We are the world we are the children ….

Igår när jag och maken åkte ut med vår för oss nya husbil, så spelades den låten. Jag gillar den och jag gillar det som stod för just de engagemang. Jag frågade maken under tiden låten spelades vad hände, vad görs idag, var är kraften tillsammans. Var eller vilka storheter finns det idag som gör lite samma? Vart har alla stora musiker tagit vägen som gör sånt idag? Är det en svunnen tid, i denna så individualistiska värld? Är världen i dag mera egoistisk? Vad fanns då som inte finns idag?

Har det att göra med alla dessa rasistpartier och politiker som bor över allt idag? Är det en annan tidsanda? Vad är det som hänt med alla ideal?

Förlåt, säkerligen har jag varit inom mina murar och för mycket i min värld för jag har svårt att förstå vad som hänt. Vad är det som gör att vi inte delar med oss idag så som det gjordes förr? Eller görs det idag men jag inte förstått?

I alla fall, jag saknar den där stora kraften som blir när man går samman och gör tillsammans. Visst vi har ju hon lill tjejen som kämpar på för miljön. Men räcker det borde vi inte alla gå ut ur hus och rum för att bidra tillsammans. Borde vi inte alla bidra på något sätt mera än vad vi gör idag? Vad är det som håller oss tillbaka? Vad är det som gör att vi bara går och går utan mål utan att kämpa för något utanför oss själv. Vi är världen vi är dess barn tillsammans skulle vi kunna göra storverk…… hur kommer det sig att våra stora musiker idag inte bidrar mera? Ordets makt tillsammans med musik gör saker med människor.Väcker känslor som sover…. Nej slutflummat från mig. Ha en fin söndag.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen den kommer först i morgon. Just nu, är tid vi kan göra något åt. Just nu kan vi göra saker tillsammans.

Carina Ikonen Nilsson

Inte alls vad jag vill det här. Jag tappar fotfästet känner jag.

En gång för länge sedan fick jag diagnos, den gången var jag lättad, lite glad och kände förklaringsmodell. Idag fick jag ev, en ny diagnos. Inte alls så farligt farlig, ganska så självklar när det handlar om mig. Då jag vart sånt där öron-barn som blev öron-vuxen.

Tog tid innan jag accepterade Hörselapparat. Idag känns det som en käftsmäll rätt i trynet. En käftsmäll som gör ont, bara vid tanken på det… rinner tårarna.

Kapitulation, kapitulering bara att inse.

Doktorn va en klok en, men så ont hennes ord gjorde. Så ont att jag fick stanna bilen och gråta en skvätt, nu så här när jag tänker på det rinner tåren igen.

Dags för hjälpmedel för hörseln, annars kommer du vara någon annan än det som är du idag, om två år. Hjälp sa jag, jag har just börjat inse att det är bra att gilla hörapparaten. Jo sa hon, så kan det vara men du behöver till hörverksamheten och be dom hjälpa dig, med lite bättre finesser.

Yrseln har du tur så är det Mieners syndrom, då finns det medicin och lite annat. Har du otur så är det din hörselnerv, växer till sig och trycker mot balansorganet. Då är det brom-medicin och gilla läget.

För första gången i mitt liv känner jag mig handikappad. På riktigt, för första gången så känner jag att jag har ett handikapp, en funktionsnedsättning.

Ni tänker säkerligen inte så farligt, hon som både har Lite damp och lite dyslexi. Dampen och dyslexin kan jag leva med, där ser jag mera tillgångar än funktionsnedsättningar. Men mera hörselhjälpmedel och en yrsel som jag måste stå ut med, bara bromsa upp.

Hjälp jag har blivit handikappad, jag är beroende av saker för att min vardag ska kunna stås ut med. Jo, det är inte en rullstol och jag har inte blivit av med en arm. Men för mig är det här något som är för stort, för att passa in i mig. Jag vet jag borde förberett mig på det här, borde insett att just hörsel är det som är mitt egentliga problem och det är ett ganska så löjligt problem. Men det är det inte för mig. Det gör råttont i mig det här. Det är inte jag. Det är inte jag i mig och min bild av mig själv alls. 

Känns som jag ger upp. Känns som om det är ett steg till, i att ge upp. Jag som alltid klarat mig så bra, visst jag ramlar ner ibland med jag reser mig alltid och ger inte upp. Nu förlorade jag fotfästet på riktigt. Jag som aldrig känt mig handikappad. Jag förstår och inser själv att det är en petitess att jag är löjlig just nu.

