Vi planerar en resa med lilltjejen och barnbarnen. Först blir det Astrid Lindgrens värld och sedan Borås djurpark. Vi får trotts värdet och gilla läget. Väder det är ju tur att vi har väder. Tänk om det inte fanns. En skrämmande tanke som jag inte vill ens tänka på.
Konstig vana…
Har fått in en konstig vana just nu, en vana som varat i tre dagar. Vaknar ur tidigt, sitter uppe för att sedan gå och lägga mig igen. Vaknar sedan vid nio, halv tio. Har så konstiga drömma som skrämmer mig, känner mig olustig till och med efter att jag vaknat. Är så trött och ur led i kroppen. Men mitt mående får inte göra att vi inte gör det roliga som vi planerar. Ska bli kul att vara i husbilen igen med de små barnen och med lilltösen. Jag tror hon tycker det är roligare när de små är med oss. Då kan hon leka utan att känna att hon är för stor.
Packa bil
Det får bli att packa bilen idag, fixa till sådan som vi ska ha med oss. Mat ska igen packas in, nu får det bli mera barnvänlig mat. Badkläder ska med, och lite fotvänliga skor även om det inte blir att gå på tur som i Norge. Så kommer vi göra gå på tur i Vimmerby och i Borås även om det är i olika parker. Den varma chokladen och Kniepbrödet skippar vi. Vi kör mera picknickmat. Pannkakor kan vara bra. Lite mackor och saft att dricka.
Pannkakor är bra picknickmat till hungriga barnmagar.
Det här kommer bli trevliga dagar. Nu ska jag fixa till tror jag ska ställa mig och göra pannkakor för att ha med oss. Kanske baka en lite kaka som vi kan ha till fika.
Så här såg det ut sist vi var ute. Som dom mös de små barnen när dom var med oss i husbilen.
Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.
Mitt i ingenstans bland höga berg och skog. Precis bredvid en fors, var Trya Camping placerad. Precis när vi hade börjat prata om att nu behöver vi nog lite vila för kvällen. Klockan var runt 20, när vi anlände.
Hennes lugn
En kvinna i min egna ålder kom och mötte oss. En kvinna som jag såg bara ett kort tag, men i mötet strålade hennes lugn ut. Hennes lugn hittade in i min kropp genast och gav mig en behaglig känsla av stillhet. Det måste bero på var någonstans denna kvinna bor. Men då mycket vacker natur går det inte att känna stress tror jag.
Sista husbilsplatsen.
Vi fick sista husbilsplatsen. Platserna är cementerade, klossar behövdes inte, vi står rakt på bara marken. Servicehusen är av äldre modell. Det är okej så länge som dom är rena. Vilket dom var. På toa finns det handfat och gott om plats. Duscharna var i en annan byggnad nere i en källare. Duscharna va gratis.
Konkurrens på bensinpriser
När vi åkte igår, tankade maken bilen med några hundringar. Vi har ju lärt oss från förra resan att bensin och diesel i Norge, är ett ämne där dom konkurrerar med. I Kongsvinger tankade vi för 18,19 vilket blir 19 svenska kronor. Bara några hundra meter bort i Kongsvinger var det en annan tapp som tog 18,59. Den hade maken valt, om jag inte sagt att vi kan kolla lite längre fram. Lite skillnad emot priserna i Sverige. Ebba Buch vart var den där sänkningen 7 kronor vid pump? Kanske dags att granska kartellbildningen i Sverige. Det är ju galet lite skillnader i vårt land, på bensinpriserna. Här i Norge kan det ge skillnader på flera kronor. Har sett priser på 20 upp till 21 kronor. Här handlar det om konkurrens.
Norges vackerhet.
Norge är precis lika vackert, denna gången som den var första gången vi var här. Nu var det bara några dagar sedan, det kanske inte är så konstigt. Igår stannade vi vid en rastplats för att laga till maten. Det blev kycklingpyttipanna färdigköpt i Årjäng. Kan verkligen rekommendera just kycklingpytten. Vet inte vilket märke det var men, den var god till skillnad emot de vanliga färdigköpta pyttarna.
Bilen får kämpa i nedförsbackar.
Vi är en sju åtta mil i från Dombås, berättade en av de anställda för oss igår. Sju åtta mil, sedan ska landskapet se helt annorlunda ut. Att det kan vara sådana skillnader mellan våra länder. Redan igår fick vi uppleva att det var nedförsbacke, ändå klättrade bilen uppför. Konstigt att bilen får kämpa i nedförsbackar, Hur konstigt skulle det inte vara att cykla i en sådan backe. Nedför ska man inte behöva trampa i men det behöver man här på vissa ställen här.
