Kategori: I F R Malix Impulsiva Framtids Resurser

  • Att skriva i jag former ….

    Idag är det med sista passet känslor jag går till jobbet.  Imorgon igen är det  efter kl 11, medical lediga dagar.  Jag gillar lediga dagar.  Jag gillar när dagarna är mina och jag kan göra sånt som faller in.

    Igår satt jag och läste en uppsatts som någon  hade gjort om stämpling och utanförskap.  Man hade använt sig av Gunilla Gerlands, Lotta Abrahamsson och min bok. Det var intressant läsning, hade inte en aning om att man använde sig av min bok på ett sådant sätt.

    Att fanns människor som läste min bok för att använda sig av den i uppsatsskrivningar.  En skillnad som uppsatsskrivaren  poängterade va hur böckerna va skrivna.  Gunillas bok och min bok  var skrivna i Jag former. Lottas bok i Vi former.

    Just  Jag formen var ett medvetet val från min sida. Jag kan bara utifrån mig själv försöka mig på att beskriva de där med ADHD.  Jag kan bara beskriva ADHD ut från mig själv, då jag inte har träffat alla människor som har ADHD. Men även eller trotts min Jag form så har människor känt igen sig.  Har fått många brev och samtal från människor, som säger att det kändes som om jag skrivit om dem att jag skrivit om deras liv.  Så några rätt blev det nog med den där boken jag skrev.

    Det fanns  många intressanta saker i hennes tolkningar av våra texter. Intressant att läsa och se hur hon kopplade våra ord, till de olika teorierna och till den forskning som är gjord.  Hon hittade likheter i våra böcker och kopplade ihop det och plockade ut delar sydde in det i teorierna. Hade jag då jag skrev boken, vetat att någon skulle läsa den så som hon  tydligen har gjort. Då hade jag utvecklat den mera.

    Samtidigt som jag vet att, hade jag då vetat att människor skulle använda sig av min bok för sina  uppsatsskrivningar.  Då hade min bok inte vart klar ännu.  Då hade jag aldrig våga ge ut den, för då hade jag haft ännu högre krav. Krav som jag själv inte hade kunnat nå upp till.

    Då hade det där duktighetssymdromet hittat fram och ställt till det.   Nå ja det va intressant läsning i alla fall.  Kändes nästan som jag tjuvlyssnade eller tjuvläste någon annans anteckningar. Men likt mig så har hon publicerat den och då är det inte tjuvläsning 🙂

    cropped-Jag-föredrar-att-kalla-mig-impulsiv-001.jpg

    Lev idag just nu, igår är ett minne bland minnen morgondagens dag är framtiden. I mig kittlar det när jag tänker så.

     

     

     

     

    Ha en fin dag.

    Carina Ikonen Nilsson
    Carina Ikonen Nilsson
  • När man vill göra ett bra jobb.

    Jag läser  fler och fler inlägg om hur barn inte passar in på kortis.  Hur barn blir skulden till att det inte fungerar på kortis verksamheten. Det var ju några år sedan man sa nej till vår son, seek då han var för svår för personalen.   För svår handlar det egentligen inte om.  Det handlar om att personalen inte ser den lilla grabb eller tjej.

    Har läst så många inlägg om just  barn, drugs som är för mycket för att personalen ska reda ut det. Hur tänker man?  När man som personal ser det som att det är barnets fel?   Egentligen så vet jag hur man tänker, ambulance  har själv tänkt och pratat sånt språk. Fast då inte på kortisverksamheter.  Jag vet att när jag och mina kolleger tänkte så, då för många år sedan. Handlade det inte alls om barnen och deras tillkortakommanden. För det handlade om oss i personalgruppen.  Det handlade om att vi inte hade fått rätt resurser, inte såg vilka resurser som behövdes, för att vi ska göra ett bra jobb.

    Vi kan aldrig eller får inte klandra den unga, tänker jag.  Den unge som personalen  inte klarar av, den personalen behöver  sätta sig ner och tänka rätt.  Fundera och diskutera i sin personal grupp, om varför det inte fungerar.  De ungar som är på kortis, eller vad det nu än är, är där av någon anledning.  Inte för att han eller hon fungerar, har det bra på alla sätt och vis.  Hade det varit så, så hade den unge och hans föräldrar inte behövt kortis.