Men för mig är det inte det. Just nu, gör det ont och jag vill inte inse. Kapitulerar, känns det som jag gör. Ska jag ha med mig massa saker till jobbet, för att jag ska höra? Nej, det är inte jag…. Jag har ju just lärt mig gå i min hörapparat. Orättvist nej inte alls, bara så svårt att förstå att jag kommer få större men med min hörsel och öra. Jag vill inte det, jag vill inte. Spelar ingen roll vad jag vill utan det är det som livet vill som gäller.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen den kommer först imorgon. just nu gäller just nu. Just nu är ett nu som jag helst skulle vilja vara utan just nu.

Nu behöver jag inse att det finns värre saker och dom som hade varit glad för lite yrsel och hörapparat saker att bära med sig. Det finns dom som inte hör alls. Jag ska egentligen vara tacksam över att jag hör. Men just nu orkar jag inte med den tacksamheten alls. Utan behöver min lilla offerkofta för att sedan ta klivet till att få mera hjälp än jag vill ha.

Carina Ikonen Nilsson

Ha en fin dag.

Bradagsbankbok

Yes!

Den där yrseln jag skrev om är borta. Kanske för denna gång och kommer återkomma men borta är den nu. Å härligt, härligt med stora bokstäver. Idag är nog första dagen som den på riktigt är borta.  Idag var nog första dagen på länge som min kropp var full med energi.  Redan i morse när jag vaknade kände jag hur hela kroppen sprudlade av energi. När jag vaknade så vart det som det ska vara när jag vaknar. Jag liksom hoppar upp ur sängen och kör på med en gång. Kaffe, kolla in min app om hur jag sovit sedan på g. Fixade i köket, tog min Proteindrink och tänkte att så här bra dagen börjar så ska jag göra den bättre. Så jag gick ner i källaren och stannade vid mitt gymrum.  Har lyckats redan nu att träna i alla fall 45 minuter. Idag får det vara den träningen som blir. Har inte tränat på länge, tror jag haft ett uppehåll på en månad eller två. Så nu är det dags igen.

sdr

Hurra, jag på g igen. Har läst mycket på nätet om åkomman med yrseln. Även här pratar dom om träning och åter träning.  Kost ska vara viktigt. Saltfattig kost, träning, undvika stress, är rekommendationerna. Just det där med saltet är svårt för mig, för jag gillar salt. Men ska försöka minska ner det. Likt min artros-höft ska jag nu på riktigt hitta till friskvården i den andra diagnos-sjukdomen.  Tydligen ska den komma i skov, mellan skoven ska man vara bra.  Så här ska jag samla på bra dagar. Tänker att bra dagar, kan vara bra att samla på även utan olika symtom och diagnoser. Tänker att vi alla borde samla in bra dagar, sätta på bra-dagar-bankboken. Tror det är viktigt för själva känslan i livet.  Livet är ju upp och ner ibland. Ibland är det mera ner än upp. Just i sådana perioder, kan det vara bra att gå in och titta i bra-dagar-bankboken, för att hitta till att det inte är alltid ner.

Tänker att vi alla har upp och ner dagar. Ner dagarna är här för att vi ska uppskatta upp dagarna. Upp dagarna är här för att vi ska orka ta oss igenom ner dagarna.  Så börja samla på bra dagarna.

Att titta på småbarns fötter kan höra till bradagsbankboken tycker jag-

Har inte varit ute på uppdrag på länge. Har inte pratat om ADHD, bland folk på länge. Men i sommar kommer det att ske. Denna gången är det på Attention sommarläger, jag har tackat ja till. Jag pratade med en kvinna som hade skickat en förfrågan till (H)järnkollriks. Presenterade mig genom att prata om hur min familj såg ut, hur saker och ting blir här hemma ibland.  Jag ska prata om ADD, vilket för mig är det samma som ADHD fast på insidan.  Man är rik på Dagdrömma när man har ADD, kanske inte alla men ofta är det det som jag får till mig.