Nej jag ska smyga mig ut till toaletten. Ta lite kort på stället. Gör min morgon. Kort från denna Camping kommer i nästa inlägg. Igår var jag för trött för att fotografera här.
Ha en fin dag.
Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.
Idag var det katten som gjorde uppvaknandet. Han var. helnöjd redan halv fyra. Det var inte jag, vilket gjorde att jag låg i sängen i alla fall till fem. Då gick det inte att mota bort honom längre utan då ville han bli klappad på. Skönt att vakna upp hemma. Något som var ännu skönare var att duscha i vår dusch här hemma igår. Ingen som jag inte känner har stått i duschen innan mig. En härlig känsla.
Luktade bränt.
När vi kom hem igår vart det något som luktade bränt i Lvl^2. Maken hittade till att felet var en kabel till kylen som bränt sönder. I mitt huvud blir det men det är väl bara att byta ut. Vilket är den enkelspåriga tanken. Steg två blir ju varför brände den sönder? Beror det på att något är sönder eller är det så enkelt att det bara varit något glapp som gjort problemet? Glapp som gjort gnistor som gjort bränd kabel? Just sådant är inte min grej, för jag gissar bara och har inte koll på sådant.
Lite att göra när vi kom hem.
Maken fixade med sina kort igår efter han lagat mat. Själv bloggade jag och började på tvätthögen. Nu kommer vi sova i rena sängkläder i husbilen nästa tur. Alltid härligt när det är första natten med rena sängkläder. Under veckan som vi varit borta hade katten lekt med sina små dödade djur inom hus. Hela källaren var full med fågelfjädrar. Inte roligt alls att städa upp efter honom. En och annan mindre snäll tanke blev det tillsammans med dammsugar-dansen. Men nu är dom i alla fall borta igen.
Just nu dricker jag den första koppen med härligt kaffe här hemma. Det här kaffet har jag saknat när jag var ute. Jag är bortskämd med alltid nymalda kaffebönor och skummad mjölk när jag är hemma. Vilket gör att det kaffe jag dricker i husbilen inte är samma sak. Även om jag struntar i pulverkaffet och plockar fram espressokannan så blir det inte samma. Det är bara färdigmalt kaffe till den och mjölkskummaren i bilen är inte som den ångblåsta här hemma. Just den där första koppen kaffe när jag vaknar efter någon dag ute i Lvl^2 är guda god. Det är en sådan kopp med kaffe som riktigt njuts av, den smuttas på med små smuttar och njuts av. Kaffet i Norge som jag köpte på tappstationen smakade inte alls som kaffe här hemma. Men det fick duga då.
Bildskörd. Från resan till stekenjokk och Norge.
Här kommer lite av bildskörden som maken tagit med sin kamera. Hans bilder blir så mycket bättre då han har en riktig kamera och ett öga för att fotografera.
Bad bilderna är när jag badar i kultsjöarna uppe i Saxnäs. 16 eller om det var 15 grader. Vårgrader om vi skulle badat här nere hos oss. Det var riktigt uppfriskande och skönt.
Badskor inför vinterbaden.
Mina badskor som jag beställde för ett eller är det två år sedan, har börjat ge med sig. Dags att köpa nya skor. Just badskor är ett måste ha när man badar på vintern. Men även sköna att ha under sommaren. Då spelar det inte någon roll om botten är full av sten det går att bada ändå. Detta är en länk till Amazon där jag får betalt om det är någon som köper. Dom här tänker jag beställa när det är dags.
Nej nu är kaffet slut och den andra koppen ska göras. Idag blir det att ringa till doktorn.
Vi är hemkomna. Bilen är ur packad. Kylskåpet är rent och jag är trött. Så in i bänken trött. Maken lagade middagen. Jag städade kylskåpet i husbilen efter denna veckas användning. Pust vad smutsigt det blir på en vecka. Min fot har svullnat upp illa. Surrar i tår och fot. I morgon blir det ett samtal till doktorn.
När vi skulle köra dom sista milen hem ringde dottern hon och lilla Alfred satt tydligen i bilen bakom oss. Alfred berättade om sin dag. Just nu sitter jag på altanen och filurar med dator i knät. Jag är i min bubbla. Jag och datorn i knät. Nu kan inget störa mig och ska inte heller få störa mig. Många mil hem men dom är gjorda. Vilken resa. Norge är så fantastiskt vackert, något jag inte visste innan. Är så glad över att maken körde oss dit. Nu bor det en stor tvättkorg i källaren som ska tvättas. I husbilen ligger fortfarande sängkläderna i sängarna men dom ska tas ut och tvättas dom med. Jag orkar inte, inte heller maken orkar just nu det får vila tills en annan dag. Nu är det soffhäng för hela slanten.
