Att vara underverken som vi egentligen är…….

Idag när jag vaknade vid halv sju var jag trött, pill gick till och med och la mig igen.”det händer nästan aldrig” .  Vaknade inte från 8 igen då med lite smal dov huvudvärk. väckte lillkillen som måste upp. Fixade katten och kaffet, sitter nu och vaknar till framför min lilla dator.

Nu behöver livet återvända till mig igen, det vanliga livet. Livet utan ord och frågor, behöver göra alla de där borde göra sakerna nu egentligen borde jag gjort dem för länge sen. En sådan där förlänge sen sak borde gjort den för va tre år sen, blev gjord igår, nu handlade det om att byta fack från seko till kommunal.  Vet inte ens om det gjordes rätt för man skulle skickat med något intyg men jag viste inte vilket intyg det var så  papperna kommer säkerligen komma tillbaka till mig.

Igår gjorde jag något roligt också. På en stund av en kvart bestämde jag mig för att åka till Trollhättan träffa en gammal arbetskamrat som jag inte träffat på tre fyra årsen.  vi gick ut och käkade mat.  Fläskfilé med kantarellsås blev det och tre fyra timmar bara prat.  Trevligt är bara ett förnamn på denna eftermiddag, utom ordentligt trevligt är ett mera användbart ord.  Blev uppfylld av energi och kraft av våran lilla eftermiddags lunch fika stund.

Det är så spännande att träffa människor och bara prata,  att träffa någon och vara den man egentligen är att få tillåtelse att vara den man egentligen är hela tiden fullt ut.  Vi blir  vackrare i sådana stunder när vi ger varandra möjligheter att vara de underverk vi egentligen är. Vi borde leva så jämnt och alltid.

Vår värld skulle vara vackerare hela tiden om vi själva gav oss tillträde till att vara oss själva hela tiden och alltid.  Mig har det tagit 40 år att fatta det, tycker det är sorgligt samtidigt som jag inser att det finns de människor som aldrig fattar det, de finns de människor som lever ett helt liv utan att förstå att de är underverk och duger som de är, Livet blir så mycket härligare att leva när jag är jag. När jag vågar visa mig som jag är…………

Nytt inlägg på malixskrivpuffsblog

Denna länk är  Boken Jag föredrar att kalla mig impulsiv

Vackert det är Vackert

Vissa ord gör och berör mig långt in i ryggraden ord som just nu  fått lite guldkantat skimmer om sig är från en kvinna som läst min bok “Jag föredrar att kalla mig impulsiv”

Tror att orden kommer att finnas med mig länge om inte för alltid.

Vacker och åter vackert.

De underbara orden som fanns på min FB idag gjorde mig glad:

Läst Din bok nu. Med två AD/HD+dyslexibarn samt make och syster med AD/HD och ett barn med Asperger är jag den onormala här. Fast jag misstänker vissa drag hos mig också utan autoban i huvudet intalar jag mig. Är bara en konstnär…hmmm. Hoppas fler får äran att läsa detta konststycke till bok med en bra del fakta. DU ÄR HÄRLIG!!!!! P&K GQ

Läser Din bok nu, sovaldi sale är på s.50. Stryker under något på nästan var sida som jag känner igen. Din bok är VIKTIG var håller de stora förlagen hus? P&K GQ

En ny dröm

men inte hel ny. Jag misstänker att jag nu bygger en ny dröm. Jag vill ut och träffa människor, viagra idag när jag vaknade tänkte jag på en kvinna som jag träffade för ett tag sen. Den tanken gav mig en saknad av en lista som jag väntat på. En kvinna som berörde och som finns i tankarna ibland. Hur mår hon vad tänker hon. Hur känner hon?  Jag skulle vilja veta mera. Min nyfikenhet och min impulsivitet ger mig funderingar på hur jag ska få veta.

Samtidigt som jag nu är väldigt trött, health väldigt off. Min bok har tagit kraft ifrån mig, inte i stunden då, men nu. Inte heller går tankarna i motorvägsfart att stoppa, rädslan över att blir ratade och sparkad på finns där. Rädd för omdömen av andra. Rädslan för att andra ska tycka att boken är helt fel, tokig och intesägande.  Samtidigt som jag faktiskt inte kommer att ta till mig ratningar.

