Sökresultat för: ”barnbarn ”

  • En solig dag med barnbarnet Hugo – nya ord, pannkakor och skattjakt.

    En solig dag med barnbarnet Hugo – nya ord, pannkakor och skattjakt.

    Ett lite senare inlägg idag. Sonen kom hit med lillgrabben Hugo och med Kalle. Kalle är deras hund. Storasyster var i skolan och Hugos mamma jobbade. Sonen var utan bil och tog bussen från Högsäter till Färgelanda. Deras hund Kalle tyckte inte om att åka buss men nu har han gjort det.

    Coolt – ett nytt ord för Hugo

    När Hugo kom hit ville han titta till vårat hus, alla rum skulle inspekteras. Hugo har just lärt sig ett nytt ord. Det ordet är Coolt. Varje rum han gick in i var Coolt. När han såg våran julgran som numera står på sin förvaring i källaren, då blev även den Cool. När han gick in i rummet som ska bli vår snart nya familjemedlems rum, då var det coolt tyckte han. Jo, det där ordet användes flitigt.

    Dagens lunch

    Innan lunchen idag tog vi oss en promenad i solen. Hugo, som fick höra att vi skulle ta en promenad till återvinningen, fick ännu ett ord på sin repertoar. Återvinningen blev ett ord han använde flitigt tills vi kom dit och skulle lämna våran plast. När han insåg att det var en speciell plats och container, då kom han på plaståtervinningen. Han är verkligen uppfinningsrik den lilla grabben. Under vår promenad samlade Hugo stenar. De var egentligen bara små grus. Även små pinnar hittade han. Sedan sa han att jag skulle hålla dem, eftersom han hade fullt upp med sina stenar. Vid lekplatsen bor Hugos mormor och morfar. Han fick till ett samtal med dem innan vi sedan gick hem för att äta gårdagens middag som lunch. Jag hade gjort en gratäng av köttfärssås varvat med potatis igår. Den dög gott till lunch idag. Tillsammans med lite tzatziki var det perfekt för oss vuxna. Hugo smakade men var inte alls så nöjd med just den smaken.

    Dagens middag blev till och pannkakor av både mjölk och mjölkfri sort

    Efter lunchen blev det kaffe för vuxna och saft för lilla Hugo. Det blev ett väldigt skålande i kaffe och saft, för det har Hugo lärt sig att man gör. När det sedan var dags att göra dagens soppa var det sonen som fixade det mesta. Han skalade morötter, palsternackor och potatisar, stekte och kryddade. Vi gjorde pannkakssmet och när soppan stod och kokade ställde sig sonen och stekte pannkakor. Hugo tyckte det blev orättvist för pannkakorna innehöll mjölk och Hugo får inte äta eller dricka det.

    Vilket blev ett led i att vi även gjorde en mjölkfri variant av pannkakor som han kunde äta. Den där lilla grabben som snart fyller fyra år fick i sig sex hela pannkakor innan han var nöjd.

    Hugo och den spännande resan i buss

    När det var uppätet kom Hugos mamma för att hämta upp dem så att de kunde åka hem. Kort därefter ringde sonen. Han frågade om maken och vår hemmavarande son kunde hjälpa till att bära en rutschkana med tillhörande hus. Vilket de kunde. Jag tyckte det var för kallt. Medan de försökte få upp den där rutschkanan med hus på en släpkärra, satt jag i bilen och väntade. Men Hugo samt hans stora syster kom till bilen och vi pratade en del. Hugo nämde att han hade åkt buss till farmor idag. Det var nog något som han tyckte var lite spännande just det där med att åka buss.

    En härlig dag

    Idag har det varit en dag som har varit mindre tråkig än innan. Jag har gömt skattkistan med diamanter för Hugo, varit med honom hela dagen. Det har varit så roligt. Att Hugo varit här gjorde ju att inlägget blev lite sent skrivet idag.

    Den vackra härliga solen.

    Har ni förresten känt av den härliga solen idag? När vi åt middag idag såg jag grannarna längst ner på gatan sitta och stjäla sol på deras altan. Är det fint väder i morgon igen, då ska jag allt försöka mig ut i solen. Jag ska stjäla lite sol jag med. Hur har din dag sett ut? Har du känt av och fått njuta av solen idag? Nej, nu är det dags att avsluta det här inlägget. En härlig dag har det varit trots min rygg. Jag gillar härliga dagar. Ha en fin kväll och tack för att du besöker min blogg.

    Carina Ikonen Nilsson Lev idag just nu, igår finns inte längre här och morgondagen kommer först i morgon. Just nu är det som gäller.

    #Familjeliv #BarnbarnsGlädje #MjölkfriMat #Vardagshistoria #ÅtervinningMedBarn #SoligaDagar #Matglädje #Husliv #Vardagslycka #MalixBlogg

    Hugo och hans äventyr går att läsa här på Malix.se

    Lite recept och annat även det på malix.se

  • Ryggvärk, barnbarnsglädje och ett besök hos doktorn

    Igår var en dag med både glädje och besvikelse. På förmiddagen kändes ryggen bättre, men när mitt lilla barnbarn kom på besök blev smärtan värre än tidigare. Det var som om benen inte ens ville bära mig. Till slut fick det bli sängläge och värkmedicin, vilket i alla fall gjorde att jag kunde sova – förutom vid fyratiden, då jag behövde släppa ut katten och ta mer medicin.

    Doktorsbesök och funderingar

    Idag ringde jag doktorn och fick en tid i eftermiddag. Nu funderar jag på hur jag ska ta mig dit. Ska jag våga köra bil? Eller ska jag gå – och om jag gör det, kommer ryggen att hålla? Och framför allt, kommer jag att orka gå hem igen? Frågorna snurrar, men det löser sig nog.

    En mysig stund med Emilia

    Här är en bild som fångar den mysiga stunden mellan en farmor och hennes barnbarn. Jag bad ChatGPT skapa den för att passa mitt inlägg, och jag tycker den speglar känslan fint!

    Igår kom mitt lilla barnbarn Emilia på besök. Hennes lillebror var sjuk och fick åka till Näl eftersom han hade svårt att andas. Läkarna konstaterade att det troligen var astman som spökade, så de fick åka hem igen.

    Emilia berättade ivrigt att hon lärt sig om rymden och universum i skolan. Hon förklarade att en cirkel i 3D blir en cylinder, en fyrkant blir en kub och en triangel blir en pyramid. Hennes stolthet över sina kunskaper lyste i ögonen.

    Hon berättade också att hon läser varje kväll och just nu är inne i Den oändliga historien. När vi gick ner i källaren visade jag henne tavlan som pryder framsidan på min bok. Jag plockade även fram boken jag skrivit, och hon tyckte det var spännande att hennes farmor hade skrivit en bok – även om hon lite förvånat konstaterade att den var utan bilder.

    Vi avslutade kvällen med att jag lärde henne att virka. Virknålen var dock lite klurig, så hon använde sina fingrar och virkade en lång orm istället.

    Farmor och rallyspel

    Trots ryggvärken blev det en fin eftermiddag. Emilia var hjälpsam – hon la disk i diskmaskinen och plockade upp saker från golvet. Vi spelade även Nintendo, och hon skrattade när hon insåg att hennes farmor spelar rallyspel. ”Jag tror inte så många farmödrar gör det”, sa hon med ett leende.

    Vila och väntan

    Idag har jag duschat och ringt doktorn. Nu går jag här och väntar på att klockan ska slå eftermiddag, så jag kan göra det där lite otrevliga besöket.

    Tack för att du läser min blogg! Jag önskar dig en fin dag och hoppas att du hittar små mysiga stunder i vardagen – ibland räcker det med en kopp te. Själv ska jag lägga mig och vila ryggen en stund nu.

    Carina Ikonen Nilsson Lev idag just nu, igår finns inte längre här och morgondagen kommer först i morgon. Just nu är det som gäller.

    #ryggvärk #barnbarnsglädje #livetsmåguldkanter #mormorsliv #vila #läkarbesök

  • Barnbarn dom ger mig energi.

    Inget bad för mig idag, nej jag ska inte bli hemkörd, för att jag får ont i ryggen. Nu är i och för sig ryggen okej igen, tyvärr inte känslorna och rädslan ännu. Jag får ge det några dagar så att känslorna och rädslan för att få ont, lägger sig.

    Igår blev det inget inlägg hade fullt upp med annat. Det var Lucia och här firade vi vid tvn klockan 7. Redan vid 6 tiden började jag fixa med eldning i kaminen, koka glögg och duka fram pepparkakor och lussebullar. Vårt lilla barnbarn Alfred kom hit klockan 7. Han får inte vara på dagis, för han är snuvig. Hans mamma skulle jobba långpass, hans pappa skulle till sitt arbete. Alfred han fick tillbringa dagen, med sin mormor. Den mormodern är jag. Först blev det Lucia firande, inget Alfred uppskattade. Men jag har gjort det sedan jag inte ens kommer ihåg så det fick bli tråkigt för Alfred den där stunden. När Lucia var klart hjälptes vi åt att duka bort jag och lille-mannen.

    Vi hade tänkt oss en tur ut i det fina vädret men, tempen visade på 20 minusgrader. Alfred ville inte bli insmörjad runt munnen, av sin mormor. Han ville inte heller gå ut, för vi har massor av lekar att leka. Oftast är det samma lekar alltid. Men igår blev det annorlunda. För Alfred har börjat att gilla att spela spel. Tyvärr har vi inte så många småbarns spel, det är inte roligt att spela finns i sjön. Jag frågade lilleman om vi inte kunde göra ett eget spel, där man slår tärning och går från start till mål. Det var något han verkligen , ville göra. Det blev att gå ner i källaren. Plocka fram färger, pennor, stort pappersark och en himla massa fantasi. Vi röjde bordet från ljus och annat. Laddade upp energi genom att Alfred försåg sig med pepparkakor. Därefter började vi rita ringar på pappret. Massor av ringar som sedan fick nummer och små vägar att gå på.

    Färger blev det vatten av olika slag. Gröna vatten, blå vatten och guldvatten. Alfred pratar mycket Engelska, Han är fyra år och har ett stort ordförråd, i det engelska språket. Så under förmiddagen blev det mycket engelska. När jag sa att det röda vattnet has been poisened water. Bytte han ut ordet till toxic water. Where is the buttons, frågade han och jag fick leta inom mig, vad han menade. Han menade våra spelpjäser, som var knappar. Att det hette knappar på svenska, visste han inte.

    Vi hann med att göra två spel, ett av spelen blev inte spelat. Det tänker jag utveckla så att vi kan spela det, när han kommer nästa gång. Han hann med en Lunch där han hade bestämt korv med mos. Moset gick väl så där att äta tyckte han, men korvarna blev tre stycken. Till efterrätt ville han ha ett peeled apple, som han sa. Vi blev bara halvklara, med det sista spelet vi gjorde. Hans pappa kom tidigt och hämtade honom tyvärr. Men förhoppningsvis finns det flera dagar, att göra spel på. Ett roligt sätt att tillbringa dagen, med lille Alfred.

    En gryta skulle till som vi skulle äta till middag. Kycklinggryta men jag lyckades bara hitta två kycklingfiléer i frysen. Det blev mycket grönsaker att fylla ut med. Ingen klagade, det säger mig att det gick att göra kycklinggryta till fem personer på bara två kycklingfiléer. Snacka om spara pengar.

    Efter middagen blev det lite ro och lite vila. Men innan kl 17 var vi iväg på Lussefirande. Emilia skulle vara tomte i lusse-tåget på hennes skola. Om ni viste hur fint det var att sitta där i kyrkan, få vara förväntans full. Där satt jag och fick tårar i ögonen, över hur fint dom sjöng barnen. Minnen från när jag själv gick i skolan, hur vi tränade och tränade, för just den där stunden. Då när man skulle ha lucia för föräldrar och andra klasser. Tyvärr var aldrig min mamma, på sådana tillställningar. Jag kände mig ofta så ensam, vid julfester och sådant. Men på Emilias firande var vi både mormor, morfar, farmor och farfar samt pappa. Hennes mamma var hemma med lillebror, som blivit sjuk. Efter tillställningen var jag noga med att berätta för lilltösen, att jag tyckte hon var modig som stod där framme och sjöng och dansade. Hon blev så glad av mina ord. Jag älskar dessa ungar som jag har förmånen att ha som barnbarn. Dom är så kreativa, roliga och så duktiga på att vara sig själv, precis så som dom är.

    Efter tillställningen blev det korttagning. Emilia har lite svårt att posera, det var lite svårt att få henne att se glad ut. Men här är resultatet.

    Nåja hon tyckte nog att det räckte med korttagning, det visade hon med hela sitt kroppsspråk.

    En härligt fin dag vart det i alla fall. Där i kyrkan hade dom ett ställe, där man kunde skriva lappar för bön och tacksamhet. Jag skrev inget, men tänker att här får bli mina lappar för bön och tacksamhet. Fast det kanske inte duger för kyrksammanhang.

    I alla fall önskar jag att alla får vara friska och ha hälsan, att alla människor får leva i fred och kärlek.

    Att jag får ha många dagar till där jag bor i stunder, där vi som familj har det bra och mår bra. Att mina fina barn och barnbarn, får allt dom önskar sig.

    Min Tacksamhets lista får bli.

    Tack för att jag hade en sådan där fin dag som jag hade igår.

    Tack för att jag vaknat, till ännu en dag

    Tack för att jag kunde gå upp ur sängen, gör sådant som jag ska göra.

    Tack för att jag fick tid för att skriva här idag med.

    Tack för att jag för så många år sedan, kom mig för att börja blogga. Det är många år som jag nu hållit på med det där med blogg.

    Nog för nu.

    Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

    Carina Ikonen Nilsson
  • En dag i solens tecken med vår sådd och barnbarn.

    En dag i solens tecken med vår sådd och barnbarn.

