Malix.se

mars 2025
M T O T F L S
 12
3456789
10111213141516
17181920212223
24252627282930
31  

Kategori: Malix

  • Min son och Jag

    Hur länge kan man vara sjuk?

    Nu vill jag faktiskt bli väldigt mycket piggare!

    ” Inte för att det hjälper, medicine så värst mycket vad jag vill.


    Tänk att jag har två äldre barn som gå på IT gymnasium, store alltså arbetar det med Datorer, och Alla de där sakerna som finns inuti, dessa maskiner.  Det är ju bra, tänker ni och jag med. Men nu till själva problemet,  när jag vill lägga in eller göra något med min blogg, som faktiskt har blivit en del av dagen för mig.  Så kan jag fråga någon av dem, om de kan hjälpa mig med koder och sådant.

    Till svar, har jag innan igår fått av min stora son.

    -Nej mamma, jag kan inte sånt, det e ju php kod. Jag gillar inte sånt.  Var på jag gått in till min lilla dator,  suttit här (A D H D -tid)  timme efter timme och provat. Inte en gång inte ens nöjt mig med två gånger. Utan till och med 1000 gånger kanske.  Som jag gjort samma sak var på det inte har funkat.

    Igår satt jag här, var riktigt stolt över att nu, nu fick jag till det. Nu ser sidan renare ut.  Min son tittar förbi, säger nått om att. -Men mamma den ser ju ut som alla andras, den är som vanligt.

    Sen händer det stora i denna text.

    Min son säger till mig:

    – Mamma, flytta på dig, så ska jag fixa.

    Jag flyttar mig, min underbarhet till son, intar sittplatsen framför min dator. 10 minuter senare, så  har jag fått en liten extra grej som den här:

    cooltext439437267 (1)


    Nu fick ju inte jag till den, så som min underbara son, men det kommer säkerligen han fixa sen.  Därefter säger jag till honom  att: – Jo du vet, jag är ju dyslektiker och jag skulle vilja ha den där Webspeaker,  på min sida. Jag har försökt så många gånger.  Men det har inte funkat.

    Han kollar lite på vad jag menar, går in på sidan och försöker hämta den.

    – Ojdå, men mamma hur många har du Hämtat ?  Frågar han mig.  -många, typ  tusen kanske, svarar jag.

    -Jo, du, jag ser det, svarar han.  Senare, på två sekunder, lyckas han få in den i min databas, eller vad det nu kan heta.

    Nu var detta sent igår kväll, så ännu funkar den inte riktigt, som den ska göra. Men jag vet, att så fort min son kommer att slå upp sina blå, så kommer han att hjälpa mig få till det.

    Men, Här är ett litet men, i förbehåll!  Så som: Om han inte får nått annat roligare i tankarna.

  • Framtidsresurser

    Då hittade jag namnet jag sökte, see jag har fått goda visdoms ord av min syster.  Att jag måste starta ett företag, remedy ångest och massor av ångest samlade jag på mig.  Företag Lika med pappersarbete vilket är lika med Kaos för mig. Men just nu har jag bestämt mig för att lära mig denna konst. Min syster ska få ge mig en kurs i hålla ordning på kvitton, papper och föra bok eller nått.

    Till sist satta jag mig ner här och klurade ut vad som skulle fyllas i.  Hela dagen försökte jag komma på ett namn på vad företaget skulle heta. Jag brukar ha fantasi, men dagen saknade fantastiska fantasier. Rutan där namnet skulle fyllas i närmade sig och jag skulle skriva i framtidsreserver, stavade fel självklart.

    Namnet blev i stället framtidsresurser. Nu i efterhand inser jag vinsten, Jag får så vackra bilder av namnet. Det skimrar fint om alla bokstäver.

    Framtidsresurser, det är vackert, min bok som jag har skrivit där vill jag ju lyfta fram det som är bra med adhd, jag vill ju att barn i skolan innan de träder in i vuxen livet ska slippa uppleva dumstämpeln,  slippa ha alla känslor av att vara fel,för mycket, och tokig.  Det är genom påverkan som jag skulle kunna hjälpa till att sudda ut stämpeln. Det är genom att bjuda på mig själv som jag skulle kunna påverka andra till att inte ha så fyrkantiga uppfattningar om oss som är lite mera ovala i oss.

    Jag anser att det är viktigt att sprida kunskapen så att vi alla får plats, även om vi rusar in utan att tänka. Här ser jag att jag kan påverka, utveckla och inveckla okunskapen till kunskaper.

