Malix.se

februari 2025
M T O T F L S
 12
3456789
10111213141516
17181920212223
2425262728  

Kategori: I F R Malix Impulsiva Framtids Resurser

  • Föreläsningar på Familjestödsenheten

    Välkommen till höstens öppna föreläsningar på Familjestödsenheten
    2011
    Adress: Kruthusgatan 17 plan 6, troche 411 04 Göteborg
     

    Onsdagen den 28 september 2011 kl 19.00-21.00

    Trots svårigheter kan livet bli bra

    Malene Larssen berättar om sin undersökning om hur föräldrar till barn med
    neuropsykiatriska funktionshinder har det

     

     

    Onsdagen den 5 oktober 2011 kl 19.00-21.00

    Sexualitet, search lust och allt runt omkring – att prata om sex och samlevnad med personer med neuropsykiatriska funktionshinder

    Åsa Nilsson, pill hälsopedagog

     

     

      Onsdagen den 12 oktober 2011 kl 19.00-21.00

    Att förstå och hantera problemskapande beteende

    Thomas Ahlstrand, beteendevetare, KBT-terapeut
    och Annika Bengtner, Familjestödsenheten.

     

    Onsdagen den 19 oktober 2011 kl 19.00-21.00

    Att vara mamma med ADHD – att hitta struktur i vardagen

    Carina Ikonen Nilsson och Anna Lundgren, föräldrar.

     

    Två onsdagskvällar den 26 oktober och 9 november kl 17.30-20.00 erbjuder
    vi öppna föräldraträffar, en möjlighet att träffa andra föräldrar, umgås och dela
    erfarenheter. Fika till självkostnadspris.

    Obs!! Ingen föranmälan, fri entré.

     

     

    Familjestödsenheten – i Göteborgs kommun syfte, är att sprida kunskap om inlärningssvårigheter genom föräldrautbildningar, telefonrådgivning, stödgrupper, stödsamtal, öppet hus och föreläsningar.

    Vi vänder oss till familjer med barn/ungdomar som har svårigheter med koncentration,uppmärksamhet ex ADHD/ADD, eller har svårigheter med inlärning eller beteende och som inte får stöd av LSS.

    Diagnos är inget krav. Våra kurser utgår utifrån föräldrarnas frågeställningar och önskemål om innehåll, för att ge bästa möjliga hjälp och stöd.

    Välkommen att kontakta oss på Familjestödsenheten. Obs, begränsad telefonrådgivning, säkrast tisdag – onsdag.

    Tala med Annika Bengtner pedagog eller socionom Anette Jonsson. Tfn: 031-15 49 50, övrig tid e-posta gärna frågor: familjestodsenheten@agrenska.se hemsida:

    www.agrenska.se

     

    “Självklart kommer jag ta med lite böcker som jag säljer då jag är där.”

  • Vi måste sluta vara rädda för diagnoser

    läste en artikel igår som den 70 åriga barnmorskan skrivit. Cristina Wahlström menar att det är diagnoshysteri och en lysande affärside.  Hon förstår inte att det kan vara så, thumb att jag vill att mina barn ska slippa alla frågetecken som jag själv haft under mitt vuxna liv.  Då innan jag fick min diagnos så bodde känslor av Värdelöshet, du duger inte, du kan inte ens läsa, gud så kass du är, inte ens en almanacka kan du sköta. Inte klarar du av att vara allmänt hövlig och inte avbryta.  Ett helt liv eller i alla fall ett halv liv, har det bott en massa frågetecken och misslyckanden i mig.  Inte vill jag att mina barn ska gå igenom livet med alla dessa frågor och misslyckanden.

    Då vill jag hellre att de ska känna att dom duger, att det handlar inte om o-intelligenser eller Lathet. Att dom kanske inte får med sig busskortet, plånboken.  Jag vill hävda att ju mera du lär dig om dig själv och dina egenheter i till och o-tillgångar så får du ett mera fungerande liv. Du kan lättare be om hjälp med sådana egenskaper som inte bor inom dig.  Hemma hos oss vet vi vilka svårigheter vi kan behöva får hjälp med av andra. Men  framför allt vet vi vad vi är bra på. Andra vet också vilka styrkor vi har för en av våra ostyrkor är ju att vi är lite otänksamma och saknar eftertänket tills det är försent. Vilket gör att när vi visar styrkorna inom oss så tänkte vi inte på att det finns en jantelag. Vi bara gör för att vi kan.

