Malix.se

Idag var morgonen magisk där i sjön, det var nollgrader på land. 11,3 grader i vattnet. En riktigt kylig morgon, att gå ut i badtofflor, morgonrock var inte helt varmt. Full värme på i bilen och den där milen till sjön. Dimman låg tät på vissa ställen. Musik på vägen till sjön och tankar som sa till mig att jag antagligen inte var riktigt klok.

Men det behöver man inte vara inte jag i alla fall. Klok alltså. Noll grader kändes i marken, när mina fötter mötte underlaget.

Vattnet kändes varmt, än vad det kändes uppe på land. En av kvinnorna hade redan kommit till sjön när jag kom i dag. Men jag tänker hon väntade på de andra. Att vänta, liksom dra ut på det där badet är inte min grej. Jag måste ner i det kyliga vattnet, med en gång, när jag är klar. Annars misstänker jag, att jag inte gör det. När jag var klar med min upp packning av kläder, vart det stegen till vattenlinjen.

Vilken morgon, dimman på sjön, vattnet spegelblank och solen som började kämpa sig upp. Hur kan det vara så vackert? Att få vara med om själva uppvaknandet med naturen är en upplevelse i sig. Jag kände mig så liten som om det var jag och modernatur, som var just i den stunden.

Idag simmade jag 375 meter, började känna att kroppen inte orkade mer de sista meterna, kanske är målet med 500 meter får långt i kallt vatten. Var i vattnet i 20 minuter idag. De sista 5 minuterna var överkurs känner jag nu, för kroppen är mera än nerkyld. Idag innan jag gick till bilen hade jag ett samtal med en kvinna som sa att hon älskade rumpvärmen i bilen. hon berättade att hon hade ett krav när hennes man skulle köpa bil till henne. Hon ville nu även ha rattvärme. Hmm, vi köpte bil i somras. Den har både rump-värme och rattvärme. Jag har inte haft en tanke på att använda den. Men idag kom jag på att det var inte så dumt med värmen i rumpan och på ratten. riktigt skönt att sätta sig i bilen när jag kopplade på de finesserna.

Jag hade inte så många snack med mina kvinnor inom mig idag, det var liksom bara att göra. Nu börjar nästa tanke gro inom mig. Jag har fixat till eller håller på att fixa till det där med vikten, börjat att höstbada. Båda två sakerna är utmaningar som jag inte lyckats med innan. De stärker mig i mina tankar om mig själv. Jag blir lite som Lotta på Bråkmakargatan. Hon som kan nästan allting. Jag börjar fundera på om jag inte ska ta och lägga av med den där elciggen. Kanske är det dags nu, jag kanske är redo för att ta bort en last som jag inte är så nöjd med. Är det nu jag kommer att sluta med även dessa dumheter? Jag är inte där ännu, men tanken börjar gro inom mig.

Bad påsen är packad och efter badet behövs det värme. ONepice, morgonrock och tofflor på. Men det är bara tills den varma duschen blir till.

Ha en fin dag. Ge dig själv lite kärlek för att du är du.

Lev idag just nu, igår finns inte här och morgondagen kommer först i morgon.

Just nu gäller.

Idag var det svårt det där med badet. Jag vaknade i tid, men det var lite kyligt här hemma. Satt med mina två koppar kaffe och frös… Tankar som nej, jag är nog inte någon vinterbadare. Jag har nog gett upp nu. Jag har ju inte badat på två dagar, det är väl att ge upp, sa mina tankar. Dom där dumhetstankarna, gav liksom inte upp. Dom malde på. Varför utsätter du dig för det här. Du kommer att frysa…. du har ju inte ens packat väskan….

Jo, idag hade hon den där som inte vill, luft och kraft. Hon som bestämt sig för att bli en vinterbadare, var nästan helt tyst.

När klockan var närmare halv åtta. Vilket är tiden jag brukar åka. Då gjorde hon det där ynka lilla försöket, att få sin röst hörd. Hon den där som vill. HON viljan som hon får till sitt namn sa, du ville det ju innan helgen, du var ju så stolt över att du badade i tio dagar i rad. Du lovade ju din badsystrar, att du skulle komma och bada idag. (Oviljan) hon som inte vill skrek. Men det är ju kallt och mörkt ute tempen är bara fyra grader. Nu går du bestämt ner och hämtar dina badtofflor sa jag högt till mig själv. Men bestämda steg gick jag ner för trappan hämtade upp badtofflorna och handskarna. Gick in i sovrummet för att ta av mitt nattlinne. Satte på mig badrocken och packade ner min Onepice, varma strumpor och handduken.

