Det fick bli ett lite senare inlägg idag. Dagen har gått åt till sådant som får själen att må bra – jag har varit ute i trädgården. Vid vår källartrappa har jag pysslat med blommorna, och där mötte jag ett litet minne från förr.
Lavendeln från min faster
Min lilla lavendelplanta, den jag fick av min faster, såg nästan död ut idag. Jag blev märkligt ledsen när jag såg den. Som om den lilla växten bar på något mer än bara torka – som om den också påminde mig om allt jag inte hunnit rädda.
Min faster sa att jag borde ta sticklingar, göra fler av den. Men jag har inte riktigt orkat. Inte haft i mig det där… att bevara.
Idag lade jag jord omkring den, varsamt, nästan som en bön. Jag hoppas de där små gröna skotten klarar sig – kanske för att jag också behöver något som klarar sig just nu.
Tänk om jag kunde få en hel lavendeloas där i trädgården – som ett levande minne av min fina faster. Det hade varit så vackert att bevara minnet av henne på det sättet.
Blommor från mamma
När jag ändå var där ute hittade jag några andra blommor jag fått av min mamma. Även de fick lite extra kärlek. Jag delade på en av plantorna, den där lila klockblomman som är så otroligt vacker. Nu hoppas jag den sprider sig ännu mer.
Att vara i trädgården och pyssla och fixa är som balsam för själen. Mår man mindre bra i sig själv, så är den bästa medicinen att vara ute i trädgården. Idag var det en härlig dag. Solen lös och jag gick runt där. Jag myste bland alla färger som bor i trädgården just nu.
Fyra nya Darlior från min granne
På eftermiddagen kom min fina granne förbi. Hon hade med sig fyra stycken darlior som ska få bo i vår trädgård. Jag har hört att det är lite av en konst att få darlior att överleva – särskilt innan frostrisken är helt över.
Jag har läst att de helst vill ha 30-liters krukor, men jag undrar stilla om jag verkligen orkar bära in sådana tunga krukor om det blir kallt igen. Kanske bäst att vänta några dagar innan jag planterar ut dem?
Kalas för lilla Alfred
Igår var det kalas för lilla Alfred. Han har blivit firad hela veckan – hela sex dagar! Igår var det det sista firandet, men vi firade honom redan i tisdags när vi var ute och fiskade vid sjön.
Han fick så fina presenter – särskilt sitt nya fiskespö och en massa fiskekrokar. Efter kalaset åkte de ut för att provfiska det nya spöet. Sedan kom de hem till oss för korvgrillning.
Grill och gemenskap
Vi åt korv med bröd, och maken grillade även hamburgare. Jag stekte lite potatis i köket, som vi hade till. Det blev en riktigt fin avslutning på helgen – sådana stunder som landar mjukt i hjärtat.
Det enda som störde var att min yrsel hade kommit tillbaka. Den satt i även idag, men som tur är har det varit mildare än igår.
Tack för att du läser
Nu är det dags att sätta punkt för idag. Tack för att du läser min blogg – det betyder mycket. Jag hoppas att du har en fin kväll, tar hand om dig själv och kanske njuter av en stund i trädgården eller något gott på tallriken.
Ibland när jag står i trädgården och ser på det som växer och vissnar tänker jag på allt annat i livet som gör ont. Sånt jag inte skriver om rakt ut – men som ändå är där. Och kanske är det just därför jag vårdar varje liten grön kvist så ömt vissa stunder.
Hur ser din dag ut?**
Vad står på din att-göra-lista? Kanske har du också tid för lite vila, trädgård eller något kreativt idag?
Kommentera gärna här på bloggen – jag blir alltid glad för dina tankar.
Eller skicka ett mejl till mig på: **carina@malix.se**
*Lev mjukt, andas djupt – just nu är det som gäller.*
**/ Carina Ikonen Nilsson, malix.se**
Varma hälsningar,
Carina – malix.se
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.