Jag är stolt, jag gillar mig och min bok,  de läsare som inte tycker om den eller inte hittar något som berör dem. Kan jag bara säga: Förlåt men då skrev jag inte den till er.  Då var det inte till dig som jag skrev den.

Jag skrev den för att jag är så innerligt trött på orespekten, och den skeva attityden som jag, mina barn blivit bemött med i livet.   Jag skrev den för att vi behöver förändra, bli mera medvetna få mera acceptans  för det som inte är fyrkantigt.

Jag kommer aldrig att acceptera kränkningar och Den tillåtna mobbingen som vi idag rycker på axlarna åt, Aldrig. Vi är alla människor, vi är alla människor med känslor och vi är alla värda att få vara som vi är, jag kräver inte av dig att du ska förändra dig och bli mig,  men jag kräver av dig att låt mig vara som jag är, jag trivs med mig

Jag till och med gillar mig,  min impulsivitet, mina tokiga ibland lite roliga konstigheter. Jag likt dig avgudar mina barn, i mina barn finns tillgångar som andra vill skala bort förstöra och robotisera.  I mina tankar inbillar jag mig att människor med neorupsykiatiska tillgångar inte går att robotisera. Vi är mera levande i tanken, känslan.  Vi reagerar, exploderar i sammanhang där vi inte får vara de underverk vi är.

När jag mött de andra underverk utanför min dörr som har liknade diagnoser som jag själv har.

Blir jag salig, helig och utan att ens reagera eller reflektera känner jag kärlek.

Kärlek den första gången jag gjorde det var men min nyfunna tvilling, hon min tvilling som bara finns. När jag möter likasinnade så behöver jag inte förklara inte heller försvara för vi har i alla fall lite lika tänk,  i alla fall lika snabba tänk,

Ojdå, Vart tog drömmen vägen ännu en gång seglade jag ut på ett annat farvatten men sånt e det sån är jag, Livet  är sånt ibland flyger tankarna åt ett annat håll

I alla fall i mig……..

Har även i dag gjort en ny skrivpuff´s utmaning, den finns på min skrivpuffarblogg, Prova du med  det är inspirerade och utvecklande i massor. Här är dagens utmaning på skrivpuff.

Boken kan du Beställa här: klicka på boken så kommer du till Liten upplagaImpulsivIkonen

/Malix.se

Tankar i morgonen

En morgon, see en kopp med kaffe.

Igår var en stor dag, recipe en dag som jag alltid kommer att minnas. Då höll jag för första gången min bok i handen, patient just vi paket utlämningen höll det på att bli problem.  Skulle tydligen inte hämtat det från klockan fem enligt ett sms. Nu vart det så att jag redan dagen innan kollat upp var paketet var, min make hade varit där redan i går morse för att fråga när det skulle komma in lämnat telefonnummer så de kunde ringa när paketet kom in.  så när jag kom dit fanns hade jag inte smset som skulle verifiera att jag var ägare till detta paket.

Kände i stundens hetta att nu brinner jag upp men sansade mig gick ut och hämtade min make som satt i bilen.  När jag kom in igen så var  berättade de att de kunde fixa det ändå genom körkorts-nummer.  Jag hade uppskattat att de sagt det med en gång för just då när de innan berättade om sms eller papper de måste ha. Då blev de krig i mig. Nu gjorde de inte fel men för mig som reagerar ibland utan att jag ens fattar det själv. Min strategi att gå ut till min man så att jag slapp tappa mitt ansikte.

En kvinna som jag träffat några gånger som redan i våras fick veta om min dröm kom i affären, hon två personal från Preem, min make var med och delade min upplevelse att se mitt manus som förvandlats till böcker.

Kvinnan köpte självklart en bok, som jag signerade hmm hur gör man sådant, inte en aning skrev hennes namn och mitt plus datum.  Får nog gå en kurs i alla fall ta reda på hur man gör. För jag skulle vilja göra det i alla mina böcker. He he he vet ju inte en vem som köpt dem så det kan ju bli svårt.