Statistik
Även idag förde vi statistik på mötande Husbilar. Idag var det många husbilar vi mötte. Hela 336 st. Bustner kom 1 idag Adria 2. Många bilar blev det. Allt som allt har vi mött 1105 bilar på vår resa. Bustner är ledande för hela veckan med hela 106 bilar. Den har varit mest förekommande bilen.
Inte en blund under bilturen.
Många sträck jag gjort, till och med så att jag gjorde slut på en Bläckpenna. Jag har lovat mig själv att aldrig göra en sådan undersökning igen. Men jag är lite stolt och maken smått förundrad över att jag inte sovit något under alla timmar vi suttit i bilen. Andra år har maken tagit kort på mig sovandes i bilen. Många kort har det blivit när jag sovit i bilen. Denna gång har jag varit vaken och sett saker. Idag vart det en olycka lite efter Oslo. 3 bilar hade krockat. 1 blev av med körkortet och 2 blev skadade allvarligt. Den som blev av med körkortet hade tappat en cykel i vänsterfältet på motorvägen och stannat bilen i vänsterfältet för att plocka upp den. Jo den människan ska kanske inte ha körkort.
En reflektion av veckan.
Jag kan inte förstå varför alla norrmän är i Sverige och campar. Dom har det så fint i sitt egna land. Men jag är glad över att dom är här det gjorde att det fanns mera plats för oss i deras land. Dit vill jag igen. Snart hoppas jag att det blir en ny tur till Norge.
Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon.
En natt där sömnen infunnit sig, detta är första natten på riktigt länge som jag verkligen fått sova och sovit bra. Flera månader sedan känslan som just hittat till kroppen bott där. Första gången på flera månader som jag känner mig pigg. Sju och en halv timmas sömn. Finns massvis med tacksamhet i alla dessa ord. En bra natt sömn. Är det luften här i Oppdal? Min lilla termosmugg med kaffe står bredvid mig och dagen har bara börjat.
Tjänat pengar på min blogg?
Jag har ju bloggat i en väldigt massa år. Ibland har bloggen varit vilande, ibland bloggar jag väldigt mycket. Tjänat pengar på min blogg? Hm, det finns säkerligen dom som gör det. Men jag jo, kanske lite. En del betalda inlägg har det varit men det var länge sedan. Google annonser, jo några ören varje dag. Någon gång om året, får jag kanske en 700 kronor när jag kommit upp i summan. Men det är inte så att jag bloggar för att tjäna pengar.
Varför blogga?
Egentligen vet jag nog inte längre varför jag bloggar. Jag gör det för min egna skull. Vad bloggar jag om? Inte ens det vet jag. Förr var det många inlägg som handlade om ADHD, bemötande och sådant. Man har berättat för mig att man måste vara nischad. Jo tack, det hade fungerat om jag var en nischad person. Varför bloggar jag? Jag har en väldigt massa ord inom mig, som inte kommer ut ur munnen. Skulle dom komma ut ur munnen, hade dom låtit konstigt. Mitt bloggande är här, för min egna skulle. Ett sätt att få ut tankarna i en rad, utan att ekorrar eller humlor flyger förbi.
Många bloggar.
Det har varit en del bloggar under åren. Min första Japp jag klarade det. 2008 i september tror jag det var, som jag började blogga där. 2009 började jag skriva på denna blogg, wordpress. 2009 gav jag även ut boken Jag föredrar att kalla mig impulsiv. Hade startat en skrivpuffsblogg. Jag har aldrig kunnat sitta still, har alltid haft olika projekt. Haft en del bloggar under åren. Chill in är en av bloggarna som jag hade då vi började ett projekt hemma.
Chili bloggen och vår värld just då.
Odlade chili i alla former av sorter. Det hela började med att jag tog frö från en chili jag köpt i affären satt den i jord. Ett frö sedan var det all in i chilins värld. Chil In tror jag bloggen hette. Jag har säkerligen haft ännu flera bloggar med det är dessa jag kommer ihåg. Varför dom slutat är oftast att jag bloggar på en annan dator och sedan glömmer lösenorden. Glömmer lösenorden och intresset dör ut. Chil In höll vi på med i något år. Men chilin fick flytta ner i källaren med lampor och allt vilket gjorde att jag glömde vattna och intresset dog ut. Hade ett hundratal chiliplantor när det begav sig. När så många chilisar blommar så luktar det kattpiss. Vår lilla katt fick många ord om att lära sig gå på lådan innan jag förstod att det var chilisarna som var boven i dramat.