 Nu finns det forskning som visar på att vi alla håller på att förlora våra dagdrömmar. De pratar även om att just det där med dagdrömmar, är något viktigt. Man pratar om att dagdrömmarna, får ge vika för våra smarttelefoner, att vi inte längre har tid att drömma oss bort bland dagdrömmar. Så här, som den optimist jag är, hittar jag till en tillgång i ADD som innan varit en o-tillgång. Eftersom Dagdrömmar ibland ställer till det, för den som har ADD så kanske smarttelefonen tar bort en del. Vilket sedan leder till att Add-rikedomen i dagdrömmar blir mera sund. Hm fast det är klart det är nog fortfarande lika enkelt att ramla in i dagdrömmar i skolan. Ni vet det där när man läser matte tal. Lisa har två äpplen, Kalle har fyra och två bananer…

Redan där kan man spåna ut och fundera på vad man kan göra med äpplen, om de är ekologiska, vart dom kommer ifrån, hur dom kommit hit.  Vilket klimat är det, miljöförstöring till isberg. Jo det är ju det, som är det. Så, nå ja, inlägget spånades bort, jag som skulle skriva om bra dagar. Blev föreläsningsbokningen och dagdrömmar. Men kolla vad jag lärt mig, knyta ihop säcken, ser jag.

Ha en bra dag.

Lev idag just nu, igår är borta och förbi, morgondagen den är där borta i framtiden.

Carina Ikonen Nilsson

Vi glömmer det där viktiga runt om.

Det där att ta hand om människan i känslor och upplevelser. Vi botar och gör symtomfri, men glömmer förståelse och levnadskunskapen. Den tar vi först när vi redan genomlevt.  Idag har jag varit på Akuten på Näl. Igår när jag var på jobbet, så blev jag helt plötsligt yr. Det surrade i kroppen och jag fick en känsla av att jag höll på att svimma, som tur var satt jag ner. En kollega till mig var där och gav mig vatten. Efter en stund kändes det bättre men yrsel gjorde att det kändes som marken gungade. Under hela kvällen kändes det som om det snurrade när jag rörde på mig. När jag slutade fick maken och dottern komma och hämta mig. Jag vågade inte köra bilen själv. Idag på morgonen satt känslan av yrsel kvar och jag ringde vårdcentralen fick en tid där. Efter det samtalet ringde jag för att rådfråga vår sjukanmälan som vi har på jobbet. Där sa kvinnan till mig: Nej du ska inte till vårdcentralen, utan till akutvården och du ska åka med en gång. När jag kom till Akuten tog dom blodprover och kollade blodtryck, sedan in på ett mottagningsrum. Efter någon timma eller två kom sedan en doktor. Han hade läst på om mig, hade hittat att jag för två år sedan hade varit hos dom, för nästan samma symtom. Han gjorde de vanliga testerna för att utesluta lite farligare åkomma. Skrev sedan en remiss till öron näsa hals. För två år sedan misstänkte de kristaller i örat. Men de var inte helt säkra. Idag var doktorn inte heller säker, men var helt säker på att det som var fel hade att göra med min hörsel eller öra. Jag har haft problem med mina öron hela mitt liv. Opererat in rör och tömt innerörat på vätska minst en gång om året som barn. När jag var 19 år fick jag göra en riktigt stor operation på 8 timmar nere i Halmstad. Där satte doktorn in nya hörselben och ny trumhinna. En operation som var ganska meningslös, för hörde bättre, gjorde jag inte. Dessutom fick jag något fel på balansnerven under någon månad eller två. Idag fick jag veta att nu ska det till en ny undersökning. Eftersom jag för två år sedan hade den där yrseln då med. Under vårvintern i år gick jag en utbildning där träffade jag på en tjej som jobbat på hörselverksamheten i vbg. Hon berättade för mig att som hörselskadad så är det ganska tufft att leva. Det tar kraft av en person som är hörselskadad. Det sliter på arbetsminnet och som hörselskadad får man lägga mera kraft, på att höra och leta reda på vilka ord, ljud man hör. Idag när jag var hos doktorn så sa han, eftersom du hade liknade symtom för två år sedan så gör man nu utredning. Jag tänker att jag inte är ensam som hörselskadad, jag kan inte vara ensam om att helt plötsligt få yrsel som är kopplat till mina hörselorgan, där läkaren ganska så snabbt hittar att det härstammar till örat. Även om det inte är Kristaller så är det något med örat som orsakar det. Min tanke här och nu, blir varför har inte någon kunnig läkare, annan inom hörselverksamheten informerat mig om vad som kan tänkas bli som äldre? Varför har jag inte fått informationen och förståelsen innan, om vilka svårigheter och krafter jag lägger på att faktiskt försöka höra? Jag har ju redan som 5 -6åring varit i kontakt med öronspecialister varje år, flera gånger om året, Faktiskt inte fått speciellt mycket hjälp. Inte ens med hörseln, bara ett konstaterande, att nej du hör inte mera idag än du gjorde förra gången. Du har lite vätska bakom trumhinnan. Jag behöver inte gå till doktorn för att veta att örat krånglar igen, det känner jag. Märker jag, för folk blir irriterade på mig att jag inte hör. Det där lite mera psykiska, det där med förklaringar förståelse mm, har helt saknats. Kanske har man pratat med mina föräldrar när jag var liten men, inte med mig som individ. Vilket jag idag, inser och ser, att jag faktiskt hade behövt. Hur är det med er andra som har lite svårigheter med hörsel? Har ni fått mera hjälp med att förstå? Så att du inte ställer så stora krav på dig själv. Hade någon pratat mera om de där problemen jag upplevt som hörselskadad, så hade jag skaffat hörapparat kanske redan som 20-åring. Inte som nu jag har bara haft min i kanske 6- 7 år. Jag hade haft mera förståelse och kanske känt igen det som jag idag och igår upplevt. Inte blivit så rädd när rummet börjar snurra. Kanske hade jag kunnat få klart för mig, att det där med att kraftigt lägga mig i sängen och ställa balansen till rätta hjälper mig, om jag gör det då och då. Det vet jag i och för sig inte idag heller. Men med tanke på motion och Artros hjälper mig att bli mera rörlig.  Inbillar jag mig att om jag hade gjort de där kristall rörelserna hela tiden, så hade de gjort att jag idag sluppit vara så yr.  Då hade jag kanske sluppit uppleva det jag fick uppleva igår och idag. Nåja, det är bara min lite längre tanke, men jag tänker att jo, så kan det vara. Nej lev idag lev nu, just nu. Igår är historian och morgondagen, är här först imorgon. Just nu. Nu gäller just nu.

