Den har anländt mln dammsugare
Blogg
-
Att välja eller inte välja, det är också ett val.
det första stycket är en talfil klicka på den så läses den upp av Ingrid. Claro reader. V5
en morgon som var mulen. I morse vaknade jag av regnsmatter på vårt husvagnstak. Mysigt men mindre mysigt när man får ta på alla kläder sen gå de 50 meter till toaletten. Har ett par sådana espandrillos tofflor ni vet dom med halmsula, när man gått tillräckligt med dom i vatten, vilket inte behövs så värst många gånger så sipprar det upp en lite grynig frän doft av just sådana skor. Nu har jag inte uppnått till den nivån än. Men det våta gräset och morgonens vandring till toaletterna gjorde mig påmind om just dessa ungdomsminnen. Doften fanns kvar i mitt minne och vandringen blev ett löfte om att ta med andra skor till regndagar så jag slipper upplevelsen av sura espandrillos aromer.
Det luktar kaffe i vårt förtält och jag sitter med datorn i knät, bredvid en nyss upphälld kopp med kaffe. Zoegas är märket och tänk, att om man en gång upplevt Zoegas så är de andra märkena något som ligger flat ner. Nu dricker jag ju expresso hemma men i husvagnen är det de lite mera kryddiga zoegas som gäller. Idag ska jag och lillkillen åka hem. Jag gör det med båda formerna av känslor en sida av mig vill åka hem. En annan sida av mig vill vara kvar i litenheten här. För här finns inga tvättar som ligger i tvättmaskinen och väntar här finns en sopborste som nästan själv hoppar på gräset som kommer in. Här är alla krav bortblåsta. Här går bara att göra roliga saker eller inget alls. Jag tror det är det jag gillar med husvagn. Det måste som finns är att äta mat. Och det behövs inte så mycket heller dessutom blir det mest sånt som går snabbt att laga. Eller ute ätning. Campingen har ett litet kök där dom erbjuder hamburgare pommes, friterade räkor eller kyckling och just de två sist nämnda är mina favoriter. Ett måste idag är garn inköp, till mitt husvagnspill filten börjar likna en filt nu. Samtidigt som jag virkar på min filt, värmer den mina ben. Jag älskar filtar utan filt för smäktar jag i detta liv. Och snart har jag då en ny här med.
Lev idag just nu, så ska jag som egentligen inte kan bestämma mig. Bestämma mig för om jag ska åka hem eller stanna kvar. Ett enkelt val för andra kanske men för mig med ADHD är det svårt, en av svårigheterna i mig är just att välja. Här behöver jag någon som väljer åt mig. Men jag skulle behöva någon som väljer som ger sig tid att klara ut vad det är som gör att det väljs just så som det just valts. Kanske är det sånt som gör att jag till sist lär mig välja och inte försöka göra båda sakerna samtidigt.
Det är liksom omöjligt att göra båda som i dag då är åka hem eller stanna kvar…..
stanna kvar ….. åka hem…..
Hemma väntar ett jordgubbsland på att bli plockat många röda gubbar som skall bli till paj. Japp då va det gjort jag åker hem. Är det nu så att någon skulle vilja husvagna lite så finns den en snart för dagen en övergiven husvagn med sjöutsikt. Och 50 meter till toa. 23 grader i vattnet kan tilläggas. Hm jordgubbs paj – husvagn bad välja va det ja. Just det……
-
Bengtsfors blev det ett inlägg om idag….
Det blev en solig dag igen. Jag och minsta sonen tog bilen till husvagnen efter jag jobbat. Här kan man inte göra annat än att koppla av, order det är det som går att göra. Baddräkten på men ännu dricker jag mitt morgonkaffe.
Ser grönheten på träden och njuter av allt vacker omkring mig. För det är just det som är här på vår fina camping.
Innan jag var här, visste jag inget om Bengtsfors, Mera än att det var människor för några år sedan som blev utan arbete. Idag vet jag mera om denna stad. Eller säger man By.
Nej, för mig som kommer från byn Färgelanda är Bengtsfors en stad. Lägg där till att det är en helt underbar stad så fort man börjar närma sig. Redan innan du kommer in i själva staden blir du betagen av allt vackert vårat land bjuder på i miniatyr. Väl inne i staden så möts du av vatten.
Stan e full av vatten sjöng Broberg och tänk att jag skulle kunna tänka mig att just de raderna skulle kunna passa här med. Bengtsfors har verkligen lyckats fånga det pittoreska och vackra när de gjort sin planering. Sen kan det ju vara så, att då man för länge sedan bestämde sig för att bygga och göra en stad av dessa omgivningar, inte hade så svårt för att fånga just det vackra.
Det går liksom inte att misslyckas. Men med dessa ord säger jag inte att det är mindre vackert. Gå gatan, restaurangerna, lekplatsen vid sjön jo det går inte att beskrivas utan måste upplevas! Har ni vägarna uppåt och ser skyltar till just denna stad så missar ni något om ni inte tar vägarna för bi.
