Malix.se

januari 2025
M T O T F L S
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728293031  

Etikett: (H)järnkoll

  • Här är ett litet kollage, lite av mina målningar.

     

  • UR Play bildnuingsbyrån

    sitter och lyssnar på UR Play bildningsbyrån psykisk hälsa Normalt att vara sjuk. Jag missade det i onsdag när det sändes, viagra men  vilken tur att vi även här har kommit framåt  att man  inte behöver spela in eller passa radiotider som sånt som man vill lyssna på.   Inrerum.

    Lev idag just nu och njut av att nu är alltid nu.


  • (H)järnkoll = Kunskap, Kunskap = Fördomsbortfall.

    Jag tänker prata om mitt ambassadörskap.  Eftersom jag har den formen av skap, pharm i mitt uppdrag så är det självklart för mig att jag inte skäms för någon del av mig. Där till absolut inte för min lilla tillgångsgen. Igår fick jag känslan av det var så, rx att det var just det jag skulle göra.  På något sätt blir detta svårt att skriva då jag skriver om någon som har lite av makt i mitt liv. Denna människa skulle kunna bli sur ,grinig  och jag vet inte vad. För det jag skriver. Men det är så viktigt för mig att skriva om det, faktiskt mycket viktigare än dennes makt.  Det är så att det handlar om Attityder, fördomar och  okunskaper vill jag mena.

    Det handlade om att jag inte skulle prata så mycket om adhd, och en liknelse gjordes om  en liten lever, här ser jag en skillnad en liten lever kan man opperera, det går inte att opperera bort adhd, om jag hade  sett sämre hade jag kunnat be någon att hjälpa mig läsa, eller om jag  var utan funktioner i mina ben och satt i rullstol så hade jag kunnat  be om hjälp för att ta mig upp för en tröskel eller  vad det nu kan vara,  inte någon hade tyckte att det var något konstigt med det.

    Men MEN  med stora bokstäver, Här blir det konstigt snurrigt och  jag blir rent av lite arg, frustrerad och känner viktigheten i det hela.  När jag har adhd så syns inte det, för det är en osynlig funktionstillgång som för med sig lite mindre bra tillgångar.   Det syns inte på mig,  det står inte adhd i pannan på mig, inte heller behöver jag  några stora  hjälpmedel som gör att man skulle kunna se att jag  har dessa  tillgångar.  ADHD i mig gör att jag byter fokus, tappar koncentrationen och att mitt arbetsminne är lika med  1, det slutar liksom där.  1 sak kan jag hålla i minnet om det är så att det är en bra dag. Ibland glömmer jag saker redan innan jag tänkt klart dom, det gör att  människor ibland blir irreterade på mig för jag säger saker som inte har med saken att göra, jag avbryter och en massa andra ouppfostrade saker till.

    Makt människan,  den som har lite makt i mitt liv  berättade igår att vi hade en sak att ta upp.  Det var att jag skulle vara tyst om att jag har ADHD,  för mig blir det  kaos på tvären och mitt emellan och lite där till!  För  i situationen handlar det om att förändra attityder i det stora och det lilla,  detta sammanhang är det lilla.  Skulle jag inte  våga gå ut med det, inte prata om det, dölja de som  finns lite grann av inom mig så kränker jag inte bara mig utan mina barn, min familj, människor med andra  funktionshinderstillgångar,  Det är inte så att jag skall skämmas på mig! Det är inte så att mina barn skall  dölja och gömma vissa saker, för att  omvälden har bestämt sig för att leva i okunskaper!!! Nej skriker hela jag, Nej,  jag bryr mig inte,  om  ifall någon  som väljer att leva i okunskap  och bo i sina fördomar väljer att se mig som en mindre värd eller mindre vetande bara för att jag har ADHD. Nej för då handlar det inte om mig, längre utan om den som har just dessa tankar.

    Jag är så trött på att vi skall Skämmas,dölja samt ge föda åt dessa fördomar. Vi finns och jag är inte mera eller mindre människa än  någon annan bara för att jag har adhd, men jag behöver för att må bra, en omgivning och ett bemötande, där man ser mig där man hjälper mig när jag behöver hjälp. Mina oförmågor är osynliga det gör inte att de inte finns. Det gör lika ont i mig  då ni vill att jag skall skärpa mig och ta mig i kragen. Som om ni sa till en synskadad att han minsann kan läsa om han bara skärper sig och bestämmer sig för att använda ögonen!

    Nu var det inte så att  maktpositionsmänniskan i mitt liv  sa att jag skulle skärpa mig, men denne  ville att jag skulle sluta med att berätta, om att jag har adhd.   Och de se ni, det lär jag inte  följa det rådet, för det handlar  om mera, än bara mig. Då handlar det om att jag  väljer att föda fördomar, som att människor med Psykisk-Ohälsa är mindre värda. Just här finns det viktigheter, just här är en av viktigtheterna i (H)järnkoll.  Jag, inte heller någon annan är mindre värda eller mindre vetande, för att vi känt på vad psykisk hälsa är. Vi har bara kommit längre, i vår personliga utveckling, vi vågar reagera på saker som vi inte klarar ut.

    En av fyra vill inte arbeta med mig, det handlar om Okunskap

  • (H)järnkoll Kan göra SKILLAND

    Gör jag någon skillnad, pharmacy är en fråga som vaknade i mig, clinic då jag läste en blog av Kristina Alexanderson.  Om lärarens ansvar att se och bekräfta…. frågan gav mig flera frågor.  Frågor som vi alla borde funderar på som vuxen.  Varje Lärare i skolan som möter elever. Varje behandlingsassistent, socialtjänsteman, polis, arbetsförmedling, vuxna över huvudtaget, borde ställa sig frågan:

    Gör jag någon skillnad i mötet med människor?

    Kan ju  till och med flytta det vidare till alla vi möter.  Vilken inverkan och vilken skillnad kan jag göra i mötet med en annan människa? Vilken sida av mig tar min mötande medmänniska med sig och gör till sin sanning?

    Då jag  jobbade som behandlings assistent skulle jag velat  ta med mig den frågan varje dag.  Nu jobbar jag  inte längre i branschen, men ser viktigtheten i just de orden.  Vilken skillnad gör jag  just i detta möte.  Här skulle jag vilja göra skillnad genom bekräftelse,  att se och att lyssna. Vet om att jag då gjorde det men idag ser jag tyngden i skillnaden om den hade bott hos mig då. Skillnad.  Vilken skillnad gör mitt möte.

    Jag får flytta det till  vilken skillnad kommer jag att göra som  Attitydambassadör?  Vilken skillnad skulle jag kunna göra i kampanjen  (H)järnkoll?

    Tänk att   kan jag ta med mig  den kloka kvinnans ord, Skillnad,  kan jag göra någon skillnad?  Oj, det gav mig ansvar, det gav mig känslor om hur otroligt viktigt uppdrag vi  ambassadörer har.  Vi gör skillnad. Vi har  möjlighet att göra skillnad  och ge kunskap om psykisk hälsa  genom våra egna berättelser.

    Genom ordet skillnad. Har vi  möjlighet att påverka.

    Vi…….Måste fråga oss själva, på vilket sätt, vill… Jag…göra skillnad?

    Idag skall jag smaka på ordet skillnad!


    //©µ malix

  • synliga skrubb-sår och skrubb-sår på själen

    Tänk om själssåren syntes precis som skrubbsåren som föds av obalanser och motoriska svårigheter. Vilket ibland finns hos mig. För några dagar sen  då jag var på väg till sjön  för att bada. Så råkade jag ut för just det där,  ni vet benen viker sig och man ramlar hejdlöst, får  förb… ont. Men  trots  ondheten och svedan så reser man sig borstar av sig  och kollar febrilt efter om någon såg mig.  Självklart var det massor av människor som såg mig,  så jag bet ihop. Trots att jag skulle vilja gråta, skrika och lägga om mina sår så gick jag vidare med blod rinnande på benet. Torkade rent och  hoppade i sjön utan att blinka.  Nu när det gått några dagar,skulle någon fråga vad jag gjort så skulle jag utan att skämmas berätta om mina bravader. Vi skulle skrattat lite och det hela fanns som ett bevis på mitt knä.

    Nu till själva Kärnan i min tanke.  När jag  istället har ont i min själ, eller mina tankar pga av groparna som jag trillat i  psykiskt.  Det onda på insidan som inte syns ni vet. Då berättar vi inte lika glatt över vår dumhet inte heller skrattar vi.  Utan  smyger undan och skäms,  skulle jag berätta  så möts jag kanske av: Men herre gud det är väl inte så farligt, då skulle du se.. blaa blaa eller  men du det är bara att bita ihop och skärpa till dig.

    Mina själsliga sår  har ju kommit till av att jag har bitit ihop,  skärpt till mig alldeles på tok för länge.  Dessa har ju blivit till av att jag glömt av mig, inte haft  tid till att reflektera och lyssna på min kropps signaler.  När sedan kroppen skriker ut att: hallååå  nu är det så att jag behöver vilan. Då den talar högt när tankarna mal på då är det på tok försent att lyssna, Då behövs bandage och  vila på högre nivå. Då hjälper inte det med att jag skärper till mig. För det är ju det jag gjort alldeles på tok för länge.