Efter det gick jag till posten och inhandlade kuvert frimärken,  lämnade en bok till min Favorit- pojke som fick vidarebefordra den till sin mamma som inte var hemma. Åkte till mitt jobb där en av mina arbetskamrater fick de ex som hon ville ha.

Hem skrev adresser på två av kuverten en till kvinnan i Stockholm som korrekturläst mitt manus, en till min Inspirationskälla som redan för två år sen inspirerade mig utan att hon ens visste det själv.  Idag är hon en ny vunnen vän, Jenny Ström  Hon föreläser och har en fatastiskt förmåga att vara lika distanslös som jag.  Dessutom så har hon  varit mig till hjälp nu i Min bokdebut hon ska även visa min bok ute bland människor ut på sina föreläsningar. Jag tror inte jag skulle kunna få bättre reklam än så.

De finns en kvinna som jag saknar i just detta ögonblick, en kvinna som alltid i hela min uppväxt från och till funnits i min värld. Min Barndomskamrat henne jag delade allt med sen 13 årsåldern, en Konstig och fruktansvärd situation för några år sen gjorde att jag inte hade någon kontakt med henne. Är rädd att denna relation aldrig kommer att repareras, jag svek i situationen, just då trodde jag att jag inte hade något annat val.  Idag vet jag inte och idag önskar jag att situationen hade sett annorlunda ut. Jag skulle vilja ge henne min bok. Men saknar mod till det.  Förlåt vännen jag skulle vilja sitta hemma hos din mamma och dricka te i mörkret te´t smaker aldrig så bra som det gjorde hemma hos din mamma. Jag inbillar mig att det var sällskapet som gjorde smaken.

Idag ska även min Gamla farmor och mamma få boken, Eller få hmm nej de ska få köpa den. Om jag inte blir av med alla böcker lär jag gå i förlust. Har inte obegränsat med pengar. Men tårta till farmor ska jag ta med Jag är innerligt tacksam för att denna stund blev till. Min farmor är snart 85 år gammal hon har väntat på min bok och har frågat om jag trodde hon skulle få uppleva denna stund. Herre gud tårarna bränner innanför ögonlocken nu tårar av lycka men även av sorg för jag är innerligt medveten om att min gamla farmor nu lever på lånad tid.

Lev nu just idag, det ger mig upplevelser i stunden just nu .

Tack.

skrivpuffen finns här

En dag att fira

Tänk att min bok som var i hundra exemplar nu är bara några få som inte har en relation med någon läsare. Tre dagar har jag kunnat se försäljningsstatestiken och inser att den kommer att ta slut ganska fort. Ska jag trycka upp flera böcker? 100 böcker som  trycktes och under tre dagar har jag sett hur antalet sjunker. Jag tror att det nu finns kanske 20 stycken kvar.  borde kanske trycka 100 böcker till?   Jag som innan tänkte att ja ja mamma köpte ju alla jultidningarna när jag var liten hon får köpa alla böcker som inte blir sålda.

Här lär det bli att jag får  sälja en av de böcker som jag tänkt ta med mig om jag skall föreläsa annars lär inte min mamma få någon bok.

Så kan jag inte ha det mammor är ju alltid stolta över vad deras barn gjort så mamma bör ju ha en bok eller två.

Själv ska jag rama in min och hänga upp bland mina tavlor.  Som jag under en period målade.  Min Adhd är kreativitets skapande i små perioder då gör jag sånt som jag gillar för stunden, search för några årsen var det just  oljemålningar som nu finns överallt här i huset.

Bokens fram och baksida är ju just en tavla sen målar perioden.  Den tavlan som jag tog fram och målade på när jag inte  vill måla det är en sådan där tavla som liksom är  Jag målar en stund  varje dag för att bara måla.  Min make säger att den är ADHD i mig kanske är det så eller så är det bara det den är  10 minuter om dagen tavla för bara måla trams.