    Igår va det en fantastiskt fin dag. Sonens fru, hans dotter och son och deras hund Kalle kom hit. Sonen låg fortfarande på sjukhus. Därför kom dom hit och lät tiden gå. Lät tiden gå, jag tyckte dagen gick för fort. Men jag och Emilia vi hann med att så lite fröer. Vi sådde sallad, persilja, dill och lite sockerärtor. Det är lite av en tradition att jag och Emilia sår och fixar i trädgården. Vi gjorde likadant förra året.

    Lill grabben Hugo hade inte brist på energi. Alltså han är över året fyllde i mars men som han grejar. Millisekunder och olyckan kan vara framme. Allt är intressant för honom. Det mesta som han hittar är sådant som han stoppar i munnen. Han är en glad lien kille som är nyfiken på allt. Han har precis lärt sig skicka pussar med handen och det gjorde han mellan varven han vinkade.

    När sista maskinen med tvätt var upphängd på vindan där ute i trädgården, gick vi till kaféet här i byn. Efter fiket gick jag och lillflickan in på biblioteket där kunde man måla påskbrev. När vi gjort det en stund gick vi sedan till den lilla kiosken där dom har mjukglass. Den satt vi och åt i solen. När glassen var slut påbörjade vi vägen hem igen.

    Lunch skulle göras, middag skulle lagas till och tiden gick fort. När den lilla familjen åkte hem, blev det att plocka undan och fixa till där Hugo hade rumsterat. Därefter blev det att vila och åter vila. Somnade till vid soffan men aktade mig noga för att somna till på riktigt. Ville ha en hel natt med sömn efter dessa sömnlösa nätter. Vilket jag fick 7 timmar och 49 minuters sömn i natt. Idag hoppar jag badet, det skulle komma en reporter dit och bad skulle vara vid 9.30 lite sent för mig just idag, för idag ska jag till jobbet igen.

    Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller. Just nu.

    Carina Ikonen Nilsson
    Carina Ikonen Nilsson.
  • Här hemma är det barnbarnen som bestämmer.

    I natt har det varit svårt att sova. Vårt lilla barnbarn har sovit över och hon ville sova bredvid oss. Som en varm kamin har hon varit. Rör sig som en orm gör hon också. Men bara mysigt att hon ville vågade och kom hit igår kväll. Vi hade pyjamas party jag och Emilia. Pyjamasen på och popcorn i soffan nere i källaren med film på tv. Emilia har alltid så bråttom när hon är här. Hon vill hinna med så mycket. När vi pratade om kvällsmaten så ville hon ha det med det samma. När vi pratade tandborstning så skulle det göras med ens. När jag hittade barnens gamla böcker så fick det bli saga. Efter ett samtal med sin mamma och pappa så vart det sedan att sova. Fast innan sömnen skulle till så fick det bli att spela lite på plattan i sängen. Farmor hon somnade medans Emilia spelade nagelacksspel. När hon tröttnat väckte hon mig för att säga god natt.

    Idag blev det att gå upp tidigt. Ont i hela kroppen av att inte ha så mycket plats i sängen. Dessutom ville jag hinna med min egentid här i soffan, kaffe och lite blogg. Även lite stickning hann jag med. Snart kommer Emilias lilla Kusin Alfred hit, idag blir det två barnbarn och pulka åkning för hela slanten. Emilia har bestämt att till frukost blir det pannkakor. Till Lunch ska det till att bli varm choklad med smörgås, till sist ska det till korv och makaroner. Hon är bestämd den lilla, vet vad hon vill. Det ger mig en känsla av att hon kommer att orka med livet, henne kommer inte någon att sätta sig på. Hon vet vad hon vill, hon säger till om det blir problem.

    Så härligt att få umgås med barnbarnen utan föräldrarna. Det blir så mycket roligare för barnen, tänker jag. Ofta när Emilia är här med sina föräldrar, brukar hon säga till sina föräldrar att hon vill vara själv med farmor. Under julafton ville hon att vi bara skulle prata med varandra. När vi åt maten viskade hon till mig,- Farmor, idag pratar bara vi bara med oss, som sitter vid detta bordet. Det var jag, maken och lill killen. Men just den önskan verkställdes inte för på julafton då pratar man med alla fick jag berätta för henne. Nu har jag itne tid att skriva mera för nu kommer snart lillflickan och sätter sig här. Ha en fin dag.

    Lev idag just nu, igår finns inte kvar och framtiden ligger där borta i framtiden.

    Carina Ikonen Nilsson

  • En helg med Alfred – klokskap och innebandy

    Inledning: Helgen har varit fylld av skratt, lek och kloka små funderingar. Alfred har varit på besök, och som alltid har han spridit både glädje och eftertänksamhet. Från gaming med lillpojken till innebandymatch och skräpplockning – här är en liten återblick på vår mysiga tid tillsammans.

