Måndag morgon.
Jo då, den är här. Och tankarna rör sig kring något så enkelt som en stekpanna i gjutjärn – och kanske inte alls så enkelt ändå.
👉 🇬🇧 Read this post in English Cast iron frying pan – Monday morning, everyday life and reflection
Måndag morgon.
Jo då, den är här.
Men jag är någon annanstans.
För jag är på uppdrag.
Ett möte med socialnämnden.
Eller vad det nu kallas – jag är ju inte så noga med titlar.
Men ni som känner mig, eller läst min blogg tidigare, vet redan:
Jag är inte den som lägger så mycket kraft på titlar.
Och här är beviset.
Jag bryr mig faktiskt inte ett dyft om vad det kallas.
👉 Jag bryr mig om människan bakom titeln.
Där bor min bryddhet.
Det är där mitt intresse finns.
🛒 Stekpanna gjutjärn – jakten som fortsätter (den aldrig följer med hem)
Andra helgen i rad åker vi till stan.
Målet? Att köpa en stekpanna.
Och precis som förra helgen…
kommer vi hem utan.
Men – vi hittade en.
På Elgiganten.
Och den var verkligen… riktigt fin.
En sådan där panna som tilltalade oss båda direkt.
🍳 Stekpanna gjutjärn – istället för beläggning
Vi har sedan länge lämnat det där med titan- och beläggningspannor.
Istället kör vi på:
- Gjutjärn
- Rejäla pannor
- Sådant som håller över tid
Och det är något särskilt med gjutjärn.
Det håller värmen.
Det klarar grillen.
Det blir bara bättre ju mer man använder det.
💸 När snålfia säger stopp
Men… priset.
2300 kronor.
Och där någonstans sa det stopp.
👉 En tusenlapp – ja
👉 2300 – nej
Inte för att den inte var fin.
Men för att det inte var rätt.
Så vi åkte hem.
Utan pannan.
🍳 Tur i oturen – när vi läste på lite mer
Och vet du… det var nog tur att vi inte kom hem med den där pannan ändå.
För när vi läste på lite mer, så visade det sig att den inte alls var gjutjärn.
Den var gjord i gjuten aluminium med beläggning.
Bra – absolut.
Men inte det vi är ute efter.
För vi har ju lämnat det där bakom oss.
Vi vill ha det som håller.
Det som klarar livet.
Det som bara blir bättre med tiden.
👉 Gjutjärn. På riktigt.
Så ibland…
är det faktiskt en vinst att komma hem utan det man trodde man ville ha.
🌱 Men vi kom inte hem tomhänta
För så är det ju.
Man åker för att köpa en sak…
och kommer hem med något helt annat.
Den här gången:
- Plantor att plantera
- Skydd till nya grillen
- En liten gjutjärnspanna för grillen
Och den där lilla pannan…
den kändes ändå helt rätt.
🔥 Gjutjärn på grillen – en liten vardagslyx
I vintras köpte maken en ugnsform i gjutjärn.
Och den har fått jobba.
Potatis på grillen.
Värme som håller.
Inget som spricker.
Gjutjärn gör sitt jobb.
Stabilt. Tyst. Pålitligt.
Lite som livet när det är som bäst.
🧭 Jakten fortsätter
Men den där riktiga stekpannan…
eller traktörpannan…
Den har vi inte hittat än.
Så det blir nog en tur till.
Och kanske är det lite så livet är också.
Man letar.
Man provar.
Man kommer hem utan det man tänkt…
Men med något annat.
Den där stekpannan i gjutjärn som vi egentligen letar efter har vi fortfarande inte hittat.
💬 En fråga till dig
Har du också sådana där saker du letar efter länge –
men som aldrig riktigt följer med hem?
✨ Reflektion
Det här inlägget handlar egentligen inte om en stekpanna.
Det handlar om att veta vad man vill ha –
och att våga vänta tills det känns rätt.
Kanske är det just så – att rätt stekpanna i gjutjärn dyker upp när det är dags.
🧡 AHA – mellan raderna
Jag visar något viktigt här.
👉 jag väljer innehåll framför yta
👉 kvalitet framför impuls
👉 känsla framför köp
Och kanske undrar jag ibland om det är min ADHD.
Men kanske är det också något annat.
👉 Erfarenhet.
👉 Att ha stannat upp tillräckligt många gånger.
👉 Att ha lärt sig att allt som lockar inte är det man egentligen behöver.
Och det är där något landar.
Det är inte bara ADHD.
Det är:
👉 mognad + liv + arbete med sig själv
☕ Stötta gärna mitt skrivande
Vill du stötta det jag skriver här på bloggen –
så kan du göra det här:
📬 Prenumerera på bloggen
Vill du följa mina texter framöver:
Här finns mera att läsa kanske inte om stekpannor men ändå
Vardag, relationer och grill – när olikheter blir något fint
Fredag – när det vanliga visar sig vara något mer
Gårdagen har redan lagt sig till ro i historien, morgondagen väntar längre fram.
Men just nu – det är här livet händer.
Lämna ett svar