    En av mina söner fick igår i skolan till sig ett sådant beröm, då lärarna pratade om att han ställer så många frågor som ingen annan frågar. Alla fick ju ta del av svaren han fick av sina frågor.  Att ställa frågor är en styrka. Att vara envis och fråga tills jag förstår, är en styrka.

    Christina, jag kan hålla med dig, min önskan är oxå att vi alla ska få vara oss själva och bli bemötta utifrån oss själva. Men inte behöver vi uppfinna Hjulet gång på gång!  Att någon tagit sig tid att hitta små likheter i till och otillgångar i vissa människor ger mig en förklarings modell och karta. Adhd är små små bokstäver som gör att jag liksom kan få en större förståelse för mig själv och tänk dig i vissa sammanhang så får jag även där en större förståelse och en stund i acceptans.

    Jag kan förstå att du inte fattar vad jag pratar om i dessa ord. Men jag lovar dig att det finns människor som har samma tillgångar som jag själv har, som faktiskt också då dom är i dessa sammanhang känner att herre min skapare vad skönt jag behöver inte just nu skärpa till mig och ta mig i kragen som jag inte har. För  Alla som är här har liknade svårigheter som jag själv har, just svårigheterna ser vi bortanför och pratar om det som är bra med just våra diagnoser. Men även om hur man kan göra istället, ta del av sånt som funkar och inte funkar så bra. Dela med sig eller hur jag nu ska förklara det. 

    Jag kan förstå att du inte heller här fattar vad jag pratar om. Det är för att du i ditt liv kanske mera varit i sammanhang där du fått lysa och vara i dina tillgångar. Du har liksom inte lika ofta som jag  fått möta höjda ögonbryn viskningar och himlande ögon och ord som : att du aldrig lär dig……

    Jo, du det ska du veta att jag gör, jag lär mig varje dag. Vi är alla olika och det är i våra tillgångar vi ska vara. Just mina tillgångar är mera inom de bokstäverna som du menar är stämpla i pannan.  Jag ser det inte alls som några stämplar, utan som ett sätt för mig att Få en karta att gå efter. Jag är till och med riktigt djävla stolt över mina egenskaper och tillgångar. För mig skulle det vara en seger om alla dessa barn med liknande tillgångar som jag själv har, att även de fick utrymme och vara i sammanhang och upplevelser av att de kan vara stolta över sig själva. Tyvärr så är det så Christina, att jag tror det är en vision ännu så länge. Men det kan genom att vi som själva har tillgångarna och otillgångarna, att vi  går ut och visar att visst fan duger vi till.  Då kan min vision bli en verklighet.  Jag tror även vi måste sluta vara så djävla rädda för unik-iteten. Sluta vara rädda för diagnoser sluta vara så rädda för olikheter.  Jag ser min diagnos som en tillgång, och jag är glad att jag fick uppleva den dagen då jag kunde sätta små bokstäver på mina små egenheter.  Som idag kan beskrivas i formen ADHD.

    Vad beträffa Mobbning så går det att läsa i andra inlägg här kände jag det viktigt att prata om själva diagnosrädslan.

  • Spår från igår………

    Jag tänker fortsätta på spåret jag hade igår. Retorikern Elaine Bergqvist intervjuas  av Jessica Balksjö i svenska dagbladet, look   Elaine beskriver hur det  på hennes tid var en fasa att gå i hennes skola. Skolan där hon gick var det några få som gjorde så att många mådde dåligt. De som var utsatta för den kränkande behandlingen, de som blev mobbade, allierade sig. De gick hem till de som inte vågade gå till skolan. Barn är oftast klokare än vuxna. Barnen i hennes skola hade alltså tappat modet och tron på den vuxna världen i den skolan. De tog saken i egna händer och ställde upp för varandra.