 

Carina Ikonen Nilsson

God fortsättning på detta nu så nya 2019 år.

Så här årets första dag. Är livet lite tunt, eller långsamt. Jo vaknade vid halv åtta, drack mitt kaffe i soffan, som vanligt så som jag alltid gör. Plockade bort de sista nyårspjäserna, i formen av glas och glitter från gårdagens fest. Vår överman, (en robot dammsugare som vi precis köpt.) började sitt skift kl 8.00. När han började, så började jag rensa det som var kvar på bordet i vardagsrummet. Eftersom vi har mycket saker i vardagsrummet, två jobbiga mattor , så dammsuger jag vardagsrum. En överenskommelse jag gjort med herr överman, om han tar resten av övervåningen. Så när bordet var avplockat, så plockade jag fram den gamla vanliga dammsugaren. Började dammsuga men bestämde mig för att även tvätta golvet. Vi hade ju spillt lite av champagnen igår. Nu tror ni säkerligen att jag inte är helt 100. Det är jag inte men jag vet att roboten inte kan prata och inte göra överenskommelser. Men jag gör dom ändå. Vår förra överman har fått flytta ner till källaren för han har några år på nacken. Idag har han bytt namn till Källman. Där nere i källaren, jobbar han förfullt en gång om dagen. Resten får han vila, har vi kommit överens om. Då när han var ny, tyckte jag att han var grym, på sin grej. Idag ser jag att han gör sitt bästa, men är snart i pensionsnivåerna. Herr överman han däremot är grym. Han till och med tvättar golven samtidigt som han dammsuger. Där av blev det att jag tvättade golvet, i vardagsrummet.
Jag har ju en konstig passion för just dammsugare. Just nu har jag kanske inte så många dammsugare som jag haft innan. Har i och för sig fyra eller åtminstone tre för många för att det ska vara normalt. Jag har två på övervåningen, två i källaren. Och en storpjäs, en master-mansdammsugare som just nu bor i Bastun. En sådan där grymme dammsugare som då den köptes var fasligt dyr. Fasligt bra är den och den kan göra nästan allt förutom att laga mat. Men den är fasligt jobbig att göra ren. Det är en sådan där vattendammsugare, den låter vidrigt högt. Men den är grym, när man vill städa på riktigt. När det behövs en sådan där stor rejäl rengöring, kan det vara bra och värt det, att behöva göra rent den efteråt. Sicket inlägg det här blev. Jag som bara skulle skriva och önska er, en god fortsättning på detta nu så nya år.
Jo, så är det ibland. Ibland svamlar man runt om strunt av bara farten. Ibland blev det idag.
Ha en fin fortsatt god fortsättning på detta helt så nya spännande 2019 år.
Lev idag just nu, igår finns inte längre kvar och morgondagen, den ligger där borta i framtiden. Just nu verkar vi i.

Välkommen du 2019

Helt nytt och vacker är du år 2019. Så mystiskt, outforskat. Det där med framtiden är det du ger oss. Så här första dagen på året så ger du mig en smak av mera. Du är fortfarande så ny.

  Gott Nytt År!

Lev idag just nu tar vi de där fösta stegen på detta året. Det är just nu som gäller. 2019, traska ut i livet i tiden just nu. Igår är Sååå 2018….

Carina Ikonen Nilsson

Gott slut och ett påriktigt Gott Nytt År.

Det här året har varit ömsom vin, ömsom vatten för mig. Ibland till och med lite surt vin, eller gammalt vatten. Fullt av känslor som jag både velat ha, vissa som jag helst hade velat vara helt utan. Ett år som i alla fall slutar bättre, än det varit mitt i. Det har gjort ont på riktigt men, även så har det varit de mest konstiga året. Karma, jag säger bara Karma. Det har jag fått uppleva att det verkligen existerar.

Nåja, i alla fall vill jag att du ska ha ett bra slut på ditt år… Och ett riktigt Gott Nytt År.

Välkommen du 2019. Nu kör vi. Grattis universum och jorden du fyller år, så gammal men ändå så ny.

Carina Ikonen Nilsson

Lev idag just nu. Gårdagen är i historian, morgondagen den är här först imorgon. Just nu gäller.

Gudrun använder sig av sina Änglakort.

Jag tänker skriva om en kvinna som jag haft lite kontakt med. Hon har hjälpt mig många gånger att välja rätt väg. Inte så att jag känner henne mera än i den virtuella världen. Har aldrig träffat henne irl. Utan endast ute i rymden här. Sist jag hade kontakt med henne så berättade hon för mig att jag skulle utbilda mig. Då tänkte jag nja, riktigt rätt har hon nog inte i just nu i det området. Men nu så här idag så var det ju precis det jag gjorde under hösten. För några år sedan så sa hon gör det, gör det bara. Då handlade det om att jag skulle få chansen att prova ett helt nytt jobb. Nog var det inte bara hennes gör det, gör det bara som gjorde att jag vågade. För jag frågade en gammal fd kollega innan jag gjorde det där, gör det bara. Fd kollegan jobbade då inom området som jag skulle prova. Kollegan är en sådan där människa som vill väl, aldrig vill någon ont. Henne litade jag på, vilket gjorde att jag gjorde. Vilket ledde till helt fantastiska erfarenheter som riktigt glimmar. Det gjorde även att jag idag sitter här och har ett helt annat jobb. Där jag nu precis gått en utbildning. Läste hennes mejl idag och ser, jo hon hade rätt ännu en gång. Det är lite spokey, Hur kan hon veta? Hon känner ju inte ens mig.  Men hon slår huvudet på spiken allt för ofta. Jag kan inte förklara det med att hon hade tur, eller det har hon kollat upp på fb eller något. Nej, hon har en Ängla kortlek och ger mig svar på frågor som hon inte ens kan gissa sig till. Utan det är svar, som är sanna när jag läser dom så här i efterhand. Just när jag får svaren så känns dom inte helt korrekta eller som att det är så det ska bli. Men varje gång som hon gett mig svar, så blir det så som hon sagt. Även om jag inte ens trott på det just då. Jag har inte ens gjort så att det ska bli så som hon gett mig råd om, ändå visar det sig att det blir som hon sagt.

Det är lite overkligt och jag har svårt att riktigt förstå och tro på. Men det är alltid så att det hon säger är helt rätt. Även denna gång känns det lite fel, men jag lutar mig tillbaka. Känner att jo, jag ska göra som hon säger. Jag ska stanna i stunden och vara, göra det som är mig. Då blir det så bra det bara går. Har du frågor du funderar på, kanske behöver du bara lite hjälp på vägen. Så kan jag varmt rekommendera denna kvinna och hennes Änglakort. För det blir så bra, rätt, det kan skapa lite lugn och ro i tankarna i stunden.   Jag rekommenderar denna sida varmt.

Lev idag just nu, igår är inte längre här. Morgondagen den kommer först imorgon. Just nu är det som gäller.

Carina Ikonen Nilsson

Lite kvälls ord.

fötterna på skrivbordet.

Får bli lite vitsippor med tanke på Våren som komma skall.

