få samma uppfattning om sig som jag själv haft. Jag vill inte att mina barn ska formas av alla omdömen om hur dåliga de är. Jag vill inte att mina barn ska få uppfattningar om sig själva om att de inte duger.

Jag misstänker att vi alla har samma drivkraft. Vi alla vill bli bemötta med acceptans, att vi trotts våra bokstäver hit och dit ändå ska få vara de härliga människor vi är. Det är svårare för oss att vara det för vi är ju så mycket för mycket  sorg och glädje i oss syns och känns på ett sätt som gör att våran omvärld reagerar agerar och i all välmening berättar för oss gång på gång att vi inte duger. Men där har våran omgivning fel. För visst duger vi och visst är vi bra.

Tack Jenny för att du finns och att du har drivkraften att våga vara den du är sudda inte bort något av dig. Du är så djäkla bra på att vara dig, och det är så himmelens svårt att spela en roll vilket vi ofta införskaffar för att överleva och stå ut. Tror att de flesta människor med bokstavskombinationer är otroligt bra skådespelare. 

Tack Jenny!