Varför skriver jag om detta?
Jag vet inte riktigt, känner att jag är utan projekt. Utan intressen just nu, behöver något att göra på min fritid. Den fritid som just nu endast blir att vila från ont, äta mediciner som jag inte vill ha. Göra annat än bara göra det allra nödvändigaste. Det var roligt att blogga om våra chiliplantor. På chilibloggen hade jag massvis med följare. Det var roligt att gå in i vårt chili/ datarum och kolla till dom små liven. Dag för dag såg man dom växa, köpa jord, byta jord klippa till plantorna och allt vad vi gjorde. Nä, jag behöver något spännande projekt. Kanske inte just nu för stunden för nu är vi på tur i Norge. Är här bland alla fjäll. Är i upplevelser nästan hela tiden. Bara det att sitta bredvid och åka på alla dessa smala vägar med hastigheter som ändras hela tiden är spännande.
Campingbloggen.
Men oj, jag har ju glömt en av bloggarna en av bloggarna som jag la ner massvis med tid på. Malix husvagnsblogg. Som sedan fick heta malix campingblog. Där jag skrev om olika campingar och fick arga brev om campingen fått dåligt betyg. Då någon fått bra betyg, fick jag inga brev inte. Men vid dåligt betyg då blev det brevväxlingar. Oj vad arga dom var. Just den bloggen har jag hittat tillbaka till. Jag gillar den och den var så rolig att skriva på. Där kan du hitta massvis med campingar och vårt betyg av dom. Betygen delades ut i formen av träningsoveraller. Hmm kanske ska jag gå in och skriva ett betyg om campingarna vi just varit på. Ja det får nog bli några träningsoveraller igen. Hm…. tror jag hittat ett projekt det liksom bubblar till i kroppen.
Nog för nu, nu ska jag njuta av vår resa igen. Ska docka alla husbilar som vi möter. Men oj ett projekt till som jag ju hållit på med sedan i måndags. Hmm och där sprang det en ekorre förbi ser jag.
Lev idag just nu, Igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.
Oppdal är stället vi bor på idag. Det ligger i Tröndelag Fylke. Här runt omkring är det massvis med höga och vackra berg. Några är fortfarande snö på. Andra är bara kalfjäll. Långt upp på fjället, nästan uppe på topparna. Där har Norrmän lyckats bygga sina hus. Till och med lantgårdar finns att se runt omkring bland alla höga fjäll.
Fjällrosor
Just nu befinner jag mig i böckerna jag läste om Songdal och är en serie som heter Fjällrosor. Laila Brenden är författaren av de 43 böckerna. Om flickan Rise och hennes syster Anna som bodde i fjällen. Senare som vuxna får man läsa om både Tronheim och Songdal. Jag lyssande igenom dom via Storytel för några somrar sedan. Idag känner jag, ska jag ta och läsa böckerna på riktigt.
Att leva och uppleva den miljö där handlingen utspelar sig, kan ofta ge en mera unik dimension till berättelsen. Det är något speciellt med att få se de platserna, omgivningarna som författaren beskriver.
Böcker jag verkligen kan rekommendera.
Har du varit här och funderat på att läsa böckerna, tror jag att det kan ge dig mera känslor och mera fina bilder av det hon beskriver. Genom att kombinera sin egen erfarenhet med den litterära världen skapar man en unik upplevelse som kan berika förståelse för författarens verk. Ge dig själv den gåvan att upptäcka böckerna i deras ursprungliga form, njut av skönheten i de Norska fjällen. Genom författarens ögon, låt den magiska fusionen mellan verklighet och fiktion föra dig till en ännu mer berikande läsupplevelse. Lycka till med dina läsäventyr!
Trondheim
Trondheim åkte vi förbi vid Lunch. Vilket är en stor stad med många bilar. Det är intressant att åka genom Norge. Dom kan det där med att bygga väldigt långa tunnlar. En av tunnlarna var 3,9 Km. Dom kan det där med att ändra hastigheter allt som oftast. Dom kan det där med att mäta hastigheterna. Det gör dom genom att ha en kamera som tar ett kort och sedan efter ett visst antal meter tar ett nytt kort för att se hur fort du körde mellan kamerorna. Smart det borde vi göra i Sverige med tycker jag.
Fjällvärldens väder.