    Förväntan och packning inför övernattning

    Alfred kom hit i fredags eftermiddag, strax efter klockan tolv, och stannade tills idag vid halv tre. Redan innan han kom ringde han för att fråga om jag var glad över att han skulle sova över – och självklart var jag det! Han anlände med en stor ryggsäck fylld med kläder, nallar, spelkonsol, mobil och laddare – redo för en helg hos mormor och morfar.

    Spel och samhörighet

    Under dagen hängde Alfred med lillpojken, som han ser upp till. De spelade var för sig men ändå tillsammans – Alfred på sin telefon och lillpojken på datorn. Alfreds ögon glittrade av lycka över att få umgås med någon han ser som stor och cool. Denna gång gick övernattningen galant – ingen ledsamhet vid läggdags, bara en trygg och mysig natt.

    Spännande innebandykväll och god mat

    Lördagskvällen bjöd på ett riktigt äventyr. Vi åkte på ett event där det serverades mat innan vi såg en spännande innebandymatch mellan Pixbo och Jönköping. Vi var fem från vår lilla familj, och tillsammans med min systers familj blev vi ett stort sällskap som fyllde ett helt långbord på Food Factory.

    Matchen var full av dramatik! Pixbo låg under, men vände till en seger med 10–8. Alfred, den lilla strategen, bytte lag beroende på vem som ledde, och hans resonemang var lika underhållande som klokt: ”Om man hejar på båda lagen blir man aldrig besviken!” En finurlig filosofi, även om den inte riktigt är vad sportens värld brukar handla om.

    Skräpplockning och miljömedvetenhet

    Idag följde Alfred med oss till affären och visade återigen sin klokskap. Han har lärt sig i skolan att man aldrig ska slänga skräp på marken, och på vägen noterade han allt skräp som låg där. Hade han fått bestämma, hade han plockat upp allt – men hans mindre kloka mormor (jag!) satte stopp för det med argument om blöta fötter och risken att trampa i hundbajs.

    Redan kvällen innan visade han sin omtanke när han hittade en vass glasbit och genast plockade upp den för att ingen hund skulle skada sig. Däremot ville han även plocka upp en hundbajspåse som någon slängt – där fick jag ingripa och säga att det ansvaret ligger på den som slängt den, inte på honom.

    Avslutning

    Det har varit en härlig helg med Alfred, fylld av roliga stunder och eftertänksamma reflektioner. Han är en liten klok herre med stora tankar om rättvisa, sport och miljö. Nu har han åkt hem, och huset känns lite tomt – men minnet av våra fina dagar tillsammans värmer fortfarande.

    Carina Ikonen Nilsson Lev idag just nu, igår finns inte längre här och morgondagen kommer först i morgon. Just nu är det som gäller.

    #Familjeliv #Barnbarnsmys #Innebandy #Pixbo #Miljömedvetenhet #Helgmedbarn #Skräpplockning #Gamingmedbarn

    Tidigare inlägg om Alfred:

    Innebandymatch och Pixbo:

    Miljömedvetenhet och skräpplockning:

  • En dag fylld av familjetid och fotbollsglädje

    En dag fylld av familjetid och fotbollsglädje

    En dag fylld av familjetid och fotbollsglädje började med barnbarnens fotbollscup. Dagen avslutades med ett varmt välkomnande av vår nya familjemedlem.

    Ett lite senare inlägg idag, även om det inte är sent i den bemärkelsen. På morgonen tog vi tillfället i akt att se de små barnbarnen spela fotbollscup. Vi hann bara se en match var för dem. Det var riktigt roligt att se de små barnen ta sina första steg. De kanske påbörjar en eventuell fotbollskarriär. Fast kanske blir det bara en fas under preteen-åren, det vet vi inget om just nu.

    Instruktioner om hur man beter sig på en fotbollscup

    I alla fall fick jag tydliga instruktioner från sonen. Mormor och farmor behöver heja och klappa händerna. Detta ska ske när båda lagen gör mål. Här är det inte någon tävling. ”Det skulle vara skamligt, mamma, om du blir utslängd av domaren för att du är så engagerad.”
    Men det var svårt att inte låta ett glädjetjut slippa ut när yngsta barnbarnet gjorde sitt första mål! Båda två var väldigt duktiga, men vårt lilla E var lite bollrädd. Det kanske man inte ska vara när man spelar fotboll, men det blir säkert bättre till nästa match. Under tiden får Farmor/mormor träna på att inte vara lika engagerad och tävlingsinriktad som jag var idag.


    familjetid och fotbollsglädje

    Bilden är skapad med hjälp av AI-verktyget DALL·E via ChatGPT

    Vår nya familjemedlem

    Idag har vi träffat vår nya familjemedlem för första gången i verkligheten. Ett härligt trevligt barn som kommer att passa så bra in hos oss. Vi var ute och åt tillsammans och hade en riktigt trevlig stund. Samtalet flöt på och var intressant. Jag ser verkligen fram emot att hen kommer och bor hos oss.