    Tyvärr skrattar vi inte lika mycket åt den psykiska ohälsan, Den skrämmer i stället oss. Den ohälsan är skamfylld, Så full med fördomar om  att vi som drabbas är svaga och klena i våra nerver.  Jag misstänker starkt att det är precis tvärt om.  Men att jag också är starkare då jag vågar  möta min psykiska hälsa och sitta ner och ta emot signalerna som andra kanske inte vågar möta,  Att våga må dåligt är en väg till att våga må bra på riktigt tror jag.  Vägen till att må bra handlar om att jag vågar känna efter,se till mig och mitt.  Kan även kalla det personlig utveckling.

  • ADHD och fördommar och jag

    Ibland blir jag så himla ledsen av människors uppfattningar och deras inskränkningar som bottnar i fördomar, sales inbillningar. Nu var artikeln ett år gammal men misstänker starkt att det ändå finns en del sanning i den.
    Leva debatt en artikel om ADHD och olika mediciner.

    Idag medicineras cirka 12 000 barn i Sverige, ampoule med Ritalin som missbrukarna på 70-talet kallade Bängrita.

    Missbruk och medicinera är inte samma sak, purchase ett missbruk blir för mig när det jag missbrukar bestämmer över mig. De människor som använder sig av ritalina, Conceta mm  som inte  saktar ner i sin takt , utan där istället blir tvärt om behöver antagligen inte medicinerna. Bängrita hmmm???? 70-talet var det ja, det ljuva talet när människor trodde de kunde flyga av LSD. Jag och mina barn tar en tablett  concerta varje dag på morgonen. Den hjälper oss att sakta ner, hjälper oss att tänka efter före vissa gånger.

    Enligt Ingemar Gens  som är debattör och föreläsare  tycker att barnen godtyckligt diagnostiseras, när omgivningen  ser sociala problem. Han menar att det måste finns andra vägar i att stötta dessa barn och deras föräldrar.

    Självklart är det så att inte allt försvinner med en lite tablett på morgonen. Tack och lov för det för den lilla delen som är egenskaper av ADHD vill jag ha kvar. Jag vill bara att min omgivning mera skall se tillgångarna med just dessa egenskaper. Jag vill inte förändra mig och bli som Ingemar eller någon annan heller för den delen. Jag vill vara jag just sådan som jag är. Jag vill att mina barn skall  bli  bemötta och synliga i deras tillgångar  så som andra människor utan adhd blir bemötta.  Jag vill att man ser våra tillgångar inte våra otillgångar.  Vilket oftast är det vi blir bekräftade i.

    Catarina Hansson Chefsredaktören på tidingen leva.  önskar sig mera svängrum , menar att vi är krympt utrymmet för onormaliteter.

    Redan här sparkar jag bakut frustar och blundar. Skulle jag vara onormal?

    Vad är normalt?

    Det utrymmet hon pratar om fanns även på min tid då  på 70 talet och  ritalin kallades bängrita.

    Det utrymmet fanns inte då heller vill jag  hävda. Då när jag gick i skolan, syntes inte jag, mobbing var något som de vuxna inte trodde fanns, Mina betyg betalades ut i  ettor på längden och tvären.

    Ingen reagerade, ingen trodde att de kunde hjälpa till och  få mig motiverad att plugga. Jag var bara lat, lite mindre intelligent, absolut inget läshuvud!

    För jag kunde när jag ville, även så har mina barn blivit bemötta i dag ! Jag var en hejare på att rita och skriva berättelser, då kunde jag minsan, fick jag till mig! Hur kunde jag vara koncentrerad i timmar då jag ritade? För mig är det inte konstigt! Det var då jag var  och befann mig i mina styrkor, Måla, rita  är en av mina begåvningar det är sånt jag var bra på.

    De utrymmet som Catarina menar vi krympt har  varit krympt länge,  tror till och med att vi innan det var dem som stod i skamvrån, och fick ha dumstruten på oss. Visst det utryummet finns inte idag. Vilket är tur.  För mig handlar det mera om Attityder.

    ATTITYDERNA I SAMHÄLLET!

    Vidare  tar artikeln upp huruvida ADHD är en sjukdom?

    Hallå!

    ADHD: Är inte en sjukdom det är en funktionstillgång, då kraven på mig är utefter mina tillgångar.

    Funktionshindret syns där förståelsen inte finns. Där jag skall vara lik alla andra! Var är alla andra någonstans? Alla de andra som är lika alla andra. Var hittar jag alla dessa alla andra?

    Nej! ifråga sätt inte min funktionstillgång i frågasätt i stället era attityder, alla fördomar som säger att jag som har adhd skall , vara missbrukare, kriminell, sitta inne, där till vara prostituerad!

    Jag är inte något av det! Jag är inte något av det.

    Det gör mig inte bättre än den  som  självmedicinerat, eller flytt sin verklighet. Kanske är det så att jag ändå  trotts mina svårigheter haft tur, haft ett annat nätverk omkring mig.

    Nej  attityder är det som behöver förändras. Vi behöver mera acceptans, vi  behöver få bort alla fördommar och skapa ett mera humant samhälle där storbildtv inte blir det som är viktigt. Låt mig ha min concerta, den hjälper mig att varva ner  tvärt emot den som inte har  ADHD som då de använder sig av liknande preparat får lite adhd liknande symtom.

    (H)järnkoll är i tiden,  psykisk hälsa är viktigt, vi är inte knäppgökar, vi är inte mera konstiga eller sköra, vi har bara mera erfarenheter av att arbeta med våran personliga utveckling.  Vi vågar gå i uppförsbacken med stolta huvuden.  Mitt svarta hål på insidan  har jag vågat ta fram och titta på, vågar du det?

    Att våga må dåligt är en väg till att må bra.

    Jag har idag mera erfarenhet av att sluta upp med att vara så  djäkla duktig stark mm.  Idag vågar jag vara mig, stå upp för mig och mina barn. Vi är alla människor , vi är alla värda att ha ett bra liv.




  • (H)järnkoll, Almedalsveckan, Thåström hur hör dessa ihop?

    (H)järnkoll, Almedalsveckan,  Thåström hur hör dessa ihop?

    Hör de ihop över huvudtaget? I min värld finns det ett samband, men det finns många lösryckta trådar i min värld som flätas samman.

    Jag vill inte ha det där ni  ger mig, för  rapporten  som var viktig i förra veckan är ännu sann.  Nu, nu idag är ni där och pratar för fullt.

    Almedalsveckan och psykiskhälsa hör ihop. Det är nu vi har chansen och se var min och din röst kommer att bli hörd. Kanske hör någon  med den politiska makten min önskan,  att om tre år är  rapporten från  socialstyrelsen (”Alltjämt ojämnt” som visar att funktionsnedsatta personer har sämre levnadsvillkor än övrig befolkning ), en Hemsk saga i historian. Då kanske vi är där rapporten inte stämmer överens med  verkligheten idag.

    Kan hända att (H)järnkoll får den uppmärksamheten, som gör att vi inte längre blundar och föder alla fördomar om psykisk ohälsa.  Det är i alla fall  min önskan.

    He he he, får in lite Thåström i det här inlägget, Intressant  han pratar om att han har för mycket ADHD, för att sitta ner och skriva. Vilken Djäkla tur, att han i så fall har det. Tror det  den lilla tillgångsgenen ADHD som gör att hans texter är så grymt bra.

    Säger som Thåström sjunger ”Vackert”, det är  vackert. Ett ord  som Thåström gillar även jag. Kanske är det hans Vackerhet, i texterna som gör ordet vackert, ”vackert”.

    Lev idag, just nu,  då finns det många vackert hela tiden.

    Smaka på ordet ”vackert” det formas så bra i munnen.

  • Radio väst och jag 🙂

    Idag kan man höra mig i nyheterna i radioväst.  Det var en dyster rapport om att människor med funktionshinder har sämre levnadsvilkor, pill vi är inte lika ofta ute i kulturella sammanhang, prostate sämre löner, höga kostnader för mediciner mm.

    Ja, de höga kostnaderna för mediciner är skamligt med tanke på att jag  och andra med mig alltid kommer att äta viss medicin som absolut inte är gratis.

    Högkostnadsskyddet tänker ni nu. Jo visst jag behöver bara lägga en viss summa per år. 1800 -1900 kronor tror jag det är. Den summan kommer jag upp i ganska fort, två gånger hämtning av medicin sen är jag uppe i den summan.

    Varje år!!!

    I en familj med barn där till så  blir det en ganska hög post i medicin kostnader, emot andra människor som kanske på sin höjd hämtar ut  en omgång penicillin per år.

    Klicka på länken så får ni en lite mera positiv syn av mig.

    Radioväst nyheterna i morse….

    Trotts dysterheten i rapporten från socialstyrelsen så finns det saker man kan göra själv för att få en bättre vardag.  Skriver jag just nu och kommer på att jag själv för tillfället är sjukskriven, på heltid,  vilket innebär mindre pengar i lönekuvertet  vilket  faktiskt uteblir och förändras till en sjukersättning som inte ens är värd att nämna.

    Men jag vet att en dag vänder det igen, en dag kommer jag åter igen vara gamla vanliga jag igen. Den nya medicinen som jag nu  provat på en vecka, har en annan inverkan på mig och den hjälper mig att få en natt sömn, inte se allt i svart. Den hjälper mig att hitta tillbaka till den jag är, fast det är klart jag är ju jag idag med. Men med en liten sorg och trötthet inom mig.

    Jag misstänker att den bromsen som ADHD saknar, gör att jag sitter här nu. Fast det är ju denna bromsen som är ADHD, även här handlar det om en o-eftertänksamhets broms som borde ha bromsat för länge länge sen.

    Men i  ADHD är det ofta så, i alla fall i mig att saker och ting händer sen så där i efterhand får jag betala mitt pris, I konsekvens och krock-skador i former av depressioner.

    Det är just här, som jag  ska försöka lära mig något som jag just nu åter igen har missat.

    Lev idag just nu så kanske du hittar din broms….

  • ADHD; Asperger, och lite annat

    trivs i fyrkantiga miljöer som är skapade av husvagnsfyrkantigheter. Där har vi kontroll, tadalafil där har vi koll på läget. Slarvar vi bort något så behöver vi inte leta på så stora ytor. Vi har koll och allt händer där man är, no rx dessutom är ytan så liten. Så vi behöver inte få i gång allt omkring oss för att ha koll. Husvagn och ADHD mm hör ihop, pills i en husvagn har vi inte ADHD. Skulle det vara så att man  lider av lite hyperaktivitet går det hela tiden att göra något som tar bort den. Man kan kolla in alla nybörjare som skall sätta upp förtält, Lika roligt som nybörjarna på sjön.  Springa en runda går att göra för dem som  är roade av det, bada, duscha, diska kolla in människor skriva rita ja  allt går att göra.  I husvagnen tar rutiner kortare tid inte myckat att städa och hålla ordning på. Jag får tid till batteriladdnings saker.  Dessutom får jag lugn och ro i kroppen, blir trött av situationen och  kan sova gott.

    Min nya tablett som jag ville ha, har jag just nu ändrat uppfattning om för den hjälper mig att sova på riktigt. Min ilska och ledsenhet Över att läkaren inte hjälpte mig utan bara gav mig tablett är över. Tror det var den bästa hjälp han kunde ge mig  två nätter i rad har jag sovit  som en stock. Inte varit så trött på dagen inte heller på morgonen.

    Sömn mella 23- 7.30 klagar inte jag på. Så mycket har jag nog aldrig sovit. Som mest har jag sovit  6 timmar innan.

    Lev idag Just nu, och  hallååå!!!!!

    Kör försiktigt i dag, det är så många där ute som skall ut och åka för att fira midsommar ……..

  • Dagen efter tankar

    Dagen efter den stora dagen. Tycker det hade varit roligare att se hur alla mådde idag  och hur de tillbringade de första morgontimmarna nu.  Nej, rx nu är det i alla fall över och klart. Jag trodde verkligen inte att det var så många som brydde sig att de till och med åkte till  Stockholm för att vara där.

    Dagen i dag är lite av en dagen efterdag. Tystnaden och obefolkningen ute gör att jag tror nog många följde upptågen igår.

    Igår var (H)järnkolls Gänget VG i  Vänersborg ”Lilla Paris”  där var de ute på stan och påverkade och visade på (H)järnkolls kampanjen. Tyvärr kunde inte jag vara med.  Var  med er i tankarna, malady i alla fall.  Nu var det inte så att jag satt här hemma och firade  med Viktoria och våran nya riddarprins i stället.

    Nej, så var det inte!   Ser det som viktigare att försöka förändra attityder om psykisk hälsa.

    Jag stödjer kampanjen (H)järnkoll.

    Lär mer om hur du kan slå

    hål på myterna om psykisk ohälsa på

    www.hjarnkoll.org

    Gå in på (H)järnkoll se hur du kan bidra.

    Skulle jag vara en sämre människa för att jag inte kan lära mig att uppfatta och känna tiden?

    Min tid är nu min make, som även om jag inte alltid uppskattar hans tjatande  (H)jälper mig att hålla tiden.

    Så jag slipper  stå och vänta in tiden i timmar…//©µ malix