Vädret ändras fort uppe på fjällen, mörka moln ligger tät ihop för att bara efter en kort stund bli något annat. Riktig dramatik i dess skådespel. Det är så obeskrivligt vackert här bland alla höga fjäll. Här finns en stor skidbacke, tänker att det är många som kommer hit om vintern.
Dagens bildskörd.
Remi, bruneost, Dieselpris
Vi handlade på Remi 1000 idag, där köpte jag Brunost som jag hade till frukosten. Det var bara jag som åt, dom andra vågade inte prova. På vissa ställen uppåt landet var dieselpriset väldigt lågt. Jag tror det billigaste vi hittat var 18,99 kronor. Där vi är nu kostar det tyvärr 22,70.
Statistisk mätning.
Även idag har vi haft vår egna mätning, av husbilar vi möter. Idag vart det nästan svårt att göra noteringar. Det var väldigt många bilar och en stor spridning av märken. Vissa helt för oss okända märken buntade vi ihop till en kolumn okända märken. 182 bilar noterade vi. Bustner och Hymer var vinnare med 18 lika. Challenger kom på 3dje plats med 13 bilar. 19 övriga bilar som vi inte visste märket på oftast äldre modeller.
171 mil körda.
Reflektion från det är att vi kommit längre ner i landet och märkena husbilarna på blir dyrare här på mitten i Norge. Vår bil har vi har har vi endast sett 5 stycken av under hela resan. Idag har vi kört 30, 5 mil. Än så länge har maken kört under hela resan 171 mil. Vi har fortfarande cirka 70 mil kvar att köra, innan vi är hemma. Kanske är det 3- 4 dagar kvar på denna resa. Nu börjar tvättkorgen bli full, maten ta slut i kylskåpet. Blir till att handla på oss lite mera mat.
Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.
En ljus framtid är vad vi ser, en framtid där den lilla trasiga grabben blivit hel i sig själv och nu snart ska gå ut i vuxenlivet för att göra vuxna kloka val. Han går ut gymnasiet och ser ljust på framtiden. Jobb finns och livet planeras med klokhet av grabben.
Vi har haft sista soc mötet för vår lilla grabb, han är snart snart vuxen och inte behöver delta i möten, angående att få bo här. Om bara några månader bor han här för att han bestämt det. Han bor här för att vi gemensamt bestämt att han ska bo här, för att börja skapa sig den framtid, han nu snart går in i. Avsluta gymnasium, jobba och samla på sig. Han vill spara så att han kan köpa sig en lägenhet. Han vill ut och resa. Vill prova på och smaka på vuxenlivet, genom att göra smarta val. Samla på sig sådant han kan behöva. Vi har länge pratat om att man bor hemma, tills man känner sig redo. Redo är man när man har en peng på banken, när man har möbler att möblera sin lägenhet. När man har körkort, bil. När man har ett jobb man vill ha, när man gjort alla dom där lärlingstimmarna. Då är man vuxen och klar för att flytta. Vår lilla grabb har blivit stor.
När jag tänker tillbaka på tiden han har bott här, blir det ömsom vin och ömsom vatten. Jag och lillgrabben är lite lika, vi har haft våra konflikter kommer säkerligen att ha flera genom åren framöver. Men vi har även mjuka stunder där vi kan prata om andra saker som vi båda lär oss av. Oavsett om han inte har kommit till oss biologiskt. Är han vår lillgrabb. Han kommer att gifta sig få barn och vi kommer få flera barnbarn. Tänka sig så många vi kommer att bli när det är jul och andra högtider.
Ni kan inte ens om ni försöker förstå vilken känsla jag har i kroppen, av dessa tankar. Jag skulle inte ens om jag försökte förklara, förklara hur varm jag blir i hjärtat. Tänka sig han som kom hit, hade som högsta önskan att bli en uteliggare som var radiopratare och trädgårdsjobbare. Hade inget hopp om att fixa skolan, han tyckte nog själv att han var en jobbig grabb. Nu är det snart student, höga betyg, Han här även ett jobb. Han jobbar alltid på lov och jobbar tre dagar i veckan just nu. Han är stolt över sig själv och sina prestationer. När vi pratar framtid. Ser han ljust på framtiden, han kommer att fixa det, för det är just det han gör. Han fixar och donar alltid. Han löser saker. Han är ekonomisk, och ser framåt för att få möjligheter till att få det bra som vuxen.
Han har planer för sommaren att åka på semester tillsammans med kamrater. Dom ska inte till någon semesterort och supa huvudet av sig. Nej dom tittar till grannlandet Norge för att ge sig ut på tur. Hyra stuga och vandra. Det är inte alla ungdomar som ser det som en semester. Jag hoppas dom får riktigt trevligt när dom åker.