Jag är stolt, pharmacy och jag känner mig nästan som en författare inte för jag vet hur dessa känner sig.  Men jag känner mig som den författare som jag inbillar mig att jag skulle känna mig som.  Jag är som jag är och nu har jag gjort något som jag länge drömt om vilket är att skriva en bok.  Nu lär nya mål  hittas fast jag har redan smyg börjat lite.

Har en liten berättelse på datorn om en kvinna som kämpar med sitt missbruk av alkohol och kampen om att få tillbaka sin heder i sig själv.  Men ännu är det bara en massa ord och tankar,  helt ostrukturerade och endast fantasi. Kanske ännu ett dokument som till sist bara samlar damm.

Idag får jag förhoppningsvis min bok Min egenhändigt skrivna bok som heter Jag föredrar att kalla mig impulsiv.

Då har jag koll igen

Det är ju det som lite är problemet i min ADHDgen, link kontroll att ha kontrollerad kontroll på läget.

Det har jag nu, salve Är lite förvånad över att jag sovit överhuvudtaget. Det har jag sovit gott till och med.

Då jag läste artikeln i Bohuslänningen, känner jag hmm Hur farligt va det.

Inte alls inte överhuvdtaget faktiskt.

Jag är till och med rätt nöjd med artikeln, men dyslexin är egentligen en del av min adhd och inte tvärt om.

Fast en bok har ju blivit till fast jag har dyslexi, eller hur skriver man?

ADHD, Författare, bok, har det någon betydelse ?

Läste ett svar i en kommentar som jag skrivit i bloggen tankarilosvikt, rx om att du är författare, buy jo, ed ja.  Blir man det så bara, jag menar är det så enkelt att bli författare?  I så fall hur länge är man det? Är man det under tiden man skriver boken? Eller är man det hela livet. Är det någon skillnad på mig nu, är jag liksom annorlunda nu än då jag satt här och utförde mitt författarverk?  Är man författare så länge man skrivet i sin bok? Eller så länge den finns att köpa?

Nej, jag är nog likadan nu som människa som innan jag började skriva på min bok.  Jag har ju endast skrivit ner mina tankar och mina känslor. Dessutom är det ju så att min bok, alla de orden jag skrivit i min bok, är ord i rader där jag inte blivit avbruten mera än från mina egna tankar.

Tänk det måste vara drömmen för en människa med ADHD att få säja alla de ord jag skrivit, utan att få ett enda annat intryck. He he he Hallå Att skriva bok, eller hålla låda för någon med adhd är ju inga konstigheter oftast så har vi ju någon gåva, i kompensation för våra mindre “normala” andra små egenheter som tillexempel distanslösheten, eller impulsiviteten.

Även om jag faktiskt inte ser de förmågorna som otillgångar för jag ser dem som mina tillgångar. Det är bara i vissa sammanhang dessa tillgångar blir otillgångar, och tänk då visar de sig inte ens i mig.

För mina hinder eller otillgångar visar sig i former av att andra höjer sina ögonbryn, sneglar lite på andra än mig i gruppen, eller som i vissa fall då de uppstår en tystnad som blir obehaglig.  ADHD är inte en o-tillgång i mig utan ett oförstånd i andra. Så vem är det som är funktionshindrad, eller i alla fall hindras av mina funktioner?

Hindrar jag någon?  Nej, inte ens mig själv i de bästa av världar? Förr, från urminnes tider då vart jag jägaren, eller hon som smakade på alla konstiga bär nötter och svampar. Då var jag och andra med ADHD överlevare som hittade ny mat när den andra var slut. Vår nyfikenhet gav oss utvecklingen.

Titta på: Einstein Nu var det kanske inte adhd han i första hand hade, men jag misstänker starkt att han hade både Asperger och adhd.  Nu har jag inte uppfunnit hjulet eller något sådant, jag har bara skrivit en bok. Inte ens bokstäverna har jag uppfunnit, men jag har lagt orden i de rader som de passar mig.

Det har tillslut blivit en hel bok. Det har även blivit en massa inlägg i mina bloggar.  Sen om det är adhd eller inte, det har jag inte en aning om. Det är mera mig,

sådan som jag är.  En liten del i mig är en krydda som är i samhälliga sammanhang ett hinder, där bokstavskombinationen är ADHD. Sånt är livet ibland har vissa ADHD.

