Idag vaknar jag i Örebro län, fast vi först trodde att vi var i Värmland. Skyltarna berättade något annat och vi hamnade till slut i Karlskoga, närmare bestämt på den lilla campingen i Lunnedet Camping och Event.
🇬🇧 Read this post in English Lunnedet Camping Karlskoga – a small camping gem in the forest
Och jag måste säga det direkt – jag blev kär vid första ögonkastet. 🌿
En liten söt camping inne i skogen, precis vid sjön. Servicehusen är rena och fina, duscharna är gratis och priset är dessutom mer än överkomligt. Det överraskade mig faktiskt på riktigt. Personalen här är också så otroligt trevliga att man känner sig välkommen nästan direkt.
Vi körde fel redan från början
När vi kom hit åkte vi först fel. Eller egentligen rätt – men vi körde förbi själva receptionen eftersom den låg en bit bort. Där fanns både café och restaurang. Något strulade med kortläsaren så betalningen fick bli via faktura istället.
Inte mig emot faktiskt. Det fungerade hur bra som helst.
En camping mitt i skogen
När vi checkat in fick man köra en liten bit längre in i skogen och där låg själva campingen.
Vissa platser har grus, vilket gör det lätt att komma till även med husbil. Platserna är stora och luftiga och det finns egentligen inga bättre ord än:
Så mysigt.
När vi installerat oss plockade vi fram kvällsmaten. Maken åt räkor och jag kräftor. Stora fina kräftor som han köpt på Maxi i Uddevalla till ett riktigt bra pris.
Liljekonvaljer, bryggor och blåbärsris
Efter maten gick vi några hundra meter ner till badplatsen. Där fanns bryggor, parkbänkar och små stigar mellan ljung och blåbärsbuskar.
Och där – precis i början av skogen – växte små liljekonvaljer.
Jag älskar verkligen liljekonvaljer.
De är så sköra och samtidigt så vackra. Ännu hade de bara börjat komma upp, små små början till blomning, men jag tänker att det kommer dofta ljuvligt här när tiden är inne.
Det finns promenadstigar lite överallt här i skogen och jag känner redan nu att det här absolut är en plats där man skulle kunna stanna flera dagar. Kanske till och med en hel vecka för att bara upptäcka omgivningarna i lugn och ro.
Restaurang och glutenfria alternativ
Borta vid restaurangen verkar man kunna äta riktigt god mat till rimliga priser. Jag har inte hunnit se om det finns glutenfria alternativ ännu, men samtidigt känns det som att de flesta restauranger faktiskt har det idag.
Det var betydligt svårare förr det där med glutenfritt.
Lunnedet camping Karlskoga – en plats att andas på
Det finns vissa platser som inte skriker efter uppmärksamhet utan bara viskar:
“Du kan landa här en stund.”
Lunnedet känns lite så.
Inte stort.
Inte märkvärdigt.
Bara lugnt, vänligt och nära naturen.
Och ibland är det faktiskt precis det man behöver.
Ett ställe vi gärna återvänder till
Det finns platser man tycker är fina för stunden.
Och så finns det platser där något inom en liksom landar lite mjukare.
Lunnedet känns som en sådan plats för mig.
En plats där jag redan nu känner:
hit vill jag åka igen.
Inte för att den är lyxig eller modern på något överdrivet sätt, utan just för att den är enkel och vacker på samma gång. Det finns en stillhet här som nästan bor i varje liten del av campingen.
I skogen.
Vid bryggorna.
Mellan blåbärsriset och liljekonvaljerna.
I de rena servicehusen.
I vänligheten hos människorna som arbetar här.
Det känns som om platsen andas.
Som om den bjuder in oss att sakta ner, sitta kvar lite längre med kaffekoppen och bara njuta av att få vara precis där vi är för stunden.
Och kanske är det just sådana platser vi människor behöver lite mer av idag.
Lunnedet camping Karlskoga känns som en sådan där plats som inte försöker vara märkvärdig. Den behöver inte det, för naturen har redan gjort sitt här. Ett litet underverk mitt i skogen.
🌿 Fråga till dig som läser
Har du någon plats dit du återvänder för lugnet?
En camping, en sjö, en skog eller kanske bara en liten plats där kroppen får vila lite från allt annat?
Berätta gärna i kommentarerna. Vi människor behöver nog dela våra lugna platser med varandra ibland. 💚
🌱 Reflektion här vid Lunnedet camping Karlskoga
Ibland märker vi inte hur trötta vi varit förrän kroppen börjar slappna av.
Det är något särskilt med naturen, stillheten och de där små enkla stunderna som inte kräver prestation. En kopp kaffe utanför husbilen. En promenad mellan blåbärsris och liljekonvaljer. Ljudet från vatten längre bort.
Kanske är det just där vi hittar tillbaka lite till oss själva igen.
Inte genom stora förändringar.
Utan genom små mjuka andetag i vardagen.
Och kanske behöver vi påminna varandra om att sådana platser faktiskt är viktiga. Inte lyxiga – utan viktiga.
Läs gärna också:
🌿 “När kroppen säger vila – om små steg och vänligare tankar”
🌿 “Morgonkaffe, äppelträd och tankar om livet som växer fram”
🌿 “När vardagen känns större än den borde – små steg, compassion och livet mitt i allt”
💚 Vill du stötta mitt skrivande?
Om du tycker om mina texter och vill hjälpa bloggen att fortsätta leva får du gärna stötta mitt arbete här:
💚 PayPal:
PayPal Me
🌿 Prenumerera på bloggen
Vill du följa vardag, reflektioner, ADHD, husbilsliv och livet mellan raderna?
Prenumerera gärna här:
Prenumerera här
Gårdagen har redan lagt sig till ro i historien, morgondagen väntar längre fram. Men just nu – det är här livet händer. 🌿
Lämna ett svar