    Innan vi gick fick både jag och maken en kram. Hen och maken hittade direkt gemensamma intressen – de pratade datorer och grafikkort. Jag tog på mig det jag är bäst på, nämligen att berätta om rutiner och regler hemma hos oss. Vi har inte många regler, men de vi har är viktiga.

    Datorer behöver uppdateras.

    Till veckan kommer hen för första gången och ser sitt rum. Hen verkade glad över att det redan står en dator där, även om den behöver uppdateras snart. Inte för att det var hens ord – snarare makens.
    Vi älskar datorer i vår familj, och alla ska ha en egen. Dessa datorer ska vara bra! Maken nämnde att han ska vara tydlig med att den nya datorn inte får öppnas och pillas med.

    På vägen hem pratade vi med vår yngsta familjemedlem som flyttade i höstas, om hans dator som står i källaren. Vi undrade om vi kunde ha den som ett litet pill-projekt. Det var okej, sa han. Nu finns det en som fungerar för spel. Det finns en annan som man kan försöka fixa och bygga om man vill.

    Ja, nu sitter jag här med hela kroppen full av känslor och tänker framåt. Så spännande och roligt att få välkomna någon som behöver ett hem och en plats att känna tillhörighet till.

    Slutord:
    Dagar som denna påminner mig om hur viktigt det är att ta vara på de små stunderna. Det kan vara att heja fram barnbarnen på fotbollsplanen. Eller det kan vara att välkomna någon ny till familjen. Livet är fullt av små äventyr som tillsammans skapar något stort. Jag ser fram emot vad som väntar runt hörnet och känner tacksamhet över allt vi redan har.

    Hur ser din dag ut? Har du något särskilt som ger dig den där varma känslan inombords?

    Carina Ikonen Nilsson Lev idag just nu, igår finns inte längre här och morgondagen kommer först i morgon. Just nu är det som gäller.

    #familjetid #fotbollsglädje #nyafamiljemedlemmen #vardagsäventyr #datorintresse #hemkänsla #tillhörighet

    Dagens fotbollscup

    Här finns mera att läsa på Malix.se

  • Ett modigt steg, lek med Hugo och en ny resa börjar

    Ett modigt steg, lek med Hugo och en ny resa börjar

    Idag blev det ett sent inlägg, men det har varit en händelserik dag! På morgonen gjorde jag något riktigt modigt – något jag knappt vågar i vanliga fall. Men jag gjorde det ändå!

    Blodprov och hälsokontroll

    Innan själva besöket på vårdcentralen gick jag förbi apoteket och köpte två Emla-plåster. Ett på varje armveck, en timme innan provtagningen. När det väl var dags tog de tre rör med blod, och till min förvåning kändes det knappt. Jag märkte knappt ens när nålen stacks in i armen!

    Efter blodprovet var det dags för den vanliga rutinen – vikt, längd och midjemått. En positiv överraskning var att vågen på vårdcentralen visade ett kilo mindre än vad min våg hemma gör, trots att jag hade kläder på mig! Däremot verkar jag ha krympt en centimeter på längden. Men det är väl bara en del av att bli äldre! Tänka sig att all ångest jag känt sedan igår försvann spårlöst bort när jag traskade ut ut provtagningen. Stegen gick lätta om än lite haltande och långsamma men så lätta. Så modigt gjort av mig hurra för att jag verkligen gjorde det.

    Nu gäller det bara att lägga in en påminnelse i kalendern, för det här ska tydligen göras varje år. På vägen till provtagningen träffade jag på grannen mitt över gatan. Hon hade med sig sin lilla flicka som är någon eller några månader gammal dom skulle till bvc. Hon är så otroligt söt den lilla prinsessan. Tänka sig allt under ett hus. bvc ,vc,mvc

    Hur känner du inför hälsokontroller? Tycker du att det är obehagligt att ta blodprov, eller går det bra?

    Lek och skratt med Hugo

    Senare under dagen träffade jag Hugo. Han börjar äntligen återhämta sig efter att ha varit sjuk och var lika vild som vanligt. Vi lekte kurra gömma, och han gömde sig på samma ställe om och om igen. För att göra det mer spännande ställde jag mig på olika platser, vilket gjorde att han hade svårt att hitta mig – om jag inte stod där jag varit förra gången. Det blev många skratt och bus!

    Har du lekt några roliga lekar med barnbarn eller barn nyligen? Vilken lek var deras favorit?