Innan jag hann ångra mig satt jag i bilen. Volymen på hög nivå och Elton John sjöng How do I do to make you love me…. Jag sjöng med fullkraft. Det är en mil till sjön. Musiken underhöll mig den där milen, Kim Wild, Elton, Abba, Någon Neil young som jag aldrig innan hört.

Jag var först vid sjön, dimman var så vacker där på sjön. Solen som gjorde sprakandets färger på löv och vatten. 4 grader i luften. Tog min badväska, tog några kort med mobilen, på väg till den lilla badstugan. , gick in, tog av morgonrocken, la fram mina kläder som jag skulle ha på efter badet. På med mina badhandskar och tofflorna. Svepte in i mig i min badhandduk och gick ut ner till sjön. La badhandduken på sin plats. Ett steg ut, i det kalla vattnet. Det var verkligen kallt idag. Ett steg till, min badsystrar hade börjat komma till badet hörde jag. Ett steg till och kylan gjorde sina försök att få mig till att ångra beslutet att bad. Tre eller Fyra steg och vattnet nådde mig till midjan. Kylan gjorde ännu ett försök till att inte låta mig vara kvar. Men det var försent att ångra sig.

Ner i vattnet. Det var så kallt, men då kom jag på andningen. Andas lugnt, djupa andetag och helt plötsligt så infann sig den där härliga känslan när vattnet kyler på ett skönt sätt. När vattnet omsluter kroppen och vattnet gör huden stickande. 15 minuter i vattnet och ganska så bra med simtag klockan säger 300 men jag tror den mätningsfel idag för jag badade inte så länge. När jag skulle gå upp så visade termometern på 12, 4 grader i vattnet. då bestämde jag mig för ett litet dopp till. Sedan upp ur vattnet ta handduken om mig. I kroppen börjar den där härliga känslan infinna sig av min seger. Jag gjorde det, fast motståndet var stort idag. Värmen börjar sprida sig i kroppen och dagens bad har blivit till en vinst.

Det gäller att inte ge upp för minsta motstånd. Det gäller att ta dom där extra stegen, fast man ibland inte vill. Det är det som gör att saker, blir en seger. Idag firar jag segern, att jag gjorde det fast jag inte ville. Ett stort steg närmare målet. Det där motståndssteget är ett större steg än de steg jag innan tagit.

Nog för idag. Lev idag just nu, igår finns inte här och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller det är just nu vi lever och andas. God morgon du härliga bad-måndag. God morgon till dig, du härliga människa som läser mina ord. Ha en härligt fin dag.

Idag var det en morgon där jag och alla mina jag skrek, gör det inte!!!

Du är så varm behåll den värmen, dessutom är du så trött. Jag vägrade att lyssna på tjattret, där inom mig. Men stegen var tunga, när jag skulle samla ihop mina bad saker. Jag lyssnade inte på dom där skriken, inom mig att jag inte skulle göra. Jag har bestämt mig och igår sa jag vi ses i morgon, till mina badsystrar. Då är det att hålla sitt ord. Även om alla mina jag skriker, vill få mig att inte göra.

Dessutom så hade jag igår hämtat min Onepice, ville jag prova om det var något att ha efterbadet. Nåja kroppen är ordentligt nerkyld, lite krångligt att få på efter badet, men så värt det. Den är så värd pengarna jag la på den. De där stegen jag gick till affären när jag hämtade den, så värt det. För så mysigt att just nu sitta här med ull-strumor och one-pice på. En stor kopp med värmande te. Det ger värmen utifrån och in. Snart kommer jag återigen bli varmare.

Idag blev det 325 meter i sjön, badet var 20 min graderna var 12. Ska inte sticka under stolen med att det var kallt i vattnet, men som vanligt efter att kroppen kommit ner i vattnet. Flyta några sekunder eller någon minut, gick det att simma. Det är så skönt när kroppen kyls ner, när sedan kroppen börjar vara ett med det kyliga vattnet.

Jag hade en ambition i går, att jag ska försöka hinna med ett bad även på lördagen innan jobbet. Men idag tänker jag annorlunda. Jag jobbar fram till 23.30 idag. Kommer att komma hem kanske efter halv ett. Kommer ta en timma att varva ner och somna. Då blir det lite för lite sov-timmar för att orka med jobbpasset i morgon. Då börjar jag 10.00 slutar dagen efter vid 10.00. Det får bli att bada på måndagen igen. Kanske kan jag bada ett eftermiddagsbad på söndagen, men jag har inte lovat mig själv det ännu.

Har läst och fått tips om att hälsoeffekterna blir till, om man badar tre till fyra dagar i veckan. Här har jag badat varje dag, sedan förra fredagen. Någon liten hälsoeffekt, har jag säkerligen prickat in.

Mitt mål om en viktnedgång på 10 kg, jag är nästan där. 8,6 kg är jag på nu. Har bara 1,4 kvar innan jag nått ett av mina delmål. Hade ju tänkt belöna mig, med att köpa något nytt klädesplagg. Men jag tänker om. Dumt att köpa något nytt, efter bara tio kg. Jag ska ju ner tio kg till, är min tanke. Jag tänker fira de där delmålet, med att bjuda mig själv på ett par varma vinterkängor som är lite större där raggsockor får plats. Dom ska jag ha, när jag har gjort mitt bad.

Hittar jag ett par riktigt fina och varma så vem vet de kanske till och med duger till att ha när jag inte badar också 🙂

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. I morgon kommer det bli en dag utan bad:(.

Just nu gäller.

Det är en grå ton på himlen idag, men jag känner mig full av färger. Åkte hemifrån, redan innan halv åtta. Då hade jag samlat tillräckligt med mod för att ta mig till badplatsen. Iförd morgonrock, badskor och min lilla badväska, satte jag mig i bilen för att köra den lilla milen till badet. På vägen till badet lät högtalarna med musik, från Kim Wild och Tom Jones. HM… en konstig kombination men har Spotify bestämt låtarna så blev det så. Färgerna på träden, blev uppmärksammade idag av mig. Vilka sprakande färger som bor i naturen nu, Riktigt vackert, bland skogens alla träd.

Vid badplatsen var den grå tonen en lager över alla trädens olika kombinationer av gult, rött och orange. Så vackert att det gjorde ont inom mig. Skulle vilja kunna samla en ögonblicksbild, av färgerna och känslorna som bodde inom mig just i den stunden. Då när jag klev ur bilen. En enkel vanlig miljö säkerligen, men för mig just då blev det en stor upplevelse.

Jag och mina andra jag, hon som vill och hon som inte vill, fanns inte, då i den stunden. Då var dom tysta och jag kunde uppleva. In i badstugan, la jag fram mina saker på den plats, jag tänkt bli min för dagen. Tog på mina badvantar, ställde klockan på simning. Tog de där innan badet stegen och kom ner till vattenytan.

Usch va kallt sa hon som inte vill…. samtidigt som i kano sa hon som ville bada ta ett steg till, bara ett. Jag lyssnade på hon som ville. Ett steg vattnet kylde mina vader. Nu tar du ett ynka steg till, fortsatte hon. Jag tog ett steg till, lyssnade på skvalpandet av steget, ta ett andetag och se dig omkring fortsatte rösten. Så har hon som vill inte pratat innan, den där inre rösten. Jag gjorde även detta.

Kylan var nu behaglig, jag och sjön, omgivningen och allt just i den stunden blev något vackert. Jag var en ynka del, i den här stora stunden, när jag och vattnet möttes. Kunde nästa höra hur sjön välkomnade mig och mina steg. När vattnet nådde mig till midjan så var det bara att andas in, andas ut. Nu gör du det, sa rösten inom mig. Nu, just nu doppar du kroppen i vattnet. Kylan omslöt mig och jag började ta mina simtag. Kände hur kroppen gav efter för kylan och lät min kropp och sjön sjunga tillsammans.

Simtag för simtag, blev känslorna i kroppen ännu mera behagliga. Den där stickande känslan började avta och värmen kom inifrån. Simmade idag 325 meter, badade i en kvart.

Det var många badsystrar idag som badade. En helt ny kvinna för mig, men gammal veteranbadare för dom andra. Hon visste precis hur man skulle göra. En dag ska jag bli som henne, men ännu är jag bara den där nybörjaren. Den där som tränar på, att bli en vinterbadare. Frågan är hur länge jag ska kalla mig för nybörjare? Frågan är när jag på riktigt kan känna att jag kan det här.

En morgon kan inte börja bättre än det här. Känner mig så hel, lugn ostressad. Hela kroppen ordentligt nerkyld full av känslor och värme på en och samma gång. Jag mår så gott av de här baden. Att börja dagen med en koppkaffe, samla mod, njuta och göra förberedelserna till dagens morgonbad. Jag längtar redan tills i morgon.

Tack, mina fina badsystrar som alltid hälsar så glatt och morgonpiggt. Ni har blivit så värdefulla med er vänlighet och erat snatter. Inte något av det vill jag vara utan.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar. Morgondagen är här först imorgon. Just nu gäller.

Idag gick jag upp en halvtimma tidigare, än jag behövde för att komma till jobbet. Sprang runt här i morgonrock och packade väskan för bad. Åt min gröt med äpple och kanel, utan mjölk. Det passar perfekt för poängen i WW. Innan halv åtta gav jag mig iväg till sjön. Var där tio i åtta. Packade upp mina kläder, la dom i ordningen som jag skulle ta på dom. Gick ner till sjön och badade. Idag blev det som de andra kvinnorna utan kläder på. Förutom mina badskor och handskar. Simmade några få simtag, låg i sjön och njöt i kanske tio minuter. Sedan snabbt på med kläder och iväg till jobbet. En lång dag där det var mötes dag.

På vägen hem från jobbet, stannade jag till för att sola. Så härligt att ligga där i solariet, bli varm. Fast det bara var tio minuter jag solade, hann jag att somna. När jag sedan skulle gå till bilen, så låg det en man och sov vid en tobaksaffär på trottoaren. Jo, till och med jag såg att han hade fått många, glas eller annat med för den delen, för mycket. Men jag tyckte synd om honom. Han ska inte ligga där och sova. Hur skulle han må när han vaknade. Människor gick bara förbi,lät honom ligga där. Jag hade inte hjärta till det men, hade bråttom hem. Men jag hann att ringa polisen. Samtalet bröt när jag ringde, men kände att dom hade fått tillräckligt med information, för att göra en insatts. För en liten stund sedan ringde polisen och frågade om närmare plats. Jag gav dom beskrivningen och de hittade mannen.

Är det i Sverige jag bor. Ska vi ha det så att folk bara går förbi på gatan, utan att göra något? Vill vi ha det så? tänk om det är du eller jag som skulle bli sjuk och ramla till marken, smutsa ner våra kläder i fallet så vi blev smutsiga. Skulle inte någon göra något då? Skulle inte någon hjälpa oss? Eller i alla fall ringa ambulans eller polis?

Vad har vi blivit för land. Vart är den där medkänslan, empatin och omtanken i samhället? Oavsett om jag har problem med Alkohol eller inte så går vi väl inte bara förbli? Vänersborg som för mig är en vacker stad, har förlorade lite av sin glans i denna händelse. Det gör mig ont, att människor vänder huvudet för att inte se, låta någon ligga i nöd på marken. Det gör ont på riktigt. Sådant samhälle vill inte jag ha. Jag vill att vi ska vara hjälpsamma, ha omtanke om andra och visa empati, även till den som är utslagen och utanför.

Han valde inte från början, att han som bli någon som sov på trottoarer. Även han har för länge sedan varit, någons son. Någon som hade drömmar om kärlek och lycka. Någon som drömde om en framtid som var ljus. Nu låg han där i smutsiga kläder. Folk tittade bort, brydde sig inte. Under bilfärden hem tänkte jag på mannen jag ringde till polisen om.

Vad är det han upplevt som gjorde att han behövde bedöva sig så till den graden. Vilka färger har han, i sitt liv upplevt. Vad i honom hade blivit så illa där ann, att det bara gick att döva med att fly verkligheten. Vad hade han varit om? Hade han haft andra förutsättningar och framtid. Livet är inte rättvist. Vissa har allt och andra har en trottoar att sova på. Det gör ont i mig att livet är så orättvist, att inte alla får den hjälp de behöver. För hade han fått det då han behövde den, då hade han inte sovit på marken idag.

Nej nu ska jag sluta tänka på denna man, vara nöjd med att polisen tog hand om honom. Hoppas att han får den hjälp han behöver.

Nu ska jag ta helg. Lev idag just nu, igår finns inte kvar här och morgondagen kommer först imorgon. Just nu gäller alltid.

Ha en fin kväll.