    När  ett barn gör tokigheter, ställer till det och är allmänt jobbiga, så är det inte för att det är det den unga vill.  Den vill inte vara den jobbiga, ha konflikter. Men av någon anledning blir det så. Det är just där vi vuxna, kortis personalen skall leta efter lösningar. Vi ska aldrig komma till slutsatsen, att det är den ungas fel. Han eller hon är för jobbig.  Då är vi fel ute och inte på rätt spår, gör ett väldigt dåligt jobb.

    Vårt jobb är att vår lilla kille eller tjej, ska känna sig hel, må bra inte behöva ta till strategier där  hon han måste slå, sparka eller ordterrorisera. Som personal borde det vara självklart, att jag inte ser att det är den ungas fel.

    Jag borde mera se att oj oj oj vad den lilla kille/ tjej tycker att det här är jobbigt, jag får göra något så att han hon ska må bättre, känna mera trygghet. Eller kanske till och med: Men hallå  han  slåss och svär och hotar, Han mår inte så bra. Jag gör något som inte är bra för den här killen/ tjejen hur ska jag göra för att det ska bli bättre.

    Som personal är du  där på ditt arbete, för att göra ett jobb. Ditt jobb är att se till att den där killen/tjejen har det bra i några dagar, kanske över en helg. Ditt jobb är att killen/tjejen ska känna: att oj vad kul det här va, hit vill jag igen. Ditt jobb innefattar inte  att du ska se till att hitta fel hos killen/ tjejen eller föräldrarna. Du är där för att göra det så bra som möjligt, under några dagar för den där lilla killen eller tjejen.

    Du är där för att han eller hon ska känna trygghet, slippa tjat och få koppla av från det vardagliga.

    Du är inte där för att sitta och fika med dina jobbkompisar, eller för att ha det så lugnt och skönt du bara kan. Nej du är där för att jobba.  Göra ett bra jobb, se till att ungarna har det bra, och framför allt att de tycker att det är kul att vara på kortis.

    Du är där för att skapa en miljö där den unge känner att han har koll på vad som kommer att hända, känna trygghet och att han hon duger som hon är. Den unge är inte där för att du ska ha ett så bra och lugnt jobb som möjligt. Det är ditt jobb att i så fall ordna det  så bra för killen/ tjejen, så att det kanske blir ett bra och lugnt jobb för dig.  Det får du beroende på hur du jobbar.

    Ditt jobb handlar om att Ligga steget före, skapa trygghet, göra miljön så förutsägbar så att barnen slipper  gissa sig till vad som ska hända eller ske. Det här är  barn som  fått misslyckas så många gånger redan innan, ditt jobb är att låta dom  få lyckas.

    När du ser till  tillgångarna i den lilla killen eller tjejen, bekräftar det som är bra med honom eller henne, då är du på rätt väg.  Då kommer du få ett jobb som du vill ha. Du kommer att känna glädje, du kommer att se underverk när du letar efter det som är bra. Då du bekräftar det som är bra, då kommer du få se massvis med bra saker för det är då underverken sker.  Det är då du som personal gör ett bra jobb. Då är även då du gör skillnad för den lilla kille eller tjej, det är då du gör ditt jobb. Det är också då du gör att den där lilla killen eller tjejen  tar till sig dig,  tänker på dig som en vuxen värd att minnas.

    En sådan vuxen vill vi alla vara! En vuxen som gjort skillnad, en vuxen som den unge minns för att ha gjort något som är bra.  Det bra som egentligen handlar om att se den unge utan dömande ögon.

    Vi kan välja vilken vuxen vi vill vara…                                                                             Vi kan välja att se det som är bra, eller så väljer vi att se det som är dåligt.

    Ojoj oj jag känner att jag skulle kunna sitta här och skriva hur långt som helst idag.  Men väljer att avsluta här för du orkar antagligen inte läsa längre.  Risken är att du tröttnar. Det vill inte jag.

    Så här slutar jag mitt inlägg.

    wpid-textgram.png

    Vill du läsa andra bloggar som jag använder mig utav så finner du dom här.

    Lev idag just nu, Igår finns inte här och morgondagen den är här imorgon.

    Carina Ikonen Nilsson
    Carina Ikonen Nilsson

     

  • Farmors glasögon till och med jag behöver träning i att använda dom….

    Idag blev det som om någon omfamnade mig hårt så att det kändes i magen. Först blev jag rädd, buy cialis men ganska så snabbt blev det mera helande tankar. Omfamningen  gjorde inte ont men berörde, la sig som bomull inuti mig.  Någon hade varit på min föreläsning som jag hade i Tisdags.  Denna någon hade tagit sig tid till att skriva om min farmors glasögon.  De där glasögonen som bara ser det som är bra, det där andra struntade farmor i. Utan hon  la fokus på bra-ig-heterna. Det var inget styggt som jag läste, utan när jag läste så fick jag låtsas som jag läste om någon helt annan än mig själv.

    Som om  bloggaren skrev om någon annan. Det gjorde hon ju inte,  utan hon skrev om mig och min farmor.  Farmor som var den där kvinnan som var så noga med vitaminerna, både i mat form och i livsform. Livsformer handlar om det vi idag menar är självkänslan. Det är lite så att vissa av oss hinner inte riktigt med att samla ihop just de där självkänslovitaminerna.  Det va saknaden av just de vitaminerna som berörde idag.   Dessutom hade jag på mig mina egna glasögon som inte riktigt är inställda så som farmors glasögon är.

    Men nu sitter jag här med farmors glasögon på mig.  Tog på mig dom direkt när  jag igen läste blogginlägget. Även jag behöver träna mig i att se  sånt som farmor såg.  Jag kastade av mig det jobbiga i magen av att läsa om mig själv.

    Färgelanda
    En fin blomma fick jag efter att jag slutat prata om farmor.

    Känner så fullt ut att oj, oj, oj hon som skrev, lyssnade till det som jag sa. Hon tog med sig det viktigaste på hela kvällen. Farmors glasögon, de där glasögonen som bara ser tillgångar. Farmor  som va så glad när hon hittade till någon som man gjorde bra.

    Självkänslan i mig är skörare än skörast ibland,  helst de dagar jag sovit mindre än bra.  Farmor skulle aldrig stå ut med att jag kände mig värdelös, hon hade inte tillåtit att jag inte tog till mig det som var bra.

    Nu sitter jag här och sträcker på mig lite, känner att det som var i tisdags var så bra, så att någon till och med skrev om det.  Då växer till och med jag lite extra, fast jag är så lång.

    Här kan ni läsa inlägget  som berörde mig så att till och med tårarna började rinna.

    Hon fattade precis vad jag menade, med farmors glasögon.  Vem som helst kan låna de där glasögonen, de gör saker med en själv. Livet blir enklare, inte bara för den som bär dom, utan även för den som möter någon som bär farmors glasögon.

    Fokuserar vi på det som är bra så blir även det som kanske är mindre bra  faktiskt väldigt bra. O-tillgångar kan till och med  i just det fokuset bli tillgångar.

     

    Carina Ikonen Nilsson
    Carina Ikonen Nilsson

     

  • Nu i veckan är det två dagar i Färgelandas kommun

    Färgelanda har bjudit in mig att prata vid några tillfällen

    ex (32)ADHD gör mest ont 

    Bemötande – att vara i miljöer det bor acceptans tar bort många symtom

    CARINA IKONEN föreläser utifrån egen erfarenhet

    Jag är en kvinna, drugs på 50 år. Gift med min kloka eftertänksamma man, check vid namn Tommy. Våra 4 tonårsbarn, sale har bott här, men nu blivit utflugna fåglar som startar sina egna liv.  Ibland var det mera spännande, mera än vi ville, då de bodde hemma. Idag har en flytt till Stockholm för att förkovra sig i studier. Två av barnen bor i grannbyn där de formar sina liv och stakar ut deras väg.

    Bara vår minsta son som bor hemma, men så liten är han inte längre för snart är det 18 års dag. 18 år är då du blir behandlad som vuxen av samhället. Vilket är konstigt för mig lite skrämmande och otydligt för 18 år på papperet är inte alltid 18 år i kroppen.

    Något av det modigaste jag gjort i mitt liv, var när jag gav ut min bok. Där berättade jag hur det var att ha Diagnosen ADHD, på insidan. Ännu idag känner jag hur modig jag var, i dag är jag bara stolt! Att våga gå ut och berätta att jag är en av de kvinnor som har lite mer rörliga tillgångar i mina egenskaper, var också modigt, för mig.