    En ny person flyttar in

    Här hemma börjar det hända saker. Snart flyttar en ny person in, och jag känner mig både förväntansfull och lite nervös. Allt är redo, förutom garderoben som ska städas. Rummet har varit klart i flera veckor, och nu börjar vi om från början igen med en ny möjlighet att lära känna någon.

    Jag kommer att vara tjänstledig i ett halvår för att skapa de bästa förutsättningarna för vår nya inneboende. Det känns viktigt att ge hen en ärlig chans att trivas och känna sig trygg här.

    Har du någon gång tagit emot en ny person i ditt hem? Hur gjorde du för att få dem att känna sig välkomna?

    En dag att vara tacksam för

    Det har varit en bra dag, även om ryggen gjort lite extra ont. Jag har haft mitt stödjande bälte på mig och tagit mina värktabletter, så det har varit hanterbart. Vissa dagar är bättre än andra, men idag har det ändå funnits många ljusglimtar. Mod ibland handlar om att ta små steg. När man har tagit stegen och visat på sitt mod, är tacksamheten där. Detta gör att du växer i din egen modig-het och styrka.

    Vad har varit din ljuspunkt idag? Något litet eller stort som gjort dig glad?

    Carina Ikonen Nilsson Lev idag just nu, igår finns inte längre här och morgondagen kommer först i morgon. Just nu är det som gäller.


    #vardagsliv #hälsa #kurraochgömma #familjetid #förändring #nyttkapitel #livetsresa

  • Egenvård i vardagen – Små saker som gör stor skillnad

    Inledning

    Stressen som bor i vår vardag kan göra att vi lätt glömmer bort oss själva. Vi jobbar, sköter om vårt hem och familj sköta om allt runt omkring. Den där egenvården hamnar vid sidan om.
    Men den är så viktigt, den där vården om oss själva får vi inte glömma av. Egen vård är de där små stunderna av omtanken vi ska ge oss själva. När vi ger oss själva tid för omvårdnad blir det skillnad. Här delar jag mina bästa tips. Du kan få in mer egenvård i vardagen utan att det känns som ännu ett måste.

    1. Morgonrutiner som ger energi

    Att starta dagen på rätt sätt kan påverka hela din dag. För mig är morgondoppet i sjön en ritual. Det väcker kroppen och ger också ett lugn inför dagen. Fast nu var det så länge sedan jag tog det där doppet. Det är is i sjön man måste sitta ner för att doppa sig. Därtill rekommenderar inte doktorn att jag ska bada just nu. Ryggen behöver bli bättre innan det blir morgonbad i igen. Just nu är min egen tid att lyssna på våra LP-skivor, lyssna på bok, göra så lite som möjligt. Läsa böcker. Teckna ståendes.

    2. Små pauser under dagen

    Semester är inte ett måste för att hitta till energi. Det är viktigare med de där små pauserna som kan bli under en dag och dom kan göra underverk. Just nu när ryggen krånglar är det inte träning i någon bemärkelse. Men små rörelser är även det rörelser. Just nu är det mera ligga på magen och lyfta upp armarna, En rekommendation från sjukgymnasten. Den gör att nervsmärtorna lättar lite grann.
    Att blogga, njuta av kaffe,te är en form av återhämtning för mig det ger mig en paus att i stunden och ger mig tid för reflektion. För mig är bloggen en form av återhämtning. Det ger mig energi att skriva.

    3. Mat som ger näring och njutning

    Egenvård handlar också om vad vi stoppar i oss. Jag älskar att laga mat från grunden och njuter av att experimentera i köket. Det behöver inte vara komplicerat – en enkel, näringsrik soppa eller hembakat bröd kan vara precis vad kroppen behöver. Att unna sig en god måltid, utan stress, är en viktig del av egenvård.

    4. Rörelse som känns bra

    Träning behöver inte betyda hårda gympass. Hitta en form av rörelse som du tycker om – kanske en promenad i skogen, ett yogapass eller lek med barnbarnet. För mig är det ofta badet som kombinerar både rörelse och återhämtning. Vad ger dig energi?

    5. Skapa en kvällsrutin för återhämtning

    En härlig kvällsrutin är även det egenvård. En varm dusch, en stund med musik, ett levande ljus kan även det vara en bra kvällsrutin. På med pyjamasen är verkligen egentid och egenvård för mig. Ibland när jag är ledig kan ja ha pyjamasen på hela dagen och det ger mig en härlig känsla av ledighet.

    Slutsats

    Egenvård behöver inte vara avancerat eller tidskrävande. Det handlar om att prioritera sig själv i små, enkla handlingar varje dag. Vad gör du för att ta hand om dig själv? Dela gärna dina egna tips i kommentarerna!

    En avslutande tanke för dagen. Snön faller och vi med den…. Nåja en av de sista gångerna snön faller innan våren hittar fram igen.