ImpulsivIkonen http://www.litenupplaga.se/detail.php?id=511

Scones, Tea och levande ljus.

det gör min höst lite mera human och underbar. Min dotter är verkligen lik mig. Hon har just kommit in i bak dagar, purchase igår blev det Brownes idag var det kladdkaka och nu till kvällen är det scones.

Hon vill bli kock, store jag jobbade själv inom yrket i min ungdom. Men valde senare att sadla om till behandlingsassistent. 

I alla fall är scones och Tea höstfavorit, levande ljus och alla samlade tills kvällsfikat det var även min favorit på Behandlingshemmet, när jag och en speciell kollega arbetade ihop.

En lite äldre herre från Stockholm, alltid skulle han klaga på mig och mina platsbitar i håret. Jag kan fortfarande höra honom när han säger “va e de för plastbitar du har i håret”?  på sin dialekt.

Där jag försökte anstränga mig och vara lite ordentlig och sätta upp mitt hår för att se lite vårdad ut.  Nu tog jag inte så illa vid mig, jag  till och med saknar honom och hans klagande, som egentligen var hans sätt att säga att jag tycker om att jobba med dig. Rolig var han också, himla kul att arbeta med och en sådan stenkoll på vad som hände på avdelningen hade han.  Nu är det inte bara honom jag saknar, från denna tid.

Saknar dem alla!

Jag gillade verkligen mina kolleger, ännu idag finns där en man som fungerar som min klokhet inom mig ibland. När jag behöver fundera ett extra varv. Denne man var även noga med att inte ta emot paket till höger och vänster. Frågade alltid vems problemet var. Det är kunskaper som jag tagit till mig av honom. 

Även om jag inte nämnt alla just nu i denna text.

Så var alla speciella på sitt sätt, alla gav mig massor av kunskaper och värdefulla erfarenheter som jag idag har nytta av.  Herre gud, vad jag saknar er. Ni var speciella för mig, och finns från och till i mina tankar ännu kära före detta kolleger.

Detta var ju även en speciell tid i mitt liv, då jag själv i tysthet insåg att jag behövde hjälp med att få reda på saker om mig själv. ´Det var under den sista tiden  som jag jobbade där som jag gjorde min utredning.

Efter bara några månader då jag slutat, stod jag med min gula lapp i handen ett recept på Concerta, vilket gav mig ännu mera svar på vad som gjorde det så krångligt. 

Idag ser jag vilken tillgång jag skulle vara på en helt annan nivå inom yrket.  Visst jag Hade förmånen att arbeta i ett bra team och visst var jag en  Djä…. bra behandlare men idag med alla mina kunskaper och erfarenheter som jag samlat på mig just nu, så kan jag säja att jag skulle vara ännu bättre än då.

Men idag har jag även så många andra saker som jag istället vill göra. 

En dag visar tiden mig om jag valt rätt eller inte, just nu  vilar jag mig i att bara vara så som jag är. 

Om bara två eller tre dagar får jag hålla min bok i min hand. Undra hur det kommer att kännas…….

Tidsuppfattning, känsla för tid.

Vintertiden = Trädgårdsmöblerna in = en timma tillbaka. Så tänker jag fast varje gång blir det ändå snurr, treatment Här är maken bra han har alltid koll på allt sånt. Inte jag nej sånt är inte viktigt för mig. Kanske för att jag själv inte har så bra tidsuppfattning.

Jag kommer hellre en timma tidigare än försent. Inser att det är något jag kan träna mig i. Min stora son har samma problem och här ser jag att vi lite kan träna tillsammans.  Redan nu har han börjat oroa sig för trean på gymnasiet. “Mamma, sovaldi sale Hur kommer det gå nästa år när inte syrran ska till skolan. 

Fick idén igår på Vuxen träffen.  Vi får ta tiden på morgonrutinerna. Samt strukturera upp ett schema.

Hela mig skriker av det jag just skrev.

