Det vill sig inte riktigt idag, find fast jag ser framemot en husvagns helg. Rabarberpajen står i och för sig i ugnen men det räcker ju inte med bara det. Kläder ska packas och just det där packa kläder och sånt man har inför resa, treat är inte min starka sida. hela tiden är det andra saker som pockar på uppmärksamheten. Egentligen borde jag ringa  minst två viktiga samtal, doctor men i dag är det lögn att komma så långt i planeringen.  Hade tänkt att göra lite hemlagade pannbiffar idag med som vi ska ta med oss men köttfärsen som jag tog fram i natt ligger i kylen och antagligen blir det nog kattmat eller något sånt av den. För just ork är ett bortfall idag.

Det kommer ju bli midsommar fast jag inte flänger runt, och till husvagnen kommer vi oxå fast jag slänger ner saker i sista minuten göras.  Fast det är inte helt säkert att jag får med mig dom saker jag behöver. Förra gången var det likadant när vi åkte dig, då glömde jag både byxor och varma kläder. Springa runt i linne som går till knäna är inte lika härligt när termometern visar 12 grader och mulet samt blåst. Det är inte heller min grej att  fiska så tunnklädd. Inte heller gå i högt gräs då jag är fasligt rädd för fästingar.

I alla fall så blev det en viktighetssak som blev till idag, men det berodde inte på mig. Utan mera på Journalisten som har gjort ett reportage om mig, som kommer komma ut i en veckotidning snart eller om några veckor vet inte helt säkert. Vilket jag egentligen vill veta eftersom jag vill kunna ställa in mig på, jag vill ju veta när så jag slipper överraskningar.  Hon skulle ta och ringa upp till tidningen och ta reda på när hela artikeln skulle komma ut. Så inom snar framtid får jag då ett datum på när jag inte ska handla och inte ska titta på första sidan i tidningar. Fast jag hoppas och vill att det inte kommer vara en bild på mig längst fram då blir det för pinsamt. Då kommer jag springa runt och rodna i all framtid. Nej kanske inte med det blir bra när jag vet när tidningen kommer ut för jag gillar att vara förberedd. Gillar inte överraskningar.

Nej se nu, nu ringer klockan till att plocka ut rabarberpajen så det får slutas här annars  glömmer jag av att den ringt. Rabarberpaj det är sommar det…….

så då har jag varit ledig i några timmar tiden har förflutit i att tvätta, cialis städa och ligga i solen hann till och med vattna blommor vilket är ovanlig vanligt att jag på något sätt glömmer av. Till och med i växthuset har jag vattnat.  Jo det rimmar dåligt med växthus när man inte gillar trädgårdsarbete. Men det visste jag inte när vi skaffade växthuset för många år sedan. Tror egentligen inte vi varit något vidare på att sköta det där huset mera än första året.  Då är det ju den där första gången känslan när man använder det.  Det är en sådan där känsla som jag gillar. Första gången känslor är spänning roligt och då får min nyfikenhet sin beskärda del och den får fritt spelrum. Då är den till och med bra.

Förra året vi planterade i växthuset glömde vi av att vattna redan i början av säsongen vilket ledde till att växthuset bara stod där tomt och fullt med ogräs och vår stackars Vinranka. I år såg jag till och med att vi inte ens plockat av de druvor den gav. I år har vi chili, seek tomater, zucchini och melon i vårt växt hus gurkplantorna frös ihjäl med en gång vi satt ut dom. Jo självklart så kan jag inte vänta in när det är rätt tid där av ihjäl frysningen av de små plantorna. Jag tänker att är är det funktionshinder så det skriker till och med blinkar om det.

Jag går hårt ut, satsar allt, tröttnar och struntar i.  I våras satte jag plantor som stod i våra fönster. Vissa dog redan inne efter som jag inte vattnar när jag behöver, utan när jag kommer ihåg det. Jo, jag vet att man kan schema lägga det, men även om det står på ett schema.  Gör jag det sedan och när sedan är, så har jag glömt att jag skulle göra sedan.