    Är det så att du är i tankarna om att göra våren och sommaren i en husbil? Hör av dig så kanske vi ses där ute. Vill du har tips om vad man ska tänka på om du ska köpa husbil. Hör av dig så kan vi dela med oss av de vi lärt oss genom våra köp.

    Carina Ikonen Nilsson Lev idag just nu, igår finns inte längre här och morgondagen kommer först i morgon. Just nu är det som gäller.

    #egenvård #självvård #återhämtning #mindfulness #stresshantering #måbra #håbalans #prioriteradigsjälv

  • En dag av reflektioner och små steg framåt

    En dag av reflektioner och små steg framåt

    Dagen har långsamt övergått i kväll. Det har varit en segdragen dag, men solen har ändå visat sig. Jag tog en kort promenad, mest för att röra på ryggen, men också för att njuta av vårens försiktiga närvaro. Med en påse papper i handen begav jag mig mot återvinningen. Stegen kändes mer meningsfulla när jag hade ett mål – att bara gå för gåendets skull är ingenting för mig.

    Våren på väg.

    På vägen dit mötte jag en gammal bekant, en av de hyresgäster jag jobbade med för många år sedan. Även han var på väg mot återvinningen. Kanske behövde han, precis som jag, ett syfte för att ge sig ut? Vi bytte några ord innan vi fortsatte åt varsitt håll. Våren hängde kvar i luften, fåglarna sjöng i träden, och jag lät altandörren stå öppen en stund när jag kom hem. Ville släppa in den friska doften, låta huset andas vår.

    Marianne Faithfull

    I högtalaren sjunger Marianne Faithfull om kvinnan som var 37 år. En kvinna som insåg att hon aldrig skulle nå sina drömmar. En låt som gjorde ont då, när jag hade hela livet framför mig. Och den gör ont nu, fast på ett annat sätt. Som om livet skulle ta slut bara för att vi når en viss ålder. Var det så förr? Att en kvinna närmare 40 skulle se sina drömmar tyna bort?

    Saker vi vill uppnå.

    Men vi har väl alltid mål i livet? Jag har det, trots att jag fyllt 60. Jag vill se mina barnbarn växa upp, ta sina första stora steg ut i världen. Jag vill vara där när mina barn uppnår sina mål och följa deras resa. Jag vill leva livet med min make, dela framtiden med honom. Bli gammal tillsammans.

    Uttryck som gjorde intryck.

    Idag stötte jag på ett uttryck som fastnade i mig:

    ”Du kan alltid hitta en människa i världen, men ibland, väldigt sällan, hittar du hela världen i en människa.”

    Stora ord. De skapade en virvel av tankar. Vad betyder de egentligen? Jag har ännu inte helt klurat ut det, men en sak vet jag – min make är min värld. På gott och ont, genom livets cirklar och rörelser. Tillsammans delar vi allt, och våra barn är en del av den enhet vi byggt.

    Jag låter tankarna vila där, för ibland blir orden för stora och kaotiska. Men visst är det fascinerande hur ord kan skapa bilder inom oss?

    Du kan alltid hitta en människa i världen” – för mig betyder att det finns miljarder människor där ute. Vi möter och interagerar med många under livet, men de flesta blir bara flyktiga bekantskaper.

    Det andra ledet – ”men ibland, väldigt sällan, hittar du hela världen i en människa” – handlar om den sällsynta och djupa koppling vi kan känna till vissa personer. Det kan vara en livspartner, en nära vän, eller en familjemedlem som blir allt för oss. Någon vars närvaro ger mening, trygghet och en känsla av helhet.

    En vecka av stillhet och vila

    Den här veckan har jag gjort så lite som möjligt. Bara tagit hand om mig själv och min rygg. Jag har läst ut min bok, och som alltid när sista sidan vänds känns det som en liten sorg. Något tar slut, en värld jag levt i försvinner. Nu måste jag hitta en ny bok att förlora mig i. Kanske tar jag en tur till biblioteket.

    När jag inte har haft näsan i en bok har jag lyssnat på en annan i mina hörlurar. Det har varit många ord i mig den här veckan. Därutöver har skivspelaren fått jobba. Just nu snurrar Pink Floyds toner i rummet.

    Jag vet inte om min rygg blivit bättre. Medicinen dämpar smärtan, men när den går ur kroppen gör det ont igen. Smärtan tröttar ut mig, får hopplösheten att smyga sig på. Men för stunden njuter jag av att vara utan den. Bara för en liten stund.

    Carina Ikonen Nilsson Lev idag just nu, igår finns inte längre här och morgondagen kommer först i morgon. Just nu är det som gäller.

    #Vårkänslor #Reflektioner #LivetEfter60 #Promenader #TankarOmLivet #Böcker #MusikOchMinnen #PinkFloyd #MarianneFaithfull #VårensAnkomst