    Anmäl till Lisbeth Svensson senast tre arbetsdagar före aktuell föreläsning på tel. 0528-567660 eller maillisbeth.svensson@fargelanda.se  Gratis – fika ingår!        

    Föreläsningarna är på Furåsen i Färgelanda

         f

     

     

    Onsdag 4 mars kl. 15.00 – 17.00

    Tisdag 10 mars kl. 18.00 – 20.00

  • Utbildningsdag

    Idag har det varit utbildningsdag för mig och  några av mina kolleger. Välfärdsteknik – en inspirationsdag där vi fick lära oss att ha Ipad som arbetsredskap. Nu är jag ju tekniknörd och oj oj oj vad det spann loss i tankarna när  personal från ett boende visade hur de jobbade.  För mig blev det Struktur i tankarna, pill sedan spann det loss helt inga pärmar inga papper att leta efter, sovaldi hålla reda på. Kvitton som kan fotas, sickness matlistor, handlingslistor,  scheman, arbetsbeskriving. Inget letande utan allt i mappar. Halelulia ropade det på insidan.

    Men jag inser att jo men visst men det får nog dras några vändor,  det händer ju inte över en natt. Men vilket verktyg. Nu gick jag händelserna i förväg för  den förstaföreläsningen höll  Per-Olof Hedvall, han är forskare och arbetar med tillgänglighet  och Universal Design vid Certec, Institutionen för Design- vetenskaper, Lunds Universitet.  Hans brinner för kommunikation och interaktion men fokus på familjer som har olika funktions tillgångar och o-tillgångar.teknik och design. Per-Olof visade både på konkreta exempel och  tankar om hur vi bygger in attityder, normer och förväntningar när vi skapar nytt i samhället.

    Bengt Elmén, utbildad socionom, författare och utbildare, erfarenhet av att vara hjälpmedelsanvändare. 1994 var  revolutionerande då flyttades makten  från myndigheterna till individen. Vi fick därigenom större möjligheter att leva ett självvalt liv. Men när får jag som funktionsnedsatt  makt över tekniken som ska hjälpa mig att ha en mera enkel vardag ut ifrån mina mindre bra funktionssätt? Just det var det som gjorde att tankar flyttade in i mig.

    Själv har jag försökt få till att få ett fibertäcke från arbetsterapeuten för att jag ska få möjlighet att sova bättre. Slippa sömnmedicin vilket är medicin som jag är riktigt rädd för. Sömnmedicinen tar  jag bara då inte orkar med att sova sämre än sämst längre.  Oftast tar jag bara medicin en gång för att sedan hoppa på att försöka sova utan igen  natten efter.  Eftersom Västra Götaland inte förskriver just fibertäcken så kan jag få prova boll täcke eller kedjetäcke.  Men jag har redan provat bolltäcke, kedjetäcke nej det vill jag inte ha. Jag har frågat efter ett fibertäcke då jag hört bara gott om just fibertäcken.  Men chansen är väldigt, väldigt liten att jag  kan få det som hjälpmedel.  Bengt satte igång tankeverksamheten och lite fighting i mig.  Hans tankar och ord är viktiga, han pratade rakt in i hjärtat på mig i min privata svär men även till min proportionella roll som Hab.assistent.

    Under isnpirationsdagen fick jag även förmånen att lyssna till Tina Wiman, som driver bloggen M som i underbar samt AssistApp. En sida som jag kommer besöka igen.

    Nej kvällen är sen och en hel dag i seminarie-anda så tar kroppen och tankarna ut sin rätt.

    Så lev idag just nu, jo det har jag gjort och gör igår finns inte längre och  morgondagen är snart här.  Imorgon är det jobb i mitt företag, ska förbereda för Färgelanda dagarna som ligger i nästa vecka. Då ska ju även jag sprida lite Kunskap 🙂