När jag satsat allt, så är det jätte spännande i början, nästan så att jag sitter och kollar hur fröna öppnar sig. Men emellan jord, frö till planta så har jag gjort några sedan. vilket sedan leder till att jag får börja slänga vissna små groddplantor. Vissa överlever trotts min oförmåga, att vattna när man ska. Det är de plantor, som får flytta ut alldeles för tidigt i växthuset. I år har vi pratat om att ha schema på att vattna växthuset i alla fall,  men ännu är det bara en plan som är i tankarna.

Nu så här några dagar innan midsommar så ser jag att jag kommit långt.  Är det så att jag äntligen har fattat eller är det bara tur att det bor vissa plantor i vårt växthus? Här tror jag det mera är makens förtjänst att han faktiskt gör det som jag  tänker att jag går sedan.  Ändå sitter jag här och känner mig stolt över att jag tog mig ut i trädgården. Jag virade ut den smutsiga slangen tog den till plantorna och sedan när jag var klar med vattnandet.   Tog mig tid och virade upp slangen på den där rullen eller vad det heter.

Det skulle faktiskt vara kul att få lite chilifrukter till hösten vi som är storförbrukare av just chili. Oj vilken gladhetskänsla som tittade fram tänk om jag till och med får tomater och allt det där andra vi planterat.

Nej nu ska jag sluta fantisera mera, lev idag just nu….

Bara ett kort inlägg eftersom jag snart går till jobbet igen, sale Känns som jag just slutade.

SOAL är bra för att stanna upp och låta lite mindre bra tankar flytta hemifrån.

Stoppa tanken, physician

Ni vet dom där ältande tankarna som liksom kör på i autombanfart, purchase där första tanken leder tilll den andra tanken som är värre en den först som sedan leder till den tredje, fjärde och så vidare.  när jag hamnar i sådana tankar brukar jag tänka att det blir stopp i trafiken och gå tillbaka till tanke 1 den tanken som startade upp katastroftankarna.

S stoppa tanken

O OBServera, känna var någonstans tanken bor, varför tänkte jag tanken, vad står den för, vad i den är det som min rädsla bor.

Acceptera  att jag tänkt tanken. jaha där kom den där tanken igen, vad ska jag eller kan jag göra med den nu?  Eller jaha ja nu tänkte jag den där tanken.

L Lämna tanken  Jag brukar tänka mig att jag har en telefonstolpe med svarta fålar på. Dom sitter där på rad. en av fåglarna flyger ner tar med sig tanken i en liten fin påse och flyger iväg med tanken så jag slipper gå runt och tänka på den mera.

Ibland tar det självklart en stund innan jag kommer på att jag ska soala men när jag gör det då blir det lugn och ro en stund katastrof-scenarierna som jag skapat i huvudet försvinner och jag kan tänka mera  mjuka tankar igen.  Ha en fin dag i det vackra vädret Lev idag just nu …….

himlen öppnar sig, drug jo idag när jag skulle gå från jobbet så gjorde den verkligen det var inte ens lönt att försöka springa det var mera att stå och vänta på att skuren skulle ge sig.  Det gjorde den efter en liten stund.  Jag har jobbat hästpasset denna helg. Men denna helgen arbetade jag inte ensam.  I torsdags när jag fick veta av min chef att vi skulle vara två, malady då fick jag förmaningen om att vi skulle använda tiden effektiv.  Nu så här i efterhand kan jag känna mig lite sur på orden, vad menar han? Menar han att vi inte tar ansvar över arbetstiden när vi är två? Men sedan kommer jag på att röstläget var humoristisk när han sa det. Om jag hade stått framför honom tror jag han sa det med glimten i ögat.  Samtidigt som  det blir i mig, hm bakom varje skämt finns det alltid en lite sanning i det.