Nu snart har vi tillsammans byggt det där framtidshuset, förr var det som ett ostabilt korthus. Idag är det en gedigen grund han skapat sig, en grund där han kan fortsätta bygga för att få det grymt bra som vuxen. Jag är så tacksam, så väldigt tacksam för allt som varit och kommer att bli. Nu får jag sluta skriva för nu grinar jag, inte av sorg utan av lycka.
Tacksamhet
Tack för att jag fick vakna till en ny dag.
Tack för att vår lilla grabb då för längesedan kom till oss.
Tack för att hans liv ser så ljust ut
Tack för att livet är så vänligt.
Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.
Han kan mig. Han vet hur han ska säga, för att jag ska bli mjukare i tonen. Det kallar jag kärlek. Förhållandet mellan mig och maken är att vi tar hand om varandra, vi brukar vara noga med att säga ord som är mjuka. Vi brukar visa uppskattning. Andra kanske skulle säga att vi sopar under mattan. Men livet är för kort för att vara otrevligheter. Ord som sårar sitter kvar och fastnar i minnen. Då är det bättre att skapa fina minnen tillsammans. De dagar jag haft jourpass, är han extra omtänksam. Då får jag vila mig i bara kärlek. När jag tänker efter, är det inte många gånger vi bråkat under våra 18 år tillsammans. Fast skulle du nu fråga maken, så hade det nog varit lite annorlunda. Då hade han nog sagt att jo, vi har det bra men, min fru är ganska så o-tänksam. Säger saker som är sanna men, som man inte behöver säga. Till ex sa han i somras att han kunde ta av tröjan, för det gick en massa tjocka och fula gubbar på campingen. Till svar fick han då att ja, men gör det du är ju inte ful, bara tjock. Tanken var i mitt huvud, en snäll tanke. Men när den kom ut ur munnen på mig, hörde både jag och han att den var nog lite för o-tänksam.
Hem efter ett jourpass, jourpass är jourpass. Just dom passen gillar jag men, ett stort men, jag är så för- jordat utarmad av energi. Trött så in i bänken trött, efter just dom passen. Morgonen på jobbet, är inte jobbigt egentligen. Den flyter på men, jag har saker som jag gör för att känna att jag är helt klart när jag går hem. Morgonen för mig börjar redan innan halv sju. Idag ringde klockan redan 06.15. Då går jag upp fixar till mig, så gott det går. Tar bort mina sängkläder, lägger iordning dom. Går ut och hämtar kaffe, tar lite friskluft, försöker vakna till. Klockan 07.00 börjar mitt arbetspass. När jag är vaken och fixad har jag skrivgrejer att göra, kolla av saker mm. Efter det brukar jag städa jour-rum, toa och kontor. Nu blir det bara snabbstädning skura toa, handfat och tvätta golv. Men det ger mig en känsla, av att jag i alla fall lämnar saker så som jag själv vill finna. Dessutom tycker jag det är skönt att göra rent efter mig. Jag slipper höra snacket efteråt. Om det nu skulle vara så att någon vill snacka. Nu tror jag inte att det är så men, en rutin jag nog alltid haft under mina år som jourarbetare.
När sedan dag-personal kommer in brukar det alltid bli samtal hit och dit. Väcka ungdomar, snacka mer och snacka mer. Carina, hon gillar att prata hon. Jo har fått höra det en del gånger. Många gånger till och med. Men det är sådan jag är. Jag har ett jobb som jag verkligen älskar. Även om jag ibland kan bli lite frustrerad och lite irriterad. Ofta går det över men idag, sitter känslan från igår fortfarande kvar.
När jag pratade med maken, under min resa hem. Då var han noga med att avsluta samtalet, med att om det nu skulle stå lite disk på diskbänken. Låt den stå. Jag tar den när jag kommer hem, det var så han avslutade. Han vet hur han ska få mig att bli mjukare inombords. Jag tror till och med att han vet att fast han säger så, kommer antagligen den där disken vara borta när han kommer hem. Hmmm kanske ska jag göra annorlunda idag.
Nej jobbet är jobbet, det ska vara på jobbet, inte här hemma. Här hemma ska det vara mjukt och fint. Mjuk och fint ska det vara på jobbet med men, det ska vara på jobbet. Nu beslutar jag mig för att nu, har jag slutat mitt jobb. Nu är det ledig tid och ledig tid, är att det är rent och fint här hemma. Disken på bänken kommer jag att ta hand om men, med ett mjukare sinne än det jag hade i morse. Jag vill njuta av min ledighet och det gör jag bäst, när det är i ordning här hemma.
Idag blir det en sväng till stan, det är ett inplanerat möte som ska till. Men allra först ska det bli det här soffhänget, kaffet och bloggen som ska ha sitt. En stund på dagen som jag verkligen älskar. Har en del paket att hämta ut. Julklapparna börjar nu bli färdiga för i år. Hade önskat att jag hade obegränsat med pengar till ännu mera presenter men, jag får bjuda på mig själv och ge kärlek resten. I år kommer vi ha sonen och hans familj, stora dottern och hennes pojkvän här, under själva firandet. Pojkvännen är från Norge, ska klura lite på vad som bjuds på ett norskt julbord. Något från Norge måste jag ju kunna få till så han får en liten del av sitt hemland under julen.
Kanske kommer även vår yngre dotter med familj hit, men det blir i så fall på dagen. Ska bli roligt med lite firande, lite julighet och presenter. Tycker det är så roligt att se, de små barnens reaktioner. Inser att kan bli en del möblerande, av dockhus under våren. Det är lite det som är min och mitt stora barnbarns grej. Det börjar bli ett möblerbart dockhus, nu när det finns lite mera saker att möblera med. Tror till och med att jag kommer köpa mig ett eget dockhus, innan det är slut. För det är lite roligt det där med dockhus.
Inget bad idag, blir svårt att bada imorgon när det varit uppehåll i två dagar. Men skam den som ger sig. Jag ska. De där hindrande tankarna som var under förra jobbpassen har inte visat sig igen. Förhoppningsvis så bor dom i historian och stannar där. För jag ska bada hela året.
Lev idag just nu. Igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller just nu. Ha en fin dag och du, ta hand om dig själv.
Idag tänker jag skriva om en smakupplevelse. Jag gillar sushi, jag till och med lillar det. Lillar va gillar när Lilla Emilia berättade för något år sedan. Igår åkte vi och vägde vår bil igen. Vi hade varit duktiga och tagit ut onödiga saker från vår bil och bilen är nu lite underviktig. Men jätte viktigt.
På vägen från Borås så åkte vi förbi Kungälv. Viket gjorde att maken kom på att min systerdotters pappa hade just öppnat en restaraung där. En sushi och kaffebar. För många herrans år sedan var jag och Ferdinand (som systerdotterns pappa heter) vi spårvägen inne i gbg och tittade på deras kök som dom då ville hyra ut. När vi var riktigt taggade och hade startar planer, så fick vi veta att kontoret skulle flytta. Lunchernas gäster av spårvagnsfolket skulle vi bli utan, vilket gjorde att vi tackade nej.
Ferdi som han då kallades, har gjort en lång resa inom restaurang världen. Har jobbat många år inom branschen. Redan i unga år när vi båda var riktigt unga, så var det roligt att se honom jobba med mat. Han verkligen brann för att göra god mat.
Nu har han då äntligen startat något eget. Inredningen är grymt inspirerande, asså bara inredningen är värt ett besök. Är du inte sugen på sushi, är det ändå värt ett besök för att uppleva den fint inredda restaurangen. Utsmyckningen på väggarna är sådan som Ferdinand gjort själv. Av återvunnet material. Sådant som blivit över.
Nu gör inte bilden det rätta intrycket det måste ses på platsen. Men detta är något som Ferdinand har gjort själv för att smycka sin bar.
Ferdinand kom hit till Sverige för en herrans massa år sedan. Har jobbat inom restaurangbranschen i hela sitt liv. Både i Sverige, Norge och andra delar av världen. Igår när han lagade till sushin åt mig, berättade han hemligheten om vad som var viktigast när man tillverkar Sushi. Den hemligheten tar jag inte här. För då är det inte längre en hemlighet.
En tavla som han gjort, förklarar han för mig är ett minne från sitt första Lisebergsbesök. Då åkte han Flumride
Även detta eller egentligen all utsmyckning har han gjort själv och i bara återvunnet material. Hans ögon har ett sinne för konsten, men inte bara i bilden utan i sin matkonst. Det ser fantastiskt ut, när han lägger de små sushibitarna till rätta åt mig, i min lilla låda som jag ska ta med till husbilen för att äta. Han ber mig flera gånger att hämta maken, så vi kan sitta på hans ställe och äta. Men jag förklarar att husbilen är stor och det fanns ingen parkering, dessutom hade maken bestämt sig för att äta Pizza.
Han berättar för mig att han bjuder pensionärer på kaffe på eftermiddagarna. Varför frågar jag? Då berättar han, det är dom som byggt Sverige, det är deras slit som gjort han och hans familj kunde komma hit, när det var så oroligt i deras hemland. Då var det Imelda och Markus som regerade i Filipinerna.