    ex (32)ADHD gör mest ont 
    Bemötande – att vara i miljöer det bor acceptans tar bort många symtom
    CARINA IKONEN föreläser utifrån egen erfarenhet
    Jag är en kvinna, på 50 år. Gift med min kloka eftertänksamma man, vid namn Tommy. Våra 4 tonårsbarn, har bott här, men nu blivit utflugna fåglar som startar sina egna liv.  Ibland var det mera spännande, mera än vi ville, då de bodde hemma. Idag har en flytt till Stockholm för att förkovra sig i studier. Två av barnen bor i grannbyn där de formar sina liv och stakar ut deras väg.
    Bara vår minsta son som bor hemma, men så liten är han inte längre för snart är det 18 års dag. 18 år är då du blir behandlad som vuxen av samhället. Vilket är konstigt för mig lite skrämmande och otydligt för 18 år på papperet är inte alltid 18 år i kroppen.
    Något av det modigaste jag gjort i mitt liv, var när jag gav ut min bok. Där berättade jag hur det var att ha Diagnosen ADHD, på insidan. Ännu idag känner jag hur modig jag var, i dag är jag bara stolt! Att våga gå ut och berätta att jag är en av de kvinnor som har lite mer rörliga tillgångar i mina egenskaper, var också modigt, för mig.
    Anmäl till Lisbeth Svensson senast tre arbetsdagar före aktuell föreläsning på tel. 0528-567660 eller maillisbeth.svensson@fargelanda.se  Gratis – fika ingår!        
    Föreläsningarna är på Furåsen i Färgelanda
                                           Måndag 2 mars kl. 15.00 – 17.00       f
    Onsdag 4 mars kl. 15.00 – 17.00
    Tisdag 10 mars kl. 18.00 – 20.00

    Ha en fin kväll.

  • Färgelanda har bjudit in mig att prata vid några tillfällen

    ex (32)ADHD gör mest ont 

    Bemötande – att vara i miljöer det bor acceptans tar bort många symtom

    CARINA IKONEN föreläser utifrån egen erfarenhet

    Jag är en kvinna, på 50 år. Gift med min kloka eftertänksamma man, vid namn Tommy. Våra 4 tonårsbarn, har bott här, men nu blivit utflugna fåglar som startar sina egna liv.  Ibland var det mera spännande, mera än vi ville, då de bodde hemma. Idag har en flytt till Stockholm för att förkovra sig i studier. Två av barnen bor i grannbyn där de formar sina liv och stakar ut deras väg.

    Bara vår minsta son som bor hemma, men så liten är han inte längre för snart är det 18 års dag. 18 år är då du blir behandlad som vuxen av samhället. Vilket är konstigt för mig lite skrämmande och otydligt för 18 år på papperet är inte alltid 18 år i kroppen.

    Något av det modigaste jag gjort i mitt liv, var när jag gav ut min bok. Där berättade jag hur det var att ha Diagnosen ADHD, på insidan. Ännu idag känner jag hur modig jag var, i dag är jag bara stolt! Att våga gå ut och berätta att jag är en av de kvinnor som har lite mer rörliga tillgångar i mina egenskaper, var också modigt, för mig.

    Anmäl till Lisbeth Svensson senast tre arbetsdagar före aktuell föreläsning på tel. 0528-567660 eller mail lisbeth.svensson@fargelanda.se  Gratis – fika ingår!        

    Föreläsningarna är på Furåsen i Färgelanda

    Måndag 2 mars kl. 15.00 – 17.00       f

    Onsdag 4 mars kl. 15.00 – 17.00

    Tisdag 10 mars kl. 18.00 – 20.00


  • Sista uppdraget för i år är gjort och en luvtröja med dragkedja fast utan luva inköpt.

    I fredags gjorde jag mitt sista uppdrag för i år. Långt inne i Dalslands mörka skogar fanns det ett litet Gästgiveri med underbar utsikt.1517379_10152514588858341_2405848983874295057_n Melleruds Kommuns hade anlitat mig.  De  ville ta del av det som jag hade och bjuda på.   För någon eller några månader sedan var jag på besök i Mellerud  och pratade inför en  annan grupp människor och de hade varit så nöjda att någon chef för socialpedagoger ville att jag skulle prata med dessa innan de skulle äta julbord.

    Den där tidsoptimisten som blir en tidstjuv för mig gav mig möjligheten att upptäcka i det vackra Dalsland. Ovanför Mellerud fanns massvis med intressanta ställen.   Jag brukar ju ta god tid på mig när jag är ute och åker för att vara helt säker på att komma i tid. Vilket jag även denna gång gjorde.   Just denna gången var det riktigt bra att tiden fanns för att koppa ihop datorn med en tv-skärm va inte helt enkelt.  Många knappar att trycka på va det men till sist fick jag ihop det, cialis även om  jag och  de som lyssnade fick nöja oss med  halva bilden.   För hon som arbetade som konferensvärdinna hade lika lite kunskaper som jag i att få ihop just det där tekniska.