Fötterna på skrivbordet, nu är det helg för mig. Ett stort glas vin bredvid mig. Jo jag behöver den här vilan. För även om jag var ledig igår, så låg jag i soffan med feber och va sjuk. Idag har jag varit på jobbet, faktiskt jobbigare dag idag än andra onsdagar. Men nu är den gjord, nu har jag semester i några dagar. Ska vara ledig enda fram till nästa onsdag. Julafton firade jag på jobbet. Vilken fin julafton, jag fick förmånen att uppleva. Mina fina tjejer på jobbet gjorde dagen så fin. Vi hade trevligt från det jag kom till jobbet, kl 8.00 tills det jag gick hem vid 21.00. Asså säga vad ni vill men att fira julafton på mitt jobb var en höjdare. När jag sedan kom hem öppnade vi julklappar, runt halv elva traskade vi iväg till Kyrkan för att delta i midnattsmässan. Där träffade vi på våra grannar som vi promenerade hem med efter mässan.
Väl hemma igen så vart det dags för att sova. Vaknade igår med feberkänslor i kroppen, sov hela dagen. En och annan filmsnutt från olika filmer hann jag med, mellan varven jag sov. Åkte till jobbet idag redan vid åtta, åkte hem vid fem. Maken hade bilen så han kom och hämtade mig. Väl hemma så hällde maken upp ett glas rött, nu sitter jag här. Njuter av ledigheten som ligger i min nära framtid. Njuter av att veta att det är flera lediga dagar i rad framför mig. Imorgon kommer broder och min dotter på besök, broderns barn ska få julklapp. Dottern har jag redan gett julklapp till, men vi träffades innan julen och får låtsas att det fortfarande är lite jul kvar imorgon.
Julen är över, för mig var det en fin jul fast jag jobbat. En jul att minnas.
Snart är det ett nytt år, efter nyåret fyller jag år. Inte bara jag som fyller år, vi är många i min familj som fyller år i januari. Efter januari, ja det är då, framtiden blir som jag vill. Det är då när jag febrilt börjar leta vårtecken, börjar njuta av tanken på att våren snart är här igen.
Hallå redan nu, känner jag fjärilarna i magen som visar sig med vår-letar-tecken.
Lev idag just nu, imorgon är här först imorgon. Igår är bland våra minnen. Just nu gäller, just nu kan bli morgondagens minnen. Just nu, påverkar vi. Just nu, kan bli ett bra eller dåligt minne i framtiden. Så det gäller att välja.

Carina Ikonen Nilsson

God Jul!

Vill passa på att önska GOD JUL! Det är kanske en dag för tidigt men jag jobbar i morgon. Igår var vi hos vårt lilla barnbarn och lämnade över Julklappar. Sonen har tydligen lite mycket att göra under julhelgen, jag jobbar Julafton. Så vi fick fira lite present öppning redan igår. Lillflickan fick äntligen sitt dockskåp, jag har velat ge henne detta lilla dockskåp redan då hon föddes. Nu är kanske dockskåpet helt tomt på möbler men, det tänker jag att vi ska inreda tillsammans. Sätta upp gardiner, hänga upp lampor och sådant, det ska bli så kul.  Lillflickan blev jätte glad i dockskåpet. Hon tog sina pippi-dockor och lät en flodhäst skrämma dom så att dom ramlade ner för trappan, i det lilla huset.  Vi har inte träffat vårt lilla barnbarn så mycket nu på sista tiden, hon var lite blyg till en början då vi kom dit. Men när vi gick fick vi allt både kramar och pussar. 

Idag blir det att köra iväg presenter till dottern, maken och stora sonen som ännu bor hemma, ska fira julen där. Själv firar jag på jobbet. Där ska vi duka upp julbord och ha så där trevligt man kan ha på julafton. Vi har redan planerat spel som vi ska spela. Jag har målat mina naglar, för att det var ett krav av de som jag jobbar med.  Det är så lite som gör det där lilla extra, för att någon ska bli glad. Handlar det om att jag som personal ska anstränga mig lite mera så gör jag det. Det kostar så lite, kanske tio minuter att fixa lite lack på naglarna. Men det är inget jag gör annars.

Önskar Er alla en riktigt God Jul.

Ta hand om dig och din familj. Säg allt det där du inte säger, ge den där extra kramen och var dig själv.  Det där lilla extra allt ska vi vara frikostiga med även andra dagar, hela året, tycker jag.

Lev idag just nu, Igår är i historian och morgondagen där borta i framtiden. Idag är det som gäller, just nu är det som vi kan göra det där lilla lilla extra.
GOD JUL!

Carina Ikonen Nilsson
×

Like us on Facebook

RSS
Follow by Email
Facebook
Google+
https://malix.se">
Twitter
%d bloggare gillar detta: