Kategori: Camping, ställplats.

  • Vi skulle vila, ta det lugnt…

    Vi skulle vila, ta det lugnt…

    när vi kom hem var vår tanke. Det blev kanske inte riktigt så ……

    Färden hem var lång, ändå hann vi med att äta middag på den finaste rastplatsen i Värmland. (Maken lagade till Potatis teriner och kalvkött medans jag sov middag. :))

    Hänsjöns rastplats är den finaste rastplatsen, vi någonsin varit på. Kanske är den utanför Gävle ganska så nära, i finhet. Men jag tror nog Hänsjön vinner ändå.

    Under vår resa till norr åkte vi 233 mil. Åre var en nyhet för oss, den platsen bor nu i våra minnen. Vi kom hem strax efter sju i tisdags. Då packade vi ur husbilen. Jag fixade till kylskåpet och gjorde rent det lite extra. Det hade vi slarvat med sist vi var ute. Vi började tvätta redan på kvällen. Hade bestämt oss för att onsdagen är en vilodag hemma. Men under tisdagskvällen, pratade jag med vår lilla Dessan. Frågade om hon och hennes bror ville komma hit. Vilket dom ville så redan vid 10 på onsdagsmorgonen var vi i Uddevalla, för att hämta upp de små guldklimparna. När de var små var dom ofta här, nu vart det riktigt längesedan dom varit här. Två år tror jag det var sedan vi såg dom sist. Nu det sista året är det Coviden, som ställt till det. Innan Covid, vet jag inte vad som hände, varför besöken inte blev av.

    Men i alla fall nu har dom äntligen varit här igen, de små nu lite större barnen. Just nu när jag sitter här och skriver får jag tårar i ögonen, när jag tänker tillbaka på hur många trevliga helger vi haft med just dessa barn. Att just vi fått möjligheten att lära känna dom.

    Igår tog vi tillbaka tiden, gjorde kanske inte så mycket mera än att umgås. Först blev det en glass stund på Torp. Närmare bestämt är namnet Yogiboost.

    Asså här pratar vi glass. Igatanglass, men även i gatan dyrt. Jag och maken och de två nu lite större barnen. 235 kronor för var sin glass med lite topping på. Barnen var nöjda, jag var nöjd och maken betalade. Redan innan vi gick dit sa lillkillen, ååå dit har jag velat gå länge. Efter glassstunden så skulle vi till Jysk för att köpa dynbox.

    Utan för ingången till Coop stod en Kille och sålde Faktumtidningen. Jag plockade fram en hundra lapp och sa behåll resten. Jag brukar köpa faktum, när jag ser att den som säljer har de problem som den från början var till för att lösa. Alltså av människor som har problem med missbruk, uteliggare mm.

    Skulle det stå en av de som innan tiggde pengar, som kom från andra länder så köper jag inte. Det var inte syftet från början. Att tiggare från andra länder skulle sälja den.

    Jag tänkte att ja men den här herren han är svensk, jag köper självklart en tidning. Nu var han inte svensk tror jag tror han var Dansk eller engelsk. Men i alla fall han var illa där ann och behövde nog både en macka, en dusch och lite pengar för att få lite nödtorft.

    När jag lämnat säljaren så frågade lillkillen men hur tänkte du nu. Köpte du precis en tidning av han den där, för hundra kronor. Vad är det för tidning? Den måste vara bra. Då berättade jag att nej, jag köper den inte för att den är det bästa som finns, men den fyller ett bra syfte. Eller i alla fall var det ett bra syfte från början. Så började jag sedan förklara, Varför man köper faktum tidning. Jag förklarade även varför jag köpte den av just den kategorin människor, jag köpte den av. Du är konstig du fick jag till svar. Ja, jag är väl det kanske.

    När vi sedan kom till jysk, för att köpa dynboxen så var den slut, Fanns bara den som stod på utsidan, den hade fågelbajs på sig, den lät vi bli att köpa. Vi åkte hem och barnen fick går runt och känna in vårt hem. Det blev många ååå den kommer jag ihåg, ååå jag vill ner till källaren det luktar så gott där. De gick även på vernissage här bland alla mina tavlor. När husesynen var klar, gick vi in i mitt målarrum. Där gjorde barnen var sin tavla.

    Efter leken med alla färger, så åkte vi till dottern för att dom skulle få träffa henne och hennes familj. Det blev ett kort besök, där lillkillen fick köra cross för första gången.

    Sedan hem igen, vi både jag, maken och de båda barnen fixa till för lite grill. Dessan gjorde salladen, hennes storebror fixade med att duka fram på altanen och maken grillade. Vad gjorde jag? Hmmm jag städade undan efter salladsgörandet, fixade potatis gratäng var livrädd att lillflickan skulle skära sig, när hon gjorde salladen.

    På kvällen efter maten, hade småbarnen och vår äldsta hemmaboende son, en skjut-ar kväll, där dom sköt mitt i prick med kolsyrepistoler. De spelade även fotboll. När kvällen blev sen, kom sedan Dessan och sa nu bäddar vi Carina. Så det gjorde vi. Kvällen blev till natt och sedan morgon.

    Jag smög mig upp redan vid sex. Satt på altanen för att inte störa de små som sov. Njöt av morgonen, fixade tvätten, plockade ur diskmaskinen och en massa till, innan det blev mera liv i huset. I tisdag under resan hem, sa vi nu vilar vi imorgon, umgås inte med en kotte. Jo, jo det blir liksom inte så…. Först nu har jag tid att sitta här och skriva. I morgon planerar vi att ta oss en tur med husbilen igen. Semester hmm Husbil-umgås-ester, är vad vår semester har varit. Samt första veckan som maken hade, då han målade om huset. Han hade en vecka tidigare än mig, för jag hade planerat fel. Men det gjorde att vårt gula hus blev grått istället. 🙂

    Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först imorgon. Just nu gäller.

    Carina Ikonen Nilsson
    Carina Ikonen Nilsson
  • Vägen hem är lång

    Vägen hem är lång

    6.59 jo då satte sig maken vid ratten. Nu rullar hjulen mot hemmet. Huset som vi i förra veckan målade om. Grått i stället för Gult. Många mil har det blivit. Flera kommer det att bli. 167 mil fram tills nu. Vi har väl en 70-80 mil kvar. I natt sov vi i Hoverberget kanske inte i men bredvid i alla fall. Campingen var liten och ihop med Båtklubben. Det första gokaffet inköpt. Nu ska det skrivas lite och sedan njutas av kaffet. Det måste kallna lite.

    Vi gjorde en sväng till Åre igår, innan vi vände om för att påbörja resan hem. Har aldrig varit där. Det var värt ett besök. Eftersom jag inte åker skidor i backar, så har jag inte varit där innan. Vi tog en sväng upp till gruvan som var där. Men där bodde både knott och det vidriga bromsarna som bits så illa. Jag som trodde jag klarat mig utan myggor och bitare, fick min beskärda del av dessa otyg i år igen. Blir en del myggbett och annat att klia på framöver.

    På Hover fanns det väl inte så många intressanta människor som vi pratade med alla höll sig mest för sig själva. Kanske berodde det oss. Vi var trötta. Men just när vi skulle lägga till på vår plats träffade maken Herren bredvid. En svensk som bodde i Danmark men hade sin bilförsäkring här i Sverige för att det blev billigare. Han berättade att han var irriterad på att han inte fick åka in i Norge eftersom han inte var vaccinerad. Maken löste problemet enkelt genom rådet att det är väl inte så svårt. Det är en väl inte en mänsklig rättighet att åka till Norge ovaccinerad. Det är väl bara att vaccinera dig. Men det ville inte gubben.

    250 kronor var priset för campinen, dusch toa och tömning av toa fanns tyvärr inte grå vatten. Utsikt över en del av storsjön. Möjlighet till bad. Men jag hade redan i Strömsund simmat mina 2 km. Nu börjar träden glesna och skogarna börjar se mera ordnade ut. Vi närmar oss Dalarna. Redan innan vi åkte så gjorde jag ordning mackor för att ha till frukost. Maken kommentar blev när jag berättade om mackorna. Det är bra med en fru med Damp då gör hon saker istället för att sova.

    Just nu åkte vi förbi kanske den sista renen för i år. Har inte sett så många i år. Dom är väl på fjället just nu. Det ska bli skönt att komma hem. Behöver tvätta, Duscha i min egna dusch och sova i hemmasängen. Det gjorde jag senast natten till Torsdag förra veckan. Torsdagen var en joursovarnatt på jobbet. Idag är första dagen på min Semester innan har jag bara varit helg ledig. Herre min skapare fredags åkte vi och redan på väg hem. VI är snabba i vändningarna.

    Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

    Carina Ikonen Nilsson
    Carina Ikonen Nilsson
  • En trevlig cyklist från Tyskland.

    En trevlig cyklist från Tyskland.

    Vad är det med alla tyskar och vårt land? Vad är det som gör att de tar så så lång vägars? Vad har vi som lockar så mycket?

    Tänker att jag skriver under resan idag. Det vart mycket folk på fjället igår. Många husbilar och just nu sitter jag med skämskudde. Vi tar plats vi med husbilar, vi ser alla våra rättigheter men det där med skyldigheter glömmer vi fort. Även det där med hänsyn är en gen som saknas i alla fall hos vissa med husbilar. Djungelns lag råder känns det som. Finns det en grind uppsatt och liksom stoppar för att köra in på vägen, så säger det mig att jag ska nog inte köra in där. Alla tänker inte så, ganska många tänker inte så.

    Nåja nog om det. Idag är vi på väg till Åreskutan. Joel och Hendrik Lundqvist födelseort säger maken. Jag har egentligen inte en aning men sådant där meningslöst vetande roar alltid någon.

    Meselefors var orten vi bodde på i natt. Där träffade vi på en tysk cyklist. Han hade cyklat från Tyskland och var just nu på väg till Nordkap. Efter Nordkap skulle han till Estland och några ställen till som jag inte minns. När vi pratade med honom så trodde jag självklart att cyklar man så långt så har man självklart en El cykel. Det har man inte fick jag lära mig. Nu så här i efterhand i mina egna tankar kommer jag på hur dum frågan var. Hur skulle han ladda batteriet om han cyklade hela dagarna. Nej det är nog bättre som han gjorde han laddade upp sig själv med lite mat, kex och sömn för att sedan redan innan sju på morgonen börja förbereda sig och cykeln för nästa etapp.

    En trevlig herre i övre medelåldern. Jag blev grymt imponerad av hans äventyr.

    Campingen vi var på var inget storlaget men så mysig. Den ägdes av ett tyskt par, hur kommer det sig att tyskarna är så betagna av vårt land? Hur kommer det sig att ett tysk par ger upp sitt land och ger sig upp ända till Norrland? Även det är Modigt tycker jag.

    Stannade just i Dorotea för att köpa mitt go kaffe på den sedvanliga tappen. Idag var det inte killen som serverade utan en ännu trevligare tjej. Jag blir glad av sådant bemötande. Borde finns flera sådana där glädje spridare.

    Nu ska jag njuta av mitt kaffe. Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen är inte här ännu. Just nu gäller.

    Carina Ikonen Nilsson
  • Killen vid poolen.

    Killen vid poolen.

    Vaknade upp i Strömsund idag. Idag vaknade jag inte riktigt lika tidigt som igår. Då var kl 04 idag vart det 05.30. Strömsund ett jättefint kommunalt bad. Det kostar inget att bada i poolen och poolen är 50 meter lång. Det blev en del längder igår. De längderna blev 1,7 km. dom längderna av simning känns idag i axlarna på ett gott sätt.

    Det blev många mil i bilen igår många vackra vyer. Men nu blir det bara ännu bättre med utsikter och upplevelser. I natt kommer vi att sova på mitt fjäll igen. Campingen Strömsund är väl inte av bästa sorten men priset är humant och allt finns. Det bästa är poolerna som ligger bredvid. Det pris dom tar är 280 kronor, för de kronorna har du gratis duschar, möjlighet att tvätta, bra kök om du behöver det och riktigt bra när du ska fylla på vatten, tömma gråvatten och toa. Poolerna där du kan simma dina simtag är bäst.

    Igår jobbade det en trevlig liten prick vid poolen. Han stannade och snackade med min make medans jag badade. Han jobb var tydligen att fråga gästerna hur dom hade det och sprida en god stämning. Tydligen gillade han makens sällskap för dom snackade i en 30 minuter medans jag simmade mina simtag. Under kvällen efter vi sagt adjö till den trevliga killen, så var hans samtal med maken det vi pratade om. Kille har förmodligen lite Asperger i sig. Ni som känner mig, vet att jag och maken gillar just det där med lite diagnos hit och dit.
    Killen var så härligt ärlig. Mina frågor om tempen i vattnet och hur lång poolen var fick så härliga ärliga svar. Han sa egentligen har jag inte en aning men jag brukar säga 22 grader. Längden på poolen vet jag inte heller exakt men det stå 25 där och det är lika lång dit bort som dit så då är det logiskt att den är 50 meter. Asså han hade kunnat säga 22 grader och 50 meter. Men han var mera ärlig än så. Därtill fick vi veta att han ville göra lumpen och det var nog bra för hans pappa med. Då kunde farsan hans som han sa, hyra ut rummet. Det var mycket vi fick veta av honom och han ville gissa vart ifrån vi kom. Så han gissade på Stockholm eller Göteborg. Han blev glad när han hade gissat rätt. Jag tänker att det är många från gbg här även stockholmarna hittar nog hit. Men som någon stockholmare pratar vi nog inte.

    Jag gillade honom, han den där poolkillen. Jag hoppas att han hittar sin plats i livet, att han någon gång får göra lumpen som han så väldigt gärna ville. Han gjorde Strömsund och den kommunala badplatsen till ett trevligt ställe. Jag tänker att många som varit här fått liknande upplevelser av honom. Jag hoppas innerligt att han fått ett bra bemötande och fått goda erfarenheter av att prata med poolbesökarna. Han var ett guldkorn någon som behövs i det här samhället.

    Snart ska jag börja koka ägg, steka lite bacon tänker bjuda maken på gofrukost. Själv tänker jag mig njuta av den fantastiska långfilen jag köpte igår. Den smakar så mycket godare här uppe än hemma. Det är så mycket Norrland i smaken. Andra funderar på att åka till varmare breddgrader när de går i pension. Jag har många år kvar men igår på resan hit började tanken gro om att tänk att flytta hit upp när tiden är inne. Då skulle jag kunna njuta av landskapet alla dagar i veckan. Men frågan är skulle jag njuta lika mycket på vintern. Jag som inte är hel förtjust i just snö. Där är ju så mycket snö här då….

    Lev idag just nu. Igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

    Carina Ikonen Nilsson.

  • Mot Norr ska vi. Såklart!

    Mot Norr ska vi. Såklart!

    I natt sov vi i Öje. En liten camping som jag inte kan rekommendera. En badsjö som jag självklart badade i hade dom. Men den var full med fågelskit av änder. Hade inte gjort något om de hade sopat den. Det hade varit trevligare att gå på bryggan då.

    250 kronor kostade campingen och servicehuset var under all kritik. Gråvatten fick man gå in i ett rum att tömma. Jag frågade efter gråvatten tömning och det hade dom minnsann. Skulle vi tömt vårt gråvatten så hade huset gått sönder. Bilen med för den delen. Gråvattentömningen var inte anpassad för husbil hon som svarade mig stod bredvid vår husbil och borde sagt att tyvärr så finns inte möjligheter för husbilen Om du skulle duscha så kostade det 10 kronor för några minuter. dessutom var de simpla duschar smutsiga inte alls något jag skulle vilja duscha i. En camping som i alla fall jag bara är på en gång. Ett misstags camping som man lär sig av.

    Kanske är jag bortskämd med våra västkustcampingar, för nöjd vart jag inte. Nåja det blev sömn för maken som kör vilket är bra. Strömsund och poolen är målet för dagen tror jag.

    Just nu åkte vi förbi Kättbosjön som ligger någon mil från Mora. Klockan är 06.37. Husbilen är på vägen och rullar. Tidigt i morse gjorde jag frukostmackor som vi ska ta till frukosten om en stund, när hungern gör sig hörd. Jag vaknade redan kl 04.00 idag . Det var som en lögn att sova, det var bara att gå upp och fixa till för dagens resa mot norr.

    Skog och åter skog men milen till målet blir mindre och mindre. Nu är det inte så att vi inte varit där förut. Utan denna resa är en återkommande resa som ger näring åt min själ. Storslagenheterna är samlade på rader nästan direkt efter att man åker från Åmål tills vi kommer till det fina Stekenjokk. Storuman inte helt fel det heller.

    Lev idag just nu, igår finns inte här och morgondagen är här först i morgon.

    Carina Ikonen Nilsson
  • Den där sista årsturen.

    Den där sista resan, the last roadtrip för i år. Inte för att vi firade men lite mera att suga ut det sista av den här perioden av livet är vi nu vid den där sista resan. En fulltankad bil, inpackad med förnödenheter gav vi oss av när maken kom hem från jobbet igår. Vi åkte inte så långt, det gäller att vara i närheten av hemmet. Om det skulle visa sig att Covid-19 sätter in. Nu är jag och maken rätt så bra på att hålla distans, sprita våra händer och inte vara bland folk mera än nödvändigt.

    Men innan vi anlände till vår slutstation så var vi tvungna att handla in det där sista. Lull Lullet som man kan kalla det. Igår var lulllullet kräftor till mig och räkor till maken. Vi firade lite extra den här nu då sista resan. Nu är det då lång tid, till nästa gång jag kommer sitta här med fötterna på förarsätet och ha datorn i knät. Känner jag sorg över att sommaren är över och vi nu är mera i vintertider än sommartider? Nej jag tror inte det. Jag känner att vi tagit varje tillfälle som funnits att vara i våra husbilstider. Så här många nätter har vi nog aldrig varit ute och campat på bara ett år. Vi började tidigt i våras. Redan i februari, gjorde vi första resan. Då var det Buster som tog oss till Stockholm för att hjälpa dottern att flytta ner till väst igen. Därefter var det en vitsippetur till Ed. Där lärde vi oss att det blir kallt när gasolen tar slut. Självklart tar den slut mitt i natten. Detta år har vi även lärt oss att ta hand om oss själva hålla distans men ändå vara ute på tur. Utnyttjat vår bil till alla våra behov. Till och med Duschat i bilen. Vi har ju även bytt bil. Vi började med Buster som var lik i sitt tillverksnamn Burstner. Buster hade keps, idag har vi en Hobby som fått namnet Tomcar. Tomcar är utan keps. Även några år yngre än va Buster va. Fast vi nu har en lite mysigare och finare bil idag så hade vi ändå ett litet samtal om vår lilla Buster igår. Där samtalet gick i men han var allt mysig vår lilla buster.

    42 nätter har vi varit ute år. Det säger mig att vi tagit tillfället i akt. Det firade jag igår med lite efter maten kaffe och lite likör.

    Lite senare på kvällen blev det kräftor och räkor för sista gången i år. I kväll blir det varma mackor hemma i soffan i stället. Men först ska vi inta en lite sista frukost här i husbilen. De där sista kräftorna som blev kvar igår ska äta nu på morgonen.

    Lev idag just nu, igår finns inte längre här och morgondagen vet vi inget om. Just nu gäller. En tanke som börjat att gro här hos mig. Är att vi lever nu, det är i just nu vi kan göra något åt. Det är just nu som vi har möjlighet att berätta för de som är viktiga för oss, att dom betyder något för oss. Det borde vi göra ofta och jag ska börja just idag just nu. Tack för att du lästa hela vägen hit.

    Carina Ikonen Nilsson
    Carina Ikonen Nilsson
  • Wiggersviks Camping är …

    Wiggersviks Camping är …

    allt värt sina kronor. 200 kronor för en ställplats. Solen lyser över havet så det ser ut som om det är stora diamanter som glimmar. Idag trotts att det vart lite mulet satt vi ute invid havets kant och åt middag. Visst smakar maten godare ute, visst är det så?

    I alla fall tycker jag att det blir godare. Dessutom är det så mycket frihet att sitta utanför husbilen och äta mat och njuta av att dagen är bara där. Havet är för mig frihet, det är så obeskrivligt vackert, älskar lukten av tång och den salta luften. Går jag 6-7 meter ut just nu så skulle fötterna bada i de salta tångruskorna. Livet känns så härligt, här i lilla Hobbyn TomCar .

    Jag kan verkligen rekomendera denna lilla fina underverkscamping. utsikten fantastiskt vacker över allt. Service huset så grymt bra. 4 st snabbdiskmaskiner, Fem spisar och flera mikrougnar. Även en liten matsal om man nu skulle få för sig att äta maten där.

    Fräscha stora toalettrum, på varje toalett sitter det en doftspridare med fläkt, tvättställ i varje toalettrum. Ett minus är kanske att det är sådan där lufttork för händerna. Kanske inte så bra i dessa Covid-19 tiden.

    Tvätt ställ fanns det även i anslutning till Duschrummen. Duscharna är det lite mera båsliknandet men det finns plats inne i duschen för både kläder och handdukar. 5 kronor kostar det att duscha i fem minuter. Man får duschkort som man laddar på med pengar.

    På sommaren har de trubaduraftnar och vid en brygga finns det en pool nedsänkt i havet. Bra ställen att fiska på, nära till själva stan. Bangolf även boulebana. Spa, bastu och trivselrum. Detta är inte öppet just nu. Men va då vi är mitt inne i hösten närmare vinter än sommar så det är klart att det är stängt just nu.

    En natt på ställplats här kostar 200 kronor med el just nu, då har vi tillgång till servicehusen både diskmaskin, duschar, toaletter . Det är värt varenda krona.

    Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon, Just nu gäller det är nu vi andas och lever.

    Carina Ikonen Nilsson
    Carina Ikonen Nilsson