På Disken in till köket sitter även där ett konstverk från Ferdinand. Det är den filippinska flaggan med ett galler framför. Då förklarar han att det handlar om att Filipinerna inte är ett fritt land.
Efter ganska så lång tid med en make sittande i bilen som inte är så jätte glad. Lämnar jag Ferdinand och hans Sushi och Coffee bar. Har med mig en påse med en massa Sushi och två koppar Misosoppa. Misosoppa till maken och mig. Det är genom magen man når mannens hjärta sig han till mig. Jag tar min påse och går mot vår husbil. Känner hur hela jag är glad, över att ha med mig godsakerna.
När jag väl ska äta min sushi, inser jag att den sushi jag innan ätit i mina dagar. Inte alls är av denna kaliber, dom historiska sushibitarna har varit substitut påhittade svenskbitar.
Ferdinand sushi tar mina smakupplevelser till en helt annan nivå. Frågar mig själv, kommer jag någonsin få äta så god sushi igen? Om jag inte besöker Ferdinans sushi, som ligger i Kungälv? Nej, jag inser att ska jag äta sushi, så lär det få bli hos honom. Dom där andra ställarna, är inte längre värt att lägga pengarna på. Det är en sådan skillnad på sushi och sushi. Kungälv Ni har alltså lyckats få den bästa sushibaren ever.
Ferdinans sushi och coffe bar, så värt ett besök. Men jag kan lova dig att gör du ett besök, lär det bli det stället du kommer att äta dina sushi. Det finns ett före och eter här. Efter besöket på Ferdinands sushi, så är smakupplevelsens gener bosatta just hos honom.
Lev idag just nu, Igår finns inte kvar och morgondagen kommer först imorgon.
6.59 jo då satte sig maken vid ratten. Nu rullar hjulen mot hemmet. Huset som vi i förra veckan målade om. Grått i stället för Gult. Många mil har det blivit. Flera kommer det att bli. 167 mil fram tills nu. Vi har väl en 70-80 mil kvar. I natt sov vi i Hoverberget kanske inte i men bredvid i alla fall. Campingen var liten och ihop med Båtklubben. Det första gokaffet inköpt. Nu ska det skrivas lite och sedan njutas av kaffet. Det måste kallna lite.
Vi gjorde en sväng till Åre igår, innan vi vände om för att påbörja resan hem. Har aldrig varit där. Det var värt ett besök. Eftersom jag inte åker skidor i backar, så har jag inte varit där innan. Vi tog en sväng upp till gruvan som var där. Men där bodde både knott och det vidriga bromsarna som bits så illa. Jag som trodde jag klarat mig utan myggor och bitare, fick min beskärda del av dessa otyg i år igen. Blir en del myggbett och annat att klia på framöver.
På Hover fanns det väl inte så många intressanta människor som vi pratade med alla höll sig mest för sig själva. Kanske berodde det oss. Vi var trötta. Men just när vi skulle lägga till på vår plats träffade maken Herren bredvid. En svensk som bodde i Danmark men hade sin bilförsäkring här i Sverige för att det blev billigare. Han berättade att han var irriterad på att han inte fick åka in i Norge eftersom han inte var vaccinerad. Maken löste problemet enkelt genom rådet att det är väl inte så svårt. Det är en väl inte en mänsklig rättighet att åka till Norge ovaccinerad. Det är väl bara att vaccinera dig. Men det ville inte gubben.
250 kronor var priset för campinen, dusch toa och tömning av toa fanns tyvärr inte grå vatten. Utsikt över en del av storsjön. Möjlighet till bad. Men jag hade redan i Strömsund simmat mina 2 km. Nu börjar träden glesna och skogarna börjar se mera ordnade ut. Vi närmar oss Dalarna. Redan innan vi åkte så gjorde jag ordning mackor för att ha till frukost. Maken kommentar blev när jag berättade om mackorna. Det är bra med en fru med Damp då gör hon saker istället för att sova.
Just nu åkte vi förbi kanske den sista renen för i år. Har inte sett så många i år. Dom är väl på fjället just nu. Det ska bli skönt att komma hem. Behöver tvätta, Duscha i min egna dusch och sova i hemmasängen. Det gjorde jag senast natten till Torsdag förra veckan. Torsdagen var en joursovarnatt på jobbet. Idag är första dagen på min Semester innan har jag bara varit helg ledig. Herre min skapare fredags åkte vi och redan på väg hem. VI är snabba i vändningarna.
Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.