JAG VILL INTE, JAG VILL INTE INRUTA MITT LIV I TID.

TID ÄR DET ENDA SOM FINNS DET ENDA VI EGENTLIGEN HAR HELT GRATIS OCH VÅRA PRIOTITERINGAR BETSÄMMER OM TIDEN ÄR DYRBAR.

TROTTS ATT DEN EGENTLIGEN ÄR HELT GRATIS!

Men det är onödigt att sitta och vänta en timma på ett möte där är massor av tid som jag skulle kunna gjort annat än att vänta! å åter vänta. Det är egentligen tid som jag slösar bort, fast ändå ser jag det som en vinst vinsten är här utebliven stress över att komma försent. Även slipper jag inmatningen om att jag är respektlös, för jag kommer alltid i tid. Fast oftast har jag möte med sånt som istället inte är så noga med tid.  Bokade besök hos läkare mm  är ju ofta sådant som inte är i tid. Här pratar vi inte om respektlöshet utan ursäkten är oftast  tog lite längre tid än det skulle ursäkt.

Jag tycker det är konstigt. När jag kommer försent då är jag respektlös, när tandläkarbesökstiden är en kvart försent då hade de för mycket att göra.  Min geniala tanke här blir att De gånger som jag innan blivit bemött med att vara respektlös och tagit till mig den bedömningen med hull och hår, det var ju bara som just läkaren eller tandläkaren jag fick för mycket att göra det drog ut på tiden.

Vad är det som gör att jag i försening skall räkna med bilköer, punka mm. är respektlös. När tandläkare och andra sådana instanser som faktiskt är mera inrutat och schemalagt än mig inte är respektlösa. Borde inte de också lägga in räkna med saker???

Dagen har förflutit i Uddevalla

Idag var jag i U-valla. Attenstion hade en vuxenträff där en tjej pratade ADHD Coachning, for sale det var spännande och tankar att ta med hem. Som om man inte har tillräckligt med tankar, ask fast dessa var ju mera tankar om att vissa saker fungerar.  Hon pratade även om att det inte finns universallösningar utan att man hittar lite strategier själv, sovaldi sale visst vissa gör si eller så.

Själv vet jag inte riktigt vilka strategier jag har mera än att jag efter min diagnos mera tänker att ja ja det var lite adhd i det. Idag har jag kartan på ett annorlunda sätt och hittat att jag behöver vara mera förlåtande emot mig. Låta vissa saker rinna av mig. Ni vet hälla vatten på en gås. 

Låta mina bra sidor i mig finnas oftare än förut, visa hela mig har även det hjälpt mig. Sen vet jag inte riktigt vad mina svårigheter är mera än att balansera på tiden.

För där finns det en del att göra. Att riktigt lära mig att hantera tiden utan att bli stressad in för möten mm. 
Mina snurrande tankar, mina frågor och alla andra egenheter och avbrytningar har jag inte så ont av längre utan ser dem som nödvändigheter för att jag skall samla kunskaper så att jag förstår dem. 

För jag frågar inte för att vara otrevlig eller jobbig, nej det är av intresse för mig så att jag förstår det som sägs. Mina mindre bra sidor är ju sidor som jag skulle kunna få hjälp med om jag har problem med dem.  Har jag bara min lilla dator med mig där min kalender är så har jag inte så stora problem. ´För där har jag verkligen koll på sånt som är viktigt.

Tankar från dagen blir, fast nu vet jag att om vissa just läser detta inlägg  ler lite, kan även nämna att min kära make svarade “ Ja det är klart att du ska det”.

Här blir min reflektion, Jag skulle vilja utbilda mig till Jo jag inser att ni redan fattarskulle vart intressant och lärorikt, spännande och en utmaning som jag skulle kunna tänka mig att ta mig an.  Så e det ju med mig nytt och oj då det skulle jag vilja bli eller plugga lite extra. 

Spännande var det i alla fall och mmm ska klura lite extra på det nu. Min stakars make vilken tur att han har sånt tålamod fast han vet ju hur det slutar om en vecka är jag någon helt annanstans i mina tankar eller redan på väg.

Technorati-taggar: ,,