Ensamarbete är ingen vinst rent av förlust

himlen öppnar sig, drug jo idag när jag skulle gå från jobbet så gjorde den verkligen det var inte ens lönt att försöka springa det var mera att stå och vänta på att skuren skulle ge sig.  Det gjorde den efter en liten stund.  Jag har jobbat hästpasset denna helg. Men denna helgen arbetade jag inte ensam.  I torsdags när jag fick veta av min chef att vi skulle vara två, malady då fick jag förmaningen om att vi skulle använda tiden effektiv.  Nu så här i efterhand kan jag känna mig lite sur på orden, vad menar han? Menar han att vi inte tar ansvar över arbetstiden när vi är två? Men sedan kommer jag på att röstläget var humoristisk när han sa det. Om jag hade stått framför honom tror jag han sa det med glimten i ögat.  Samtidigt som  det blir i mig, hm bakom varje skämt finns det alltid en lite sanning i det.

Hur som helst, oavsett vad som sa eller inte, det var inte det jag tänkte skriva om. Utan Faktisk om just effektiviteten som jag och min kollega hade och hur underbart det är att ha någon att bolla med. Vilket jag inte har andra pass. Eftersom vi alltid arbetar ensamma. Vi gjorde ett grymt jobb i helgen. Vilken kick vilket känsla det blev och så mycket kvalitetstid det blev för våra brukare.  Kvalitetstiden är värdefull, på många sätt. Det är både en vinst för våra brukare, men även blir det en vinst i både arbetsmiljö, och spara på energi  på personalen. Framför allt så slipper jag tänka själv, har någon att dela tankarna med.  Att någon ifrågasätter mitt arbetssätt, sånt är värdefullt och utvecklande. Jag tror faktiskt att kommunen hade tjänat på att sätta in en personal, till på varje arbetspass. Inte bara för att vi ska ha mindre att göra, för så mycket som vi har gjort i helgen så mycket har jag aldrig hunnit med innan.  Det är viktigt med tryggheten som blir i arbetet, när man är två som jobbar. Den är värdefull, det delade ansvaret.  Det jag glömmer kommer den andra ihåg.

Fast vi var två så jobbade jag ändå lite extra, för vi hann liksom inte med disken som var innan min kollega gick hem.  Utflykter på fem personer  kräver sin disk. Den gjorde jag innan jag gick och la mig, för att jag inte ville vakna till det diskberg som hade flyttat in på diskbänken.  Och efter som jag är morgon människa och har lite svårt att sitta still, så började jag greja redan vid  6 tiden på morgonen. Vilken energi det blir i mig just nu, det var så häftigt att gå hem och känna: att nej det är inte någon som saknar något denna helg, alla som velat har fått så mycket tid dom behöver och vill.  Där till har jag och kollegan hunnit med massa skrivarbeten, som är viktigt att det blir klart.  Trotts att vi var två, så blev det inte mycket rast, hela kvällen igår jobbade vi. Så

idag sa kollegan till mig att men nu Carina nu ska vi ha rast, vi ska inte jobba utan rast.

Att jobba ensam är inte bra på något sätt, men det visste väl vi redan innan jag skriver detta inlägg.

Lev idag just nu ska jag ligga på soffan och kolla film nu ska det laddas tills i morgon 🙂

Bild

×

Like us on Facebook

RSS
Follow by Email
Facebook
Twitter
%d bloggare gillar detta: