And now you se…. ABBA så klart i dessa tider är det ABBA som sjunger i mitt huvud. Med ABBA i musikslingor, är livet enkelt. Det stundar en husbilshelg för oss. Igår passade jag på att byta sängkläder, för att det ska bli extra mysigt. Just rena sängkläder är högtidsstunder, hade jag haft ork så skulle jag byta varje dag. Den orken har jag inte. Det blir ju en del efterarbete när man byter sängkläder.
I helgen är det alltså, en husbilshelg igen. Just dom helgerna, lever jag för. De helgerna behöver jag för att andas, ladda batterier och njuta av livets goda. Så härligt att sitta här och skriva, om den stundande helgen. Här planerar vi redan maten. Kräftor i all ära, men det har blivit lite mycket av just kräftor så det får bli annat. Vi pratade om melon, farmaskinka och zucchinisallad. Det gick hel-bort enligt maken, då jag nämna revben. Vad han inte vet är att man faktiskt kan ha Zucchinisallad till revben med. Nu tror jag att jag blir själv om just den salladen, maken lär ta potatissallad.
Vi tänker Årjäng och den där sommarvikscampingen, men då jag läste på recensionerna så verkar de ha misslyckats. De där femstjärniga, verkar vara kantat av högt gräs, dåligt skötta service hus och det mesta, kunde jag läsa. Kan det bero på Covid kanske? Förra året var det väl inte några Norrmän, som kunde bo där. Det säger säkert, att det blev mindre klirr i kassan.
Egentligen spelar det inte någon roll, vart vi är bara vi är i husbilen. Det blir så mycket frihetskänslor i mig, när det är husbil. Inget är bestämt, man kan göra exakt vad man vill. Bo vart som och bara vara. Det är så jag, vill leva mitt liv. Det är så jag vill leva resten av mitt liv. Hmm kom just på att det är en jobbdag idag. Resten av mitt liv…..nåja jobba bör man annars blir det få resor med den där husbilen.
Lev idag just nu. Igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu andas och lever vi. Just nu!
Då är det hela vägen hem då da… Nu sitter jag i passagerarsätet och skriver. Maken han koncentrerar sig på att köra Lvl^. Nu blir det vila för vår husbil. Två veckors vila är vad han behöver. För oss är det no, no till vila. Nu blir det jobb igen. Framför mig ligger en jobbhelg. Denna jobbhelgen blir ingen avstickare med vår lvl^, i helgen är det hela dagar med jobb. Där till har jag sökt semester på söndagen då det är Dop för vårt minsta barnbarn. Han den lilla ska heta Hugo.
Innan vi påbörjade resan hem, stannade vi till i Lerkil. Där åt vi lunch Pasta Carbonara. Efter maten ville jag titta till badplatsen, en skylt visade på 17 grader. Då är det enkelt att ta ett dopp. Men jag ville först kolla, att det inte fanns några brännmaneter. Det gjorde det inte. Hittade en krabba som var ute på söndagsvandring där nere på botten. Hade jag vart barn, hade jag sett till att fiska upp den. Det gjorde jag inte nu. Den va stor den där krabban tänk att få ha den i sin hink en sådan där härlig krabbfiskar dag.
den lilla krabba som hade en lite söndagspromenad
Vattnet var så fint och klart, det fanns liksom inga ursäkter för att inte bada. Det var liksom bara att hoppa i. När jag gick ner för trappan till det lite djupare, hörde jag farmors röst inom mig. Hon sa med sin lite mera bestämda röst, att jag inte skulle sjåpa mig. Det var bara att hoppa i. Nåja, jag sjåpade mig någon minut, sedan var det bara att hopp i. Så härligt och uppfriskande. När jag badat en stund gick jag upp men ångrade mig och gick i igen. Det badet fick bli för farmor, ett dopp för min lilla farmor som jag när hon levde alltid ville bada i Lerkil. Eller hm nej, farmor kunde nog bada precis var som helst bara det var saltvatten.
Om farmor hade levt nu så hade vi suttit just här och druckit kaffe och ätit farmors goda äggmackor. Just på den här klippbänken har jag ätit farmors äggmackor i många år, en och annan av hennes goda kanelbullar har jag nog ätit där med. Det var nästan som om farmor precis skulle komma ner från stigen och ropa att hon hade mackor med sig. Men hon bor vid den andar stranden och har gjort det några år nu. Men i år har hon i alla fall genom mig fått bada i Lerkil. Jag med för den delen.
Just här skulle jag sett farmor om hon levt. Här hade hon gått ner med den lilla eller ganska så stora fikakorgen.
Asså i gatan vad jag ibland saknar min fina gamla farmor.
Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen bor där borta i framtiden.
Maken sover ännu bara jag som sitter här och dricker kaffe. Att dricka kaffet i husbilen är helt underbart, nu när jag hittat sättet jag ska dricka kaffe. Jag får ju min Latte precis som den smakar hemma. fast det tar lite längre tid.
Igår var vi på stranden vid Kärradal. Jag badade så klart, vi hade några timmar där jag kunde njuta av solen. Där på parkeringen åt vi vår lunch. Det blev en enkel lunch. Lite entrecote, sallad Tzatziki. Efter på eftermiddagen skulle vi hem till min makes bror och äta kräftor. Just de kräftorna vi åt i går, är nog dom godaste kräftorna jag någonsin ätit. Det vart kräftor som varken va överkokta eller sladdriga. Perfekta, inte alls för dyra, självklart mera än dom på Citygross. Men så värda sitt pris. Lite över två hundra tror jag priset var.
Makens bror har just köpt hus i Varberg bara några km från Kärradal. Tänka sig, jag som bott i Kungsbacka under min uppväxt förstod inte hur vackert och fint Varberg var. För mig var det bara ett sjukhus. Då var Kungsbacka metropolen och Varberg bara ett ställe man åkte till om det var specialistläkare. Dessutom luktade det lika illa här, som det ibland gjorde i Kungsbacka. Det berodde på från vilket håll vinden låg på. Väröbruk var det som gjorde den illa lukten.
Havet är närmare här, än i Kungsbacka. När jag var liten så kunde man höra om någon kom från Varberg. Idag vet jag inte riktigt hur det är. Då sa folk som kom från Varberg, Varberg där r-et satt långt inne i munnen. G i slutet uttalades inte som g mera som ett J. Det var en stor skillnader på dialekten mellan Kungsbacka och Varberg. Självklart var skillnaderna ännu större mellan Varberg och Halmstad.
Nåja, Halland, Varberg och det övriga städerna så är det Kungsbacka som bor i mitt hjärta som ung, det var där den första kärleken blev till. Det var där, de där åren när ABBA bilderna, bodde på mina väggar i mitt rum. När pappa ibland gapade till, om att jag skulle sänka volymen. Det var även där, det ibland bodde så mycket sorg. Det var där den lilla flickan i mig, fick uppleva att hon inte dög till så mycket. Den där lilla flickan som nästan alltid, gjorde fel. Var fel, sa fel saker och inte dög. Tänk om jag då vetat, att det inte var den lilla flickan som var felet, utan det var människorna runt den lilla flickan som inte förstod. Idag är inte den lilla flickan, så liten. Utan riktigt stor till och med lite gammal.
Idag vet den lilla flickan att hon duger som hon är. Hon har förlåtit sig själv, och blivit en vän till och med sin bästa vän. Hon den där flickan som är jag, har till och med förlåtit alla dom där, som kanske inte alltid var så snälla. Dom visste inte heller bättre än så, just då. Den hon har förlåtit mest är mig själv, för just då viste jag inte bättre kunde inte mera.
Nej nog om detta. Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först imorgon. Just nu gäller, just nu.
Just nu ska den där andra sista koppen kaffe bli till.
Vackert är nog bara ett förnamn för det är mera en vackert. Så vackert att det är svårt att sätta orden till förklaringen.
Idag vaknade jag i Frillesås. Vallersvik camping, campingen ligger precis vid havet. Havet sa till mig, du måste bada, på väg till Lvl^ från havet träffade jag en herre, som var på väg ner för att ta ett bad. Då passade jag på att fråga grader, han hade en termometer i handen. 19 grader sa han, jag sa men herre min skapare då går det att bada alla dagar i veckan. Måste upp och hämta badkläder. Vi pratade en del om denna vackra plats, innan jag gick för att ta på badkläder.
Här är vackert, Jag gillar havet i Halland. Kanske för att det var här, jag växte upp och hade min ungdom. Men det är något speciellt med Halland. Det börjar redan i Kungsbacka, som är min ungdomsstad. Lerkil, Hanhals, Gottskär, det är där Sverige i mig är som vackrast. Bäst är Lerkil men, det handlar nog om att det var där jag och min farmor badade.
Frillesås och Vallersvik, Har nästan allt i ett, har den där sanden som bor i Varberg, Falkenberg, Halmstad. Men den har även klipporna som jag älskar. Här finns liksom allt. Hit vill jag tillbaka.
I förrgår hade jag en extra allt av Menieres sjukdom. Då har man huvudet fullt av yrsel, illa mående och en gräslig trötthet. Det var längesedan jag hade det som jag hade det i torsdag. Låg nästan hela dagen i sängen och sov. När jag inte sov satt jag i soffan och försökte hålla huvudet stilla. I går blev det efterdyningar av syndromet, jag fick hålla maken i handen när vi gick. Jag var rädd för att ramla vid de där dropptakterna, av yrsel. Eftersom maken inte badar fick jag klara mig själv i havet. Skulle jag ramla där så var det sandbotten och grunt vatten. Det hade gjort liten skada att ramla. 20 grader i vattnet, gjorde att det blev långa dopp och två gånger. Ännu finns det lite doft av sommaren känner jag.
I ett inlägg om Frillesås, Menieres sjukdom och Havet så måste ju få ändå ABBA få plats. Hm just det skulle jag nog börjat med att skriva men nu blev det här jag skriver det. Sist men framför allt inte minst får jag tillägga. För just ABBA är number one. ABBA låten: I still have fait in you, Hänger kvar i tonerna i huvudet. När låtarna fastnar så med en gång, då är det bra låtar. Har fortfarande glad-heten i min kropp av att dom igen gjort musik. För mig stålar Deras musik om Kärlek. För mig är ABBA kärlek. I och med deras nya låtsläpp så bor det gamla härlighetskänslor som jag inte känt sedan 1982 i kroppen. Dom där förväntansfulla känslorna om att snart, snart kommer jag kunna köpa en ny skiva med dom. En till till min samling av massor av ABBA skivor. För självklart får det bli en LP skiva.
Nog om detta Igår är historia och morgondagen kommer först imorgon Just nu gäller Just nu andas och lev vi. Det ger oss möjlighet och ett ansvar att fylla just nuet med saker som vi gillar och mår bra av. Jag fyller på med toner från ABBA känner jag.
Firar en seger, segern firar jag med en snabb promenad i 40 minuter. Promenaden blev runt omkring här i vår lilla by. Segern bestod i att jag, under bara några veckor har gått ner 4,9 kg. Det är enkelt, när jag följer WW viktväktarna. Att följa deras plan är enkelt och du slipper vara hungrig.
Byxorna jag köpte för en månad sedan, börjar att bli lite förstora. Jag gillar´t. Ett steg närmare delmålet som är: När jag gått ner 10 kg, då ska jag skämma bort mig själv med något eller några plagg i garderoben men, då måste storleken vara mindre. Det kommer den att vara, när vikten är 10 kg mindre.
Ja, det är som det är….. jag hade inte allt tänkt skriva om WW. Jag hade tänkt skriva om något helt annat. Min nya dröm, som börjar ta fart. Just nu är det bara en dröm, kommer så att vara i en tre- fyra år. Jag tänker om tre- fyra år att jag och maken ska jobba mindre, utan att få dra åt svångremmen i ekonomiska frågor.
Vi pratar just nu bara löst om det men, vi pratar lite varje dag om det. Idag ringde maken nu på morgonen, pratade om hydrauliska stödben. Ja det handlar om husbilen.
När vår minsta pojk här hemma, är så pass stor att han inte längre bor hemma. Det är då drömmen inte är en dröm, utan mera en verklighet. Det ska in mera frihet, mindre kostnader och ännu mera frihet. Vi säljer då vårt hus, allt vi äger och har i vårt hus. Ska börja redan nu, med att packa ner sådant som jag ändå vill ha kvar. Foton, minnen som är viktiga. Men allt annat kommer vi att sälja, skänka och kasta.
Jag tänker träna mig på att bli minimalist, i både kläder och saker under de här tre åren. För då när drömmen är en verklighet, då måste jag vara minimalist. Då bor vi i husbilen. Det fungerar liksom inte att jag har flera garderober med kläder, som bara hänger där.
Någon klok har sagt ju mindre du äger, ju lyckligare är du. Jag tänker ta till mig det. Visst vi kommer att äga en husbil. Men det är det vi kommer att äga. I den tänker vi bo. Tänk sicken frihet att det bara är den där pytte-lilla ytan som är vår plats på jorden. Med den kommer friheten i att vi kan välja, att den ska bo på olika ställen. Klart måste vi ha en buffert, för sådant som kan hända. Det är självklart. Men friheten att välja att få mera lediga timmar, mera ställen att utforska och massor av tid till att umgås med han som betyder så mycket för mig. Min maken.
Tänker att det kommer bli enkelt, men ska redan nu börja skriva listor för vad vi kommer att behöva i utgifter. Kläder måste tvättas ibland, sådan kommer bli en kostnad. Ibland kommer det bli kostnader för vart husbilen bor. Mat, försäkringar, reparationer, förbrukningsartiklar, elektronik så som telefon mm. Oavsett, så har en ny dröm börjat ta form i mig. Nu kör vi. Ett steg i riktningen mot vårat mål att att börja rensa få mindre saker. Eller är det kanske att skriva en lista på vad som ska bo i de där lådorna med minnes saker kanske?
Nåja jag ska klura men, vi har ett mål att sträva emot. Målet att bo i husbilen, om bara några år. Leva i friheten där vi väljer, vart vi ska och bor.
Lev idag just nu, igår är borta och förbi morgondagen är där borta i framtiden. Idag just nu kan jag göra något åt. Nu det är just nu det börjar det där med att nå till målet.
Då sitter jag i soffan igen då da… Nattens sömn va så där. Men idag är en ny härlig dag. Idag är en husbilsdag. Redan nu är husbilen packad för avfärd. Jag har bara lite småsaker att packa in. så som lite ost, is till proseccon, och självklart min dator. Idag åker vi till Kungshamn för att njuta av solen. Ikväll blir det kräftor.
Kaffet har varit ett problem i husbilen. Först hade vi en 12 voltare för att brygga kaffe. Inte gott och tog på tok för lång tid. Att sitta och vänta på att kaffet ska bli klart i 30 minuter, är inte jag. Efter det 12voltaren blev det koka vatten och brygga som mamma gjorde för. Inte heller det min grej. Dessutom gillar jag inte bryggkaffe. Podmaskin ( jag hade två) jo det stod jag ut med i ett år. Men inte heller det är min grej. Så när småbarnen som nu är lite större småbarn, var med oss i husbilen, fick dom maskinen. Dom gillade att dricka varm choklad, tyckte det var mysigt och lite coolt att ha en sådan på sitt rum.
Igår när vi var och handlade, så tror jag att jag hittat det vinnande konceptet. Nu får jag go-kaffe både hemma och i bilen. För jag köpte en espresso bryggare ala ställa på spisen, finare namn mokabryggare. Jag dammade av min gamla mjölk skummare, jag inte använt på ett tag. Jag tror jag hittat hem i mitt kaffedrickande. Jag tror på det här. Detta kommer att göra att jag slipper söka upp närmaste tapp för att dricka go-kaffe.
Ibland ramlar 10-öringen ner även hos mig. 10 öring hmm det var länge sedan dom försvann. Men dom fanns då när jag var ung, när det skanades någon krona till att köpa ett litet paket prins och det saknades 50 öre då vart det bra att leta bland fickor och fråga mamma om en tio öring. Den var liksom inte så svårt att få till. Fast det är klart, hon visste ju inte att vi skulle köpa cigg för pengen. Kan i förbifarten nämna att det var riktigt längesedan jag köpte ett paket cigaretter. Det jag med när jag hittade till el-ciggen.
Lev idag just nu, just nu ska jag äta lite havregrynsgröt med äpple, ala WW. åt lite för lite igår och nu är jag riktigt hungrig. Just nu gäller, igår finns inte här och är historia. Morgondagen är inte här. Det är i nuet vi kan välja.
Från husbil till mat. Jag har svårt att hålla mig till ett ämne så varför försöka. Men jag ska i alla fall styckes indela detta inlägg, förhoppningsvis så är det två delar. Kanske tre, för Agnes Wold även hon fick sin plats i detta inlägg. Nu kör vi…..
Då är vi äntligen i hamn med namnet, på vår nya bil. Det blev inte Adde eller Addis. Från början hade vi namnet Level up. Men det såg inte så snyggt ut. Dessutom lite konstigt. Men idag hittade vi till dekal företaget vi anlitat innan, och det blev Lever up men förkortning Lvl ^. Nu är både jag och maken nöjd. Malix.se ska få bo på bak på bilen, fram kommer vi ha våra namn.
Här står han och väntar på sin signatur. Lvl^
Det tog oss över en vecka, att hitta till rätt dekal med rätt typsnitt, rätt namn. Men nu är det gjort, klart och beställt. Nu äntligen känns det som att vår lilla bil är med i familjen. Klart den måste ha ett namn.
Lvl ^ är ett bra namn. För bilen är level up. Den har ju allt det där som de förra bilarna, var sparsmakade med. Buster som vår första bil hette, saknade bra säng, el-patron och kanske lite lyxkänslan. Men han hade sina fördelar, med gott om sängplatser om någon skulle åka med oss.
Vår första bil som hette Buster.
Stort garage hade han också. Hobbyn som hade namnet Tomcar, hade myskänslan även lyxkänslan.
Mysiga bilen Tomcar. Vår andra bil.
Tomcar saknade stort garage, el patron och hade väldigt litet kylskåp. Men kylskåpet var grymt, så himla bra på att hålla kylan. Vår nya fina Adria Coral, som nu fått namnet Lvl ^, har stort garage, bra sängar, el-patron, stor kyl och liten frys. Men han har även en ugn.
Nu blev det adjö till vår lilla omnia. Nu kör vi med ugnen istället. Vinkelkök bakom soffan. De andra bilarna hade köket mitt i, det blev trångt när man lagade mat.
Mys och lyx känslan? Jo den finns där, men inte alls på samma sätt som Tomcar hade det. Jag får säga det finns potential, men här handlar det nog mera om mig, att jag måste få till det med mys saker. Lite kuddar; eller något sånt. Just det behövdes inte i TomCar, han var mysig i sin själ. Om han nu hade någon.
När jag var inne och tittade på Erikssons husbilar och husvagnar idag, såg jag att han antagligen inom kort får ny ägare. Jag hoppas verkligen han får bra ägare, som tar hand om honom. Att dom som köper honom, får uppleva hans bästa sidor precis som vi fick.
Oj, det flyttar in lite saknad, känner jag. Det ska det inte göra. Vi har ju LVL^ bilen. Den är har ju allt det där, vi hade tankar om och önskade, till och med ugn. Det hade jag inte en tanke på att jag behövde. Men har redan provat den, är helnöjd.
Glass kilona som jag börjat kämpa med, funkar bra. Har en Viktväcktar app, det är ganska så enkelt. Dessutom så har jag hittat till nya sätt att äta en himla massa goda grönsaker. Den passar mig och mitt sätt att äta perfekt. Jag gillar ju grönsaker och andra nyttigheter.
Den goda frukosten. lite havregrynsgröt och äpple med kanel.. Lunchen bestod av sallad morot, tomater, gurka, Keso, Senap samt lite kalkon. Super gott.
Glömde ta kort på middagen men den va super god. Porchetta med ungs rostade rotfrukter så som: Blomkål, morot, rödbetor, potatis samt vitlök och chili. Till det gjorde jag en yoghurt sås med spenat, citron, och lite prästost och yoghurten så klar. Av såsen blev det kvar vilket jag tog till pålägg på den supergoda knäckemackan på kvällen. Den mackan gick inte av för hackor. Massvis med sallad, tomater och gurka samt lite chili. Just chili kan man inte få förmycket av. Till mackan hade jag lite filmjölk med massor av blåbär.
Agnes Wold, som jag lyssnat på så mycket i en podd. Hon som ställde till, rörde om hela min världsbild. Jo, jag köper hennes tankar men, det där med mat och nyttigheter. Det köper jag inte rakt av, för jag känner att mina grönsaker gör nytt i kroppen. Dom där glass kilona, dom ska bort det bara är så. Så jag ska se till att prova på lite tankar om kost och rörelse, även om hon säger annat. Nu är ju inte dessa tankar om kost mm, en nyhet för mig. Men just nu vill jag göra ett försök med något, jag inte provat innan, då blev det WW Viktväktarna . Deras point system är så enkelt.
Nej nog om det. Lev idag just nu. Igår är historia och morgondagen kommer först imorgon. Just nu, är det som gäller.
Nu sitter jag hemma i soffan. Vaknade här hemma idag. Vi kom hem från Orust igår. När vi parkerat vår bil på platsen, som är den plats som hen bor på. Packade vi för första gången på en månad ut kylskåpet. Nu fanns det inte någon chans till att vara impulsiv och bara åka längre.
Det är här jag gör min morgon och skriver när jag är hemma.
Nu bor det bara lite kläder i bilen och sånt där som kan vara där. Tills vi ställer av den på riktigt. Efter att vi packat ur den, så blev det gräsklippning för maken. Jag åt de sista sushibitarna, medans han klippte gräset. Gick ner till källaren för att hänga vid tv. Hm hänga rättare ord är jag sov någon timma till TVns brus.
Idag har maken gått till jobbet. Hans semester är nu ett minne. Själv har jag en veckas semester kvar. Denna vecka blir det att göra saker här hemma. Skulle solen visa sig så lär jag bo på altanen.
Vilken fantastisk semester vi haft. Huset blev ommålat med en grå istället för gul färg, sista veckan jag jobbade. Då hade maken redan semester. har fortfarande inte vant mig att huset är grått. Känns om en överraskning varje gång vi svänger in på vår väg. Vi har så många nätter, vi sovit i vår husbil, Kanske flest nätter i vår lilla Tomcar. Men vi har allt samlat på oss en del i vår nya fina bil med. Det gjorde vi aldrig när vi hade husvagn. Då vart det mest tre fyra nätter, sedan hem.
Där står hen och bara väntar på att vi ska använda den.
Semestern började den där fredagen, då jag kom hem från ett jourpass. Väl hemma skulle vi iväg med ens, för att få plats på Henåns ställplats. Vilket vi inte fick, detta gjorde maken på fighter humör. Han bestämde då där i letandet efter ställplats, att nej fan vi skiter i det här! Vi åker till Norrland istället. Sagt och gjort hem och packa kläder och sedan iväg igen då för en längre tur upp till Norr.
Många mil blev det, väl i norr upptäckte vi att nja det vart nog lika fullt där som hemma. Efter fem dagar vart vi här hemma igen och då bestämde vi oss för att ta en tur till Västervik. Vi tvättade kläderna och packade in oss igen i lilla då Hobbyn (alias Tomcar). Åkte iväg och utforskade den allt för vackra västerviksstaden. På väg hem från Västervik stannade vi till i Ulricehamn. Sedan skulle vi hem igen, men stannade till i Stentorp på Erikssons husbil och husvagns affär…
Just sådana stopp blir alltid dyra. Men vi blev så nöjda. För det blev en Adria Coral 670. Det är den som står här nu.
Hade precis skrivit på ägarbytet vid denna bild.
Det fick bli några extra turer till Stentorp och till Töreboda. Husbilen visade på några fel. Det blev några extra nätter i Töreboda och sedan hem för att umgås med barnbarnen. I fredags åkte vi till Vita sandar och i förrgår vägde vi bilen. När det var gjort tänkte vi att vi skulle besöka Henån. Nya bilen måste ju få upplevas på vår favoritplats. Även detta gjordes och där sov vi natten lördag till söndag. Igår kom vi hem efter 12.00, då hade vi handlat och kollat in en adapter, till min dator som jag skulle ha i husbilen. Ibland bara finns tolv volt. Köpte den på Kejll & company, men tyvärr så vart det fel och jag fick lämna in den igen. Maken kollade runt och just en sådan sladd, som jag ska ha. Den ska finnas att beställas på nätet istället .
Idag gick maken till jobbet, jag har en veckas ledighet till innan jag börjar jobba. Vad ska jag göra under veckan? Hmm känns lite jobbigt, att jag ska vara hemma själv och husbilen bara stå där. Men jag skulle inte våga mig ut helt själv. Så den får stå där jag får vara här. Kanske ska jag göra den lite extra fin genom att göra den Höst fin och städa ur den ordentligt. Tror en sådan städning kan ta mera tid en en kvart, som det vanligtvis tar att städa bil. Ja det blir att städa här hemma, det tar längre tid än husbilen. Men det behövs. Vi har bara mellanlandat här hemma några få dag. Så här ska skuras, som Pippi sa.
Lev idag just nu, just nu gör vi val som visar på konsekvenser i framtiden. Framtiden den är här där borta i sedan. Det är inte helt säkert att vi kommer dit så just nu gäller. Det är i nuet valen finns som visar på sedan där borta i framtiden som inte ens finns ännu.
När ljungen blommar är sommaren över, det sa alltid min farmor. Just nu öser regnet ner, blåser och är riktigt mörkt ute. Just nu åker vi 45: an ner mot Borås. Vi ska igen väga vår husbil.
Sommaren är över sa farmor. Om den blommande ljungen. Förr om åren har jag vägrat titta på ljungen. Vilket är dumt för ljung är vackert där den står ljust lila och lyser upp. Sommaren är över…. redan för några veckor sedan såg jag den blommande ljungen. Inom mig blir det små tårar, över att igen går vi emot det där mörka kalla. Jag vägrar inte än! Sommaren är inte över ännu. Det kan komma många fina dagar ännu. Det är bara Augusti. De där ljumna varma sommarkvällarna som man kan sitta ute på altanen. Dom missade jag, men ännu finns det hopp om att solen kan hitta hit. Visst finns det? Det får inte vara slut ännu…
Min farmor hade rätt i mycket men, just det där med blommande ljungen. Det vill inte jag att hon ska ha rätt i. Jag kan sträcka mig till att när ljungen blommar då är vi på sluttampen av sommaren. För varje liten dag här och nu, går en liten bit av mig sönder så här i höstens närmande. Mitt sinne blir lägre, en liten sten som gröps ut och gör min känsla dov. Det är nu jag måste ta hand om mig, mitt själv lite extra för att inte ramla. Får igen börja med att skriva min dagbok, plocka fram mina ritblock och pennor, måla mina tavlor. Se till att njuta av de där helgerna som vi åker ut och njuter av vår husbil.
Ljungen som blommar, min farmor sa även att se till att köpa färsk honung på hösten som är från ljungen. Farmor, min farmor hade rätt i mycket. Kanske är det så att farmor, även hade rätt i det där med sommaren och ljungen som blommar. Kanske var det hennes sätt att säga till mig, att nu är det dags att ta hand om din själ. Det är nu extra viktigt att se till att du mår bra.
Ja min farmor hon hade nog rätt ändå. Hon som så ofta blev missförstådd som så ofta själv mådde rätt dåligt. Kanske var det just det hon sa. När ljungen blommar, då är det dags att se till dig i ditt innersta. Då är det dags att hitta känslan in att må bra utan solen, havet och friheten som bor där i sommaren.
Nej nog om farmor och hennes visdom. Lev idag just nu, igår är historian, morgondagen är framtiden. Just nu går det att njuta av den vackra blommande ljungen. Gå ut och njut av den skira färgen av ljung som berättar för oss om att nu är de det där sista. Det där sista som vi fortfarande kan njuta av.
Att vakna i Husbilen är aldrig fel. Det gjorde jag idag. Gick upp kokade vatten på spisen och fixade till mitt kaffe. Nu smakar inte kaffet samma här som hemma. Men känslan att sitta här, njuta av kaffet och bara vara. Är mera än plus. Igår kommer dottern och hennes sambo hit, efter att de slutat jobbet. Hon hade med sig räkor och annat gott. Vi hade lite korv och revben. Trotts det mindre bra vädret, satt vi ute och åt mat. Efter maten spelade vi golf till Alfreds förtjusning.
Alfred är vårt barnbarn. Han umgicks vi med redan innan klockan slagit 6.00 igår. Han vann självklart golfen. Även om han hade egna specialregler för sig. Jag och dottern kom sist. Maken vann.
Campare är ett speciellt folk. Oavsett väder så sitter dom ute. Det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder. HM jag hade dåliga kläder, för jag frös. Alfred frös även dottern. Det var bara de två öldrickande herrarna som inte frös.
Vad som händer idag har jag inte en susning om men, det lär dagen utvisa. Ska njuta, av de här sista dagarna av semester. Långt tills det är långsemester nästa gång.
Vi har fortfarande helger där vi kan ut och småsemestra, med vår härliga bil. Vilken härlig semester vi haft. Det som var oskrivna blad den där fredagen, när jag gick hem från mitt jourpass. Är nu inte oskrivna. Finns fullt av minnen. Tysken som cyklade från Tyskland. Pojken som jobbade vid poolen i Strömsund. Turen till Västervik. Hemresan då vi råkade köra förbi Erikssons husbilsaffär. Alla turer till Töreboda, nu den här dagen.
Nu när jag sitter här i passagerarsätet och bara än så länge smakat på dagen.
Vädret har varit si och så men, semestern har varit helt underbar. Nu är batterierna laddade, Nu orkar jag lite till med vardagen. Det är väl det som är meningen med just semester. Att vila från vardagen, njuta av friheten i att bladet är oplanerat, oskrivet och skriv i stunderna.
Så härligt, Det är så i alla fall mitt liv ska levas.
Lev idag just nu. Igår finns inte längre kvar. Just nu är det vi har vad som sker där borta i framtiden det beror på de val vi gör i nuet.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.