    Barnen gjorde det som vuxna borde gjort. Eller barnen gjorde något för att de vuxna inte vågade. Barnen hade gett upp hoppet om en trygg  skola, en trygg skola där vuxna ser till och verkar för trygghet.  Elaine Bergqvist var sedermera tvungen att byta skola för hon ville inte gå kvar, långt upp i gymnasiet såg hon till att inte gå på samma skola som de pojkarna som var skräcken i småskolan. 

    Det är med sorg som  jag ser, hur det gång på gång upprepar sig, hur vuxna sviker barn från alla håll och kanter.  Ingen i en mobbnings situation mår bra. Den som mobbar får erfarenheter som gör illa. Den som blir mobbad får känslor av inte duga, värdelös, dum till och med att inte vilja andas mer. Barn som innan de fått uppleva sin första kyss väljer att sluta andas.  Det oacceptabelt helt och hållet bortom allt förnuft ändå, ändå finns det, ändå väljer vuxna att titta åt ett annat håll. Barn gör inte som vi säger det gör som vi gör. Så den stora stenen måste flyttas och det är nödvändigt att vi börjar med oss själva för det är vi som uppfostrar våra barn vi som visar barn på hur man ska göra. Jag tror ordet som är viktigast är kärlek, Kärlek att vi från början slutar upp med att tillgodose vårt egna behov och ger våra barn det dom behöver. Att alla barn får växa upp i känslan av att duga, vara värdefulla och att alla har lika stor rätt att få sin plats på denna jord.

    Det kan räcka med att du ser Lisa som går ensam på rasten, eller Kalle som genom råhet och styrka försöker bevisa främst för sig själv att han duger. Just det gör han genom att trycka ner någon som kanske fått vara sin mamma sol. Eller motsatsen. Den motsatsen väljer jag att inte förklara för det gör ont.

  • SONY VAIO jo så heter den

    Host, sovaldi sale patient host…….

    Jo om det skulle vara så att någon inte minns och inte kanske läste inlägget där jag just bytt bort min vita lilla dator emot en servisLer.  Host host, recipe jorå det funkade denna gången med. just nu skriver jag på den en vit är det men inte heter den Apple även om den är vit. Nej för den heter SONY VAIO just nu får ni läsa det första som skrivits på denna min nya lite större lilla vita, help 15 tum inte den där lilla som jag hade innan som egentligen var en miss från början till slut.  Nej redan nu känner jag att detta är datorn för mig, det är denna jag kommer att använda mig av då jag är ute på mina föreläsningar.  Behöver bara installera mitt läs och stavningsprogram på den sen lär det ju komma till allt eftersom saker som gör att datorn blir mera min.  Här hade jag tänkt att lägga upp en massa fina bilder på min nya dator men tekniken spelar mig ett spratt eller va fan jag  kan inte får inte telefonen och datorn att synka hmmm. Riktigt så ärlig behövde man kanske inte vara men det är ja ändå…….Besviken

    lev idag just nu ska jag leka mera……………….

  • en ny studie som vinklas till Föräldrarnas fel.

    Det visade sig på nyheterna i förrgår att ny forskning kommit fram angående ADHD. Nu är det enligt forskning i USA  Rökarnas fel, search att man utvecklar ADHD.  Man hade  alltså gjort en studie angående ADHD och rökning. Siffrorna och forskningen visade att barn som var utsatta för passivrökning  utvecklade ADHD. Forskning visar på, physician om, pharmacy och att…….

    Denna forskningen undersökte inte om Föräldrarna hade ADHD. Det genetiska arv som forskningen innan redan visat på De söndriga dna kedjor som är upptäckta.

    ADHD ( Rastlösheten som ofta bor inom oss, oron som blir till ångesten och den dåliga självkänslan) kanske gör att barnens föräldrar röker för att ha nått att stilla rastlösheten med.  Alltså  föräldrar som har barn som  visar på ADHD symtom.  De föräldrar som då röker kanske gör det av någon anledning. Ännu  en gång är det smutskastning och en studie som vill visa på föräldrarnas fel.  Det är mitt fel att barnen har ADHD om jag är rökare. 

    Men visst är det så att jag har en del i mina barns ADHD, självklart är det så men enkelheten i att det skulle bero på  om jag Röker eller inte, köper jag inte. Däremot att mina gener inverkar så att mina barn får samma funktionstillgångar och otillgångar som jag själv har, självklart  har med mig att göra!

    Så visst är det så att jag är en del av boven i dramat. Men inte för att jag röker eller inte, utan för att jag i mig själv har de söndriga DNA kedjorna som visar sig i former av ADHD.

    Forskning och studier kan tydligt vinklas så att man får de svar man vill ha…….

  • Svårt eller lätt det beror på

    En blå himmel, rx solen, och datorn oj höll på att glömma Kaffe! Kaffet hur kan jag glömma det? Kanske för att det är en vana, som är alltid. Fast  det är ju datorn med? Den glömde jag inte, Kanske är kaffet mera morgon och mera mer?

    Lämnar tanken och går vidare i mitt skrivande.  Inatt somnade jag till regnsmatter emot husvagnstaket Mysigt  för mig.  Att vakna i Husvagen är lika mysigt men, men att åka hem idag är mindre mysigt för jag gillar här. Eller är det att avsluta som ogillas.  Igår innan vi åkte ville jag inte åka. När vi kom hit var det vill inte åka hem.  Tror det har med att göra bryta upp göra annat som spökar. Att slitas mellan två välja antingen den eller den andra. de två hötapparnas dilemma. Kan det vara det som är problemet här Ja  tänk jag tror det är det som gör det.  det har med att göra  svårigheten att påbörja och avsluta men på nivån att välja 

     

  • Återtåget. En tillbaka blick, en klokhetsblick och ett återtåg.

     Jo så är det. Men det tar på krafterna. Inom mig bubblar känslor som en källa. Om ni tänker er en varm lerkälla, order eller som en långsamt kokande havregrynsgröt där varje bubblar liksom samlar kraft för att bubbla upp. Just så känns det inom mig just nu.

    Inte vågar jag lita på, inte heller vågar jag känna efter riktigt så mycket som jag skulle gjort. Historian säger mig att jag ska inte vara så himla känslig. Känner ni igen? Kanske gör ni det eller så gör ni inte det.

    Men just nu har jag själv känt att jag ska sluta vara så himla känslig. I alla fall just nu bara gå rakt fram, utan att titta sidledes. Inte heller vika av eller stanna upp för reflektion. Det har varit en jobbig tid. Inte nog att jag varit sjuk, jag har slagits med rädslor om faserna 3, slagit med okunskaper som jag fått gå steget upp med. Slagit med mig själv om att inte tappa den sista gnistan eller tråden. Jo, riktigt så illa har det känts och varit. Ett halvt år med felmediciner som inte funkat, utan gjort mera skada än verkan. Is i magen skulle jag ha, men den isen tinade upp alldeles för fort. Det största felet jag gjorde var nog att jag förlitade mig på andra istället för att lyssna på kvinnan som bor inom mig. Nu tar jag inte bort någons yrkes kunskap i meningen. Mera än min egen för jag har liksom glömt av att förlita mig på mig själv. Helt och hållet förlitat mig på yrkes människor som har det som yrke att ta hand om människor som inte mår så gott.

    Inte nog med att jag varit sjuk. Så var det så under ett par månader, att min arbetsplats var stängd för mig. Man sa att jag var för sjuk och gömde sig bakom en falsk mur där det skulle påskina att man tänkte på mitt bästa. Så att jag inte blev för sjuk.

    Men tack vare min egna klokhet, en facklig representant, samt mail och samtal med Personalansvarig och min egna kraft, så ska jag nu få återgå till mitt arbete. Min första dag i pröva var i går då var jag på ett möte och där efter ett kortare samtal med min verksamhetschef. Idag skall jag få prova på, att vara i verksamheten.

    Misstänksamhet bor hos mig och ångest över att inte veta vilka vatten som jag simmar i, gör sig påminda men just nu väljer jag att förlita mig på min simkunnighet. Jag är en bra simmare och kan vila mig i varje simtag. ”Liknelse med arbete” Flyter på det som kan flytas på dvs min egna förmåga. Dessutom har jag en mailar vän som jag delar tankar med. Som ger min respons och klokheter i att vara och ha varit i samma situationer. Hon ger mig kunskaper och aha-tankar som ger mig förståelse om varför vad det är som gör att det blir tokigt i mig. Hon ger mig svar och ger mig bekräftelser och svar på frågor som jag slåss med.

    Ett svar som jag ofta vilar mig i är svaret som hon gav mig i att vi har en känslighet när vi möter andra vi liksom nosar upp tvivelaktigheter, och går i gång på oärligheter och känner av när det bor baktankar och ljug i saker.

    Vad vill jag säga med det?

    Jo jag vill ge mig själv lite upprättelse och kanske till och med ett förlåt till mig själv. För att jag vägrat, eller låtit mig blunda för saker som varit uppenbara.

    Nu i återblicken och återtåget ska jag ta lärdomen till min egen källa. Låta den bli min kunskap och återigen se det som ska ses. Det gäller att jag står på mig så ingen annan gör det.

    Har jag vunnit?

    Vad fanns det iså fall att vinna?

    Nej, det var ingen tävling för mig, det handlar inte ens om vem som har rätt och fel för mig.

    Är det någon som vill ha rätt eller fel så får det stå för dom. Det säger mera om dem, än om mig. Vems fel eller inte, är inte viktigt. Utan det som nu är viktigt är att det som är historia, är historia inget som vi kan förändra. Framtiden påverkar vi i det vi gör just nu!

    Just nu ska jag ta på mig lite mera kläder än min morgonrock. Ladda för eftermiddagen och kvällen då som jag ska känna mig för i min nygamla yrkesroll.

    Historiska upplevelser ger oss kunskaper om hur vi kan påverka framtiden.

      IMG_20110603_100212

  • Alla Dessa Dagar blir sedermera till År……

    I alla dessa dagar heter en blogg jo alla dessa dagar kan det vara för oss alla. I alla dessa dagar har jag ….. fyll med ord tänker jag.

    Jo i alla dessa dagar har jag badat i lycka av att ha mina barn. Tänka sig att jag fick förmånen att det fanns själar som såg att jag skulle passa att vara deras mamma. Några där ute valde att jag skulle klara av att vara mamma till dem.

    Alla dessa dagar…….

    Alla dessa dagar skulle jag leva i okunskap och uppfattningar om värdelöshet ja alla dessa dagar var nödvändiga att jag skulle träna mig i att leva så för att inse att det var en lögn. En stor lögn men det tog alla de dagar att komma framtill en helt annan sanning.

    tavla (9)_redigerad-2

    Tänk här sitter jag och citerar en av de blå herrarnas ord men fyller det med andra ord än vad förmodligen herr Bildt själv skulle fylla dom med. Alla dessa dagar …….

    Alla dessa dagar blev till innan jag kände att jag är på G igen. Det är dessa dagar vars vissa av dessa dagar var helt onödigt onödiga. Men kanske var det så att det var helt nödvändigt att ta till alla dessa dagar för att se att det i dessa alla dagar fanns onödighetesdagar.

    Under många av dagarna bodde jag i ångest över att förlora mitt jobb. Man ville inte att jag skulle arbeta där. Idag är det historia och idag skriver jag och min arbetsgivare en ny historia ihop. Alla dessa dagar….

    001 (2)

    Ja tänk alla dessa dagar har passerat, mycket vatten har flutit under broarna, på något sätt känner jag nyfikenheter flytta in, nyorienteringar skapar en tilltro till min egna förmåga, på en ny plan.

    Foto0129

    Förr var det viktigt att jag hade och gömde min person bakom kunskap och klokhet, jag var mitt arbete, kompetensen och yrkesrollen var av yttersta vikt. Tills det en dag för några år sedan flyttade in en vänlighetsdam med stor portion empati acceptans i mitt liv. Kvinnan är min vänlighetskvinna och stöd i livet idag. Hennes ord och klokhet litar jag på till fullo.

    kunskap_redigerad

    Utan hennes stöd detta år, hade jag inte varit där jag är. Utan denna kvinnas stöd och tillit, hade jag och min bok inte blivit till. Utan min förmåga, min klokhet och min ADHD hade jag inte varit där jag är idag. Just nu är det på gott och ont. Mest på gott. Känner jag.

    001

    Nu är jag på g, Efter alla dessa dagar är det äntligen nya friska vindar som hjälper mitt segel att gå framåt. Jag står längst fram, men vid rodret har kartan och kompassen idag är det mitt egna skepp jag styr efter mina nya kunskaper. Visst fan duger jag, visst fan det tog alla dessa dagar, men det är dagar av klokhet och kunskap för utan mig vid ratten, utan min envishet och min frågvishet så hade detta fartyg inte haft någon kapten, inte ens seglat på sitt hav.

    Alla dessa dagar va det ja…..

    I alla dessa dagar känner jag just nu tacksamhet att jag är i NU efter alla dessa dagar. Tacksamhet över att alla dessa dagar i historiska och jag är på väg igen åt det håll som jag väljer.

    Foto0036

    Alla dessa dagar, jo, även en Kalle Bildt-are kan lära mig klokheter…….. i alla fall har han lärt mig, en strof …….

    Blommor 007

    En strof i alla dessa dagar……

    Lev idag, alla dessa dagar är nu historiska.

    Lev just nu!

    Inte i historian.

    IMG_20110531_074804

    It ain’t over till the fat lady sings


  • Morgontankar med mig själv.

    ??Solen lyser mig i ansiktet, here den värmer. Kaffet står på ett litet bord bredvid mig. Det är sommrigt nu har sommaren anlänt Jag sitter och skriver på min makes bärbara dator jag har nästan givit upp min lilla vita. Den funkar när jag är ute och föreläser. Men att skriva på är värre eller då behöver jag ett tangentbord till den. Fåglar kvittrar, no rx sjön ligger blank, jag har min morgon för mig själv. Mera än just det här kräver jag inte av morgonen. Ännu har jag inte intagit tabletten, tankarna flyger och far i kors. Den här lilla stunden med min adhd är en stund jag gillar på morgonen. För just nu är det så många kreativiteter som bor inom mig i lite snabbare takt. Sedan när concertan landar och stabiliserar mig och humör så bor visserligen kreativiteten där men den tar inte ut svängarna så mycket. Ändå väljer jag att ta concertan, det för att jag lättare står ut med min omgivning.

    Det är sådana här stunder som jag skriver som mest och bäst, i alla fall är det vid dessa stunder mina texter och dikter blir mera mig och mera råa utan bomull omkring. Det är vid dessa stunder mina dikter blir sådant som jag är stolt över, mera rakt på och utan krusiduller, som gör att läsaren reagerar starkt dvs att just nu vid dessa stunder är det mycket adhd, många adhd tankar i mitt skrivande. Tror även att det är nu som det kanske oftare saknas stor bokstav och kommatecken. Säkerligen bor det flera felstavningar och mera särskrivningar med. Alltså allt det som inte duger i lagoma Sverige! Men det är nu som jag trivs bäst med mig själv om jag är ensam helt själv! Måste tilläggas!. Kanske beror det på att jag har levt längre år med mig som jag är just nu. Har ju lev längre med obehandlad adhd än behandlad.
    Ska ta lite bilder som ni kan se på vår fina camping. Bad och sol blir det idag samt lite skriverier.


  • Intressant föreläsare om som tips om ett hållbart liv.

    För ett tag sen var jag på en liten tillställning där jag återigen var i ämnet “ Val, search utveckling, cure lycka, shop olycka”   Föreläsaren som håller i den föreläsningen som jag var på Heter Claes-Göran Hammar.

    Under ca två timmar tid flyttade in påminnelser som jag tror är oerhört viktiga att vi får om  att: 

    1. Jag är viktig för mig.
    2. Det är jag som väljer i mitt liv,
    3. Jag har nycklarna inom mig om hur jag ska må att jag genom aktiva val väljer mitt liv.

    Jojo Nu menar jag inte leksaken Jojon, Utan ett mera konstaterande om att jo Visst är det så. Visst är det så att jag väljer.

    Hittade lite filmklipp där han själv presentera det han har att erbjuda.