Hur som helst, oavsett vad som sa eller inte, det var inte det jag tänkte skriva om. Utan Faktisk om just effektiviteten som jag och min kollega hade och hur underbart det är att ha någon att bolla med. Vilket jag inte har andra pass. Eftersom vi alltid arbetar ensamma. Vi gjorde ett grymt jobb i helgen. Vilken kick vilket känsla det blev och så mycket kvalitetstid det blev för våra brukare.  Kvalitetstiden är värdefull, på många sätt. Det är både en vinst för våra brukare, men även blir det en vinst i både arbetsmiljö, och spara på energi  på personalen. Framför allt så slipper jag tänka själv, har någon att dela tankarna med.  Att någon ifrågasätter mitt arbetssätt, sånt är värdefullt och utvecklande. Jag tror faktiskt att kommunen hade tjänat på att sätta in en personal, till på varje arbetspass. Inte bara för att vi ska ha mindre att göra, för så mycket som vi har gjort i helgen så mycket har jag aldrig hunnit med innan.  Det är viktigt med tryggheten som blir i arbetet, när man är två som jobbar. Den är värdefull, det delade ansvaret.  Det jag glömmer kommer den andra ihåg.

Fast vi var två så jobbade jag ändå lite extra, för vi hann liksom inte med disken som var innan min kollega gick hem.  Utflykter på fem personer  kräver sin disk. Den gjorde jag innan jag gick och la mig, för att jag inte ville vakna till det diskberg som hade flyttat in på diskbänken.  Och efter som jag är morgon människa och har lite svårt att sitta still, så började jag greja redan vid  6 tiden på morgonen. Vilken energi det blir i mig just nu, det var så häftigt att gå hem och känna: att nej det är inte någon som saknar något denna helg, alla som velat har fått så mycket tid dom behöver och vill.  Där till har jag och kollegan hunnit med massa skrivarbeten, som är viktigt att det blir klart.  Trotts att vi var två, så blev det inte mycket rast, hela kvällen igår jobbade vi. Så

idag sa kollegan till mig att men nu Carina nu ska vi ha rast, vi ska inte jobba utan rast.

Att jobba ensam är inte bra på något sätt, men det visste väl vi redan innan jag skriver detta inlägg.

Lev idag just nu ska jag ligga på soffan och kolla film nu ska det laddas tills i morgon 🙂

Igår var jag hos sjukgymnasten, order Jag har fått inflammation i muskel fästena säger hon.  Att jag nu gått med det så länge gjorde att det bara skulle till små mjuka rörelser, decease inga långa promenader och inte göra saker som gör ont. Någon gammalsjuka var det inte enligt henne och inom några månader kommer jag vara som vanligt enligt henne.  Hennes ord lättade mig, thumb jag nästan seglade ut från sjukgymnastiken i går om än lite haltande segling då.   Sjukgymnastik ska jag göra 3 gånger om dagen och 20 gånger 3 varje gång.  Igår sa hon att jag inte skulle göra någon sjukgymnastik eftersom hon hade testat rörligheten i lederna och jag hade ganska så ont.  Men just där lydde jag henne inte, utan gjorde  programmet några gånger ändå, för jag vill bli frisk.

Redan idag känner jag mig bättre, även om jag har ont så har jag inte så ont.  Den där stumheten som bott i höften är inte lika stum längre.  Här ska tränas sjukgymnastik och cyklas så mycket det bara går för jag ska bli frisk. Jag vill inte vara 48 år gammal och röra mig som en 80 åring så här ska tränas på riktigt 🙂

Det bubblar hopp i mig idag nu kommer värken försvinna även om det kommer ta tid så kommer den försvinna.  Redan nu känner jag mig mera rörlig så det kommer bli bra.

Känner att trädet får spegla min glädje idag

Lev idag just nu ….. imorgon kommer imorgon