Tänk i 10 11 år har jag bott här uppe i Dalsland. Ändå har jag inte upptäckt vackerheten som finns från just nu. Det är tur att jag fick möjligheten till just detta i mig börjar det växa upplevelser och känslor för vår omgivning tänk kanske är det så att jag börjar bli en dalslänning.
Nej det är att ta i, men, jag är mera dalslänning i dag än jag var för några månader sen. För jag börjar uppskatta sjöarna, de små pittoreska byar som ligger kring Dalslandskanal och alla små samhällen som bor bland alla träd och skogar i detta landskap. Men Göteborgare jo rå, det är jag ändå. Längst där inne klappar ändå Hjärtat för ett vackert Göteborg. Men det gör inte Bengtsfors mindre vacker Utan kanske är det tvärt om.Lev idag just nu ska jag ner till sjön och bada.
-
Föreningen Stopp
Minns för ett tag sedan då jag var på föreläsning om Mobbning, unhealthy physician Lisbeth Pipping därefter föreningen stopp. Föreningen som värnar om den psykosociala arbetsmiljön. Båda föreläsningarna var bra och lärorika. Idag just nu funderar jag på blev jag medlem eller blev jag det inte, vet inte om eller hur jag gjorde men tänker att jag idag oavsett så betalar jag igen om inte annat. Varför? Jo, för att det är viktigt, för att det är så vi blir förebilder för våra barn. Det är på det sättet vi lär barnen att mobbning inte är tillåtet. Föreningen stopp jo så är det.
Att bli medlem gör du genom:
Medlemsavgifter är 150 kr för enskild medlem och 200 kr för familj. Ange namn, adress och e-post i samband med insättning på
Plusgiro 41 63 32-5Hur ska vi kunna lära våra barn att de inte får mobba om vi som vuxna till och med utsätter/utsätts för mobbning.
Då blir det svårt. Idag gör jag det jag ska göra dvs jag blir medlem i en förening som inte ens borde funnits men finns ändå. Vilket förmodligen är tur för vissa av oss utsätts i vuxenlivet av vuxna som har en mera eller mindre dold agenda.
För mig handlar det om att mobbing är ett säkert kort för att slippa ta itu med det som mobbaren borde ta hand om. Dvs möta sig själv, se sig själv i ögonen, känna sig nöjd med sig sitt handlande.
Lev i dag just nu så tar vi tag i saker om framtiden sen då finns till och med sedan.
-
En rubrik i tidningen kunde blivit men blev……
Bastu och bad i sjö….
Att campa har sina farligheter. Igår gjorde jag och dottern en bastukväll vid sjön Campingen har en bastu vid sjön. Jag och dottern bestämde att midsommar kvällen skulle kunna göras till en bastukväll. Två små andra barn var också med oss. Självklart funkade inte bastun och dottern faller inte långt från päronträdet, ailment så vi slog våra kloka huvuden ihop. Vilket ledde till att vi efter en stund fick igång bastun. En fisljummen bastu jag dotter och två andra små barn. Utanför en full farfar som tyckte det var kul att komma in i bastun och hålla upp dörren så den stackars värme som var försvann helt.
Efter ett tag tröttnade jag och förklarade för Herr farfar eller morfar en att vi satt i en bastu och bastu handlar om att det ska vara varmt i den.
Den druckne herren fick ett spel och förklarade att det var midsommar. Var på jag förklarade att vi svenskar ofta av ren vänlighet önskar varandra en trevlig midsommar, remedy med betoning på trevlig.
Att jag, viagra även barnen i bastun upplevde den bastuvärmen att det var ett trevligt inslag i själva bastandet. Herren började bli riktigt otrevlig och hutta med fingret ville att jag skulle förpassa mig till någon annanstans. Jag förklarade att jag var en ansvarstagande moder och att min dotter var i bastun, vilket gjorde att jag inte tänkte ta mig någonstans just då. Mera än tänkas i sjön om herren nu skulle kunna låta dörren vara stängd, så att det blev någon värme. Här började jag uppleva att situationen började kännas otrevlig, och tänkte att jag nu får backa så jag inte blir någon rubrik i tidningen.
Herren försvann och jag och barnen kunde fortsätta vår midsommar bastu. Och 15 grader i sjön gjorde att bastandet var extra härligt. Bastu ja….. jo i källaren har vi en bastudörr, ett rum som skulle vara en bastu om vi inte hade fyllt det med bra att ha saker. Bra att ha saker, är bra att slänga saker, eller bra att skänka bort, saker eller bra att lägga någon annanstans!
Jo bastu var det, tror att det är något jag, ska göra först ska alla saker ut sen får jag se vad som behöv för att tillverka en bastu. Jo, jo, det ska bli, men ja ska ba………….. Fortsatt trevlig midsommar, solen visar idag att jag ska göra annat än att skriva. Jag har ju en trädgård också fast den brukar jag ofta glömma av men solen jo den ska jag ut i……..
-
Rättvisa
En ny undersökning från Karolinska Institutet visar att hjärnan har mekanismer som gör att vi per automatik reagerar mot någon som inte delar med sig. Reaktionen utgår från amygdala, there en äldre del av hjärnan. Försökspersonernas känsla för rättvisa utmanades av en budgivare i ett ekonomiskt ”rättvisespel” samtidigt som deras hjärnaktivitet mättes med MR-kamera. Vid orättvisa förslag straffade försökspersonerna budgivaren även om det kostade dem själva pengar.
-
Återtåget. En tillbaka blick, en klokhetsblick och ett återtåg.
Jo så är det. Men det tar på krafterna. Inom mig bubblar känslor som en källa. Om ni tänker er en varm lerkälla, order eller som en långsamt kokande havregrynsgröt där varje bubblar liksom samlar kraft för att bubbla upp. Just så känns det inom mig just nu.
Inte vågar jag lita på, inte heller vågar jag känna efter riktigt så mycket som jag skulle gjort. Historian säger mig att jag ska inte vara så himla känslig. Känner ni igen? Kanske gör ni det eller så gör ni inte det.
Men just nu har jag själv känt att jag ska sluta vara så himla känslig. I alla fall just nu bara gå rakt fram, utan att titta sidledes. Inte heller vika av eller stanna upp för reflektion. Det har varit en jobbig tid. Inte nog att jag varit sjuk, jag har slagits med rädslor om faserna 3, slagit med okunskaper som jag fått gå steget upp med. Slagit med mig själv om att inte tappa den sista gnistan eller tråden. Jo, riktigt så illa har det känts och varit. Ett halvt år med felmediciner som inte funkat, utan gjort mera skada än verkan. Is i magen skulle jag ha, men den isen tinade upp alldeles för fort. Det största felet jag gjorde var nog att jag förlitade mig på andra istället för att lyssna på kvinnan som bor inom mig. Nu tar jag inte bort någons yrkes kunskap i meningen. Mera än min egen för jag har liksom glömt av att förlita mig på mig själv. Helt och hållet förlitat mig på yrkes människor som har det som yrke att ta hand om människor som inte mår så gott.
Inte nog med att jag varit sjuk. Så var det så under ett par månader, att min arbetsplats var stängd för mig. Man sa att jag var för sjuk och gömde sig bakom en falsk mur där det skulle påskina att man tänkte på mitt bästa. Så att jag inte blev för sjuk.
Men tack vare min egna klokhet, en facklig representant, samt mail och samtal med Personalansvarig och min egna kraft, så ska jag nu få återgå till mitt arbete. Min första dag i pröva var i går då var jag på ett möte och där efter ett kortare samtal med min verksamhetschef. Idag skall jag få prova på, att vara i verksamheten.
Misstänksamhet bor hos mig och ångest över att inte veta vilka vatten som jag simmar i, gör sig påminda men just nu väljer jag att förlita mig på min simkunnighet. Jag är en bra simmare och kan vila mig i varje simtag. ”Liknelse med arbete” Flyter på det som kan flytas på dvs min egna förmåga. Dessutom har jag en mailar vän som jag delar tankar med. Som ger min respons och klokheter i att vara och ha varit i samma situationer. Hon ger mig kunskaper och aha-tankar som ger mig förståelse om varför vad det är som gör att det blir tokigt i mig. Hon ger mig svar och ger mig bekräftelser och svar på frågor som jag slåss med.
Ett svar som jag ofta vilar mig i är svaret som hon gav mig i att vi har en känslighet när vi möter andra vi liksom nosar upp tvivelaktigheter, och går i gång på oärligheter och känner av när det bor baktankar och ljug i saker.
Vad vill jag säga med det?
Jo jag vill ge mig själv lite upprättelse och kanske till och med ett förlåt till mig själv. För att jag vägrat, eller låtit mig blunda för saker som varit uppenbara.
Nu i återblicken och återtåget ska jag ta lärdomen till min egen källa. Låta den bli min kunskap och återigen se det som ska ses. Det gäller att jag står på mig så ingen annan gör det.
Har jag vunnit?
Vad fanns det iså fall att vinna?
Nej, det var ingen tävling för mig, det handlar inte ens om vem som har rätt och fel för mig.
Är det någon som vill ha rätt eller fel så får det stå för dom. Det säger mera om dem, än om mig. Vems fel eller inte, är inte viktigt. Utan det som nu är viktigt är att det som är historia, är historia inget som vi kan förändra. Framtiden påverkar vi i det vi gör just nu!
Just nu ska jag ta på mig lite mera kläder än min morgonrock. Ladda för eftermiddagen och kvällen då som jag ska känna mig för i min nygamla yrkesroll.
Historiska upplevelser ger oss kunskaper om hur vi kan påverka framtiden.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.