    10818917_10152561283849296_168341723_n

    Slank in på Bloms för att leta efter luvtröja med dragkedja i fickorna till vår son. Just sådana tröjor finns inte. Jag  och maken har letat i  två år tror jag efter just  luvtröja med dragkedja i fickorna till sonen.   Just den luvtröja som sonen ska ha är lite speciell för det ska vara mjukt tyg utan lappar, sömmarna ska inte kännas och det måste vara en smart tröja. Det måste vara dragkedjor i fickorna.  Han har en sådan som är väldigt gammal,  till och med så att det är hål i den.

    Nu hittade jag kanske inte  en riktigt sådan som han  vill ha för just denna luvtröjan var inte med luva på. Men det var dragkedja. Man kan inte få allt antingen är det luva eller dragkedja.  Jag blev riktigt glad över att i alla fall hitta  en av två delarna i tröja och just dragkedjan är det som är viktigast för sonen.   Jag blev så glad så jag till och med köpte två likadana. Äntligen slipper vi se sonen ta på den där fula luvtröjan han har haft så länge nu.

    Efter luvtröje-köpet som var utan luva, bjöd jag mig själv på fika. Jag kan lova att just denna räkmacka var en av de godaste. Blev smått överraskad av att de på fiket på Bloms hade handskalade räkor och så riktigt goda smörgåsar.

    10847872_10152514818883341_8168583719276882482_n

    Nu är det ledighetstid, sista föreläsningen för i år är gjord.  Jag har lovat mig själv att vara riktigt ledig under jul och nyår.    Så fikan va mitt sätt att fira jul-uppehållet samt mitt luvtröje med dragkedja utan luva köp.

    Lev idag just nu.  Igår finns i våra minnen.  Idag skapar vi minnen för i morgon 🙂

  • Mölnlycke Kulturhus

    Där var det riktigt spännande på flera sätt.  Först att hitta dit, store sedan att hitta parkering och till sist hitta till bilen igen när jag var klar :/.  När man har  lokalsinne som en fiskpinne så kan det bli spännande med just att hitta.

    I måndags var jag i Mölnlycke kommun.  Eftersom jag är rädd för att missa tider så lyckades jag komma dit  redan två timmar innan.  Detta fast maken varit ordentlig med att berätta tydligt när jag skulle åka iväg.  Mottot bättre sent än aldrig är inte mitt. Utan mitt motto blir hellre en eller två timmar tidigare än försent.  Många timmars väntan blir det.  Innan när teknikern skulle göra sitt, medical då lärde jag mig massor.  När jag ska prata inför människor ska jag alltid ha med mig egen dator, jag ska sluta lägga mitt arbete på min bärbara hårddisk. Och jag ska spara mina arbeten i 2003 versionen.  Då lär det inte bli några problem.

    Den dåliga kritikern pratade med mig, när jag stod på deras scen och pratade. Sånt är dumt, jag som brukar plocka bort dessa tankar när jag väl gör saker, när jag väl är där framför alla människor.  Kom på mig själv att se de lyssnade människornas Lyssnade, som kritik i tankarna, de där första minutrarna.  Men stannade till i tankarna och sa till mig själv att den där stackars mannen som gäspade antagligen hade jobbat hela dagen och sovit illa på natten innan.

    Det blev först  lite  trevande och snavande på orden men det jag skulle säga blev till sist i alla fall bra.  Tydligen var det bara jag som hörde hur min röst darrade till.  För efteråt hade det inte varit någon som hört att jag var lite nervös.  En  lite äldre kvinna kom fram till mig, precis innan jag skulle gå.  Sa till mig att det jag sagt där inne, hade gjort att hon nu äntligen förstått sig på sin dotter. Att det jag sa hade gjort att hon nu  förstått att hennes dotter inte alls var bortskämd och lat och hennes dotters son ingen odåga.

    En annan kvinna som jobbade på en skola tog med sig både informationsfoldern jag hade och ett visitkort. Vi stod och pratade en lång stund och hon skulle skicka ett arbete till mig som de höll på mig.

    Det är just sånt där som gör mig glad, det visar mig att det jag säger är viktigt. Människor lyssnar och berättar för mig om deras tankar. Just i sådana stunder har jag världens bästa jobb :).

    En fin liten kopp fick jag som minne från denna spännande dag.

    unnamed (55) n

     

    Mölnlycke borna har fyra sådana här spännande dagar i just denna vecka. 
    Lev idag just nu

    Igår är inte här och

    Morgondagen där kommer först i morgon.

  • Känner just nu tacksamhet över stunden igår.

    tänkte mig ett litet inlägg.  Men bara ett litet sedan måste jag sätta igång. Här ska bli lite rent och ordning.  När jag kom hem igår var energinivån utan förbehåll på noll noll.  Det tar energi när jag är ute och pratar bland folk.  Igår va det en sådan där magisk stund igen.  Jag verkligen älskar dom stunderna.  När jag får ut och träffa  människor som orkar lyssna på det jag har att säga.  Farmor hon fick vara med mig igår när stunden va där och fast det var så nyligen hon  seglade till den andra hamnen så kunde jag hålla mina tårar borta.

    Igår var jag på en dagverksamhet och pratade om hjärnkoll och ADHD.  Fast mest om hur det ibland kan bli. Just idag känns det som det är ibland. Jag vill passa på att tacka alla trevliga genom goda människor jag träffade igår, diagnosis  Det vilade sådan vacker stämning i rummet och ni gav mig så mycket samhörighet så mycket kraft.  Att sedan min självkänsla ställde till det när jag kom hem igen. Har ju inte något med er att göra.

    Den där  känslan av att duga med sig själv kan göra ont ibland och ibland va igår.  Alla dom där frågorna som bildas när självkänslan ställer till det.  Hjälp, rx vad tyckte dom om mig? Förstod dom va jag sa eller  pladdrade jag bara?  Gjorde jag någon illa?  Tyckte dom det var dåligt och allt vad som blir när jag  smakar på den där mindre bra känslan i mig.  Igår kväll tänkte jag nej  nu lägger jag av efter det här. Finns ingen som har behållning av det jag säger.  Men idag bor det andra känslor i mig.  Mest tacksamhet över alla vänliga unika fina människor som faktiskt satt där och orkade lyssna på mig i de två timmarna jag  pratade och försökte mig på att prata om sånt som är viktigt.  Sådant som är viktigt.

    Igen tack till er härligt fina människor som var där igår och delade stunden med mig. Det ger mig energi även om jag är helt slut efteråt.

    Nu idag ska jag förbereda för morgondagens händelser. Imorgon kommer Anne hit. Hon driver företaget Naturemade som jag så ofta skrivit om och pratat om.  Imorgon kommer hon hit och presenterar sina produkter till den som är intresserad av naturliga produkter så som olika krämer och dusch oljor.  Lite tyger och  annat smått och  gott har hon med sig som hon köpt i Indien.  Dyker du upp här så kommer även det finnas en bit mat och en brödbit som mitt företag ser till att bjuda på.

    Priserna är humana och produkterna är underbart bra.  En doft av Indien ska bo hemma hos mig över en dag 🙂

    Ha en fin dag, lev idag just nu, imorgon är inte här och igår kommer inte igen.  På Chilibloggen visar jag på de tidiga underverken av Shakira plantorna, som just nu visar sitt bladverk.

  • Mellerud här kommer jag…

    Idag ska jag åka  iväg till Mellerud, pilule på ett uppdrag.  Här ska pratas Hjärnkoll, och ADHD.  Har  packat ner det jag ska ha med mig, nu ska jag bara packa ihop mig själv.  Har några timmar på mig så morgonen är mig och den ska jag njuta av.  unnamed (11)

     

    En och annan chili kommer följa med och farmor förstås även om hon bor i himlen så kommer hon nog alltid vara med mig när jag är ute på uppdrag.  Ett antal böcker är självklart med på min lilla resa. Känns gott att det är så nära Mellerud ligger bara 6 mil här ifrån.

    Tänker smita in till Vita Sandar innan jag åker hem bara för att uppleva skönheten där.

    Lev idag just nu, igår är historiskt vacker kanske men idag är det vi andas i och kan påverka till och med så att vi förbereder morgondagen just idag .