    Igår skickade jag i väg en bok till våran otroligt duktiga  dampläkare, han som jag från början fick en käftsmäll i form av upplysning. Några minuter i rummet med honom och ord som damp, gav mig illamående krigstankar, men efter några få sekunder till insåg jag att han vet kan och har läget under kontroll. I dag är jag tacksam över att ha träffat honom, idag är jag tacksam över att han är våran läkare.

    Klicka på länken och lyssna på denne mans klokhet, jag önskar att alla kunde få denne man till sin läkare för han är fantastisk och roligt.

    http://www.sr.se/webbradio/?Type=db&Id=926788

    Denna man är ett underverk och fantastisk på att förklara och hjälpa. Empatin är en inmurad grund som formligen lyser runt denne man, vid namn Jarl Tevebring.

  • Jag tar ställning genom att handla på Tempo i F-landa.

    I dag har jag bytt affär för att handla.  Jag har alltid haft ett engagemang  i ungdomsarbete. Jag anser att det är  viktigt att göra något. I våran by här hemma så har  Affärs- innehavaren på tempo är  visat mig, treat en sida av att vi delar lite samma uppfattning.

    Jag tänker stödja honom på mitt sätt.  Genom att inte längre handla på Ica, utan i stället välja hans affär.

    Skrev idag på en lista,  där jag blev mera påverkad av det som han gör.  Vi kunde i veckan här läsa om hans Försök till att komma till rätta, med boffandet,  snatterierna av kemisk bensin och doftsprayer, här i Färgelanda i Bohuslänningen.

    Även jag funderar och ställer samma frågor som han var är föräldrarna?  Vad och hur agerar skolan socialtjänsten med fler?

    I och för sig såg jag idag, att även Omsorgschef Christina Sandahl, tar sig an frågorna. Men en sak ser jag, som jag har så svår att få klart för mig.  När vi många i kommunen,  märker att vissa ungar inte mår bra,  när vi ser att föräldrarna inte gör det som behövs, borde inte då socialtjänsten och skolan ja Hela Färgelanda reagera?  Och genom att  visa kraft-tag,  när ungarna missbrukar?

    När 13 åringar i denna lilla kommun boffar både bensin och allt de kommer över, så borde det vara med en större kraft.

    Vill vi inte alla, värna om våra barn och det vackra i Färgelanda?  Den tryggheten som jag då jag flyttade hit,  trodde fanns, är jag idag lurad på.

    Med gemensam kraft,  kan vi få ungarna på rätt spår!  Barnen i Färgelanda kommun, är vårat ansvar, vi som vuxna.  När vi brister i vårt ansvar, ja då inbillade jag mig, att samhället på något sätt ser till att det som just nu händer här, inte händer.

    Därför har jag idag valt, att från och med nu, handla på tempo alltid, för där verkar affärsinnehavaren i alla fall, ta ställning.

    Sånt gillar jag, människor som har åsikter,  som gör det dom tror är rätt.   Mitt sätt att påverka blir att göra, inköpen på  Tempo i stället för på ICA……….

    I Färgelanda är det inte Clownen som luktar bensin, Här luktar ungarna,  bensin…….

  • Morgon kaffets vägar

    är inte lika smakrika idag. Ändå känner jag nog mig lite piggare än i går.  Vaknade som jag brukar alltså tidigt.  Har planer om att leta fram mitt stafli inom snar framtid.  Men med stafli fram plockning krävs det även en massa andra bort och omflyttningar.  Staflit vill jag ha i stora rummet där är det bästa ljuset. Har man stafli och oljefärger i stora rummet?  Sånt vet inte jag och jag misstänker att jag inte ens bryr mig för jag kommer att ha det där.  Önskar redan att det stod där då hade jag inte suttit här just nu. Då hade hela rummet luktat linolja och hela jag hade varit någon annanstans. Det gör nästan ont i mig när jag tänker på en tom duk och de där första penseldragen.  Det första penseldraget är så ovisst spännande på något sätt. Lite svårt att förklara.  När det första draget är på den tomma duken är det svårt att sluta. Sen är det som om tiden från början till slut är en strävan till målgång. Det finns inte något mellanläge utan allt som är färgerna även om jag oftast målar i en och samma färg  för det är det som är spänningen för mig alla nyanserna av en och samma gröna färg…..

    Jag önskar att jag redan var där att staflit stod där i stora rummet och bara väntade att det fanns massa vita dukar som bara väntade där ute. Så är det inte ännu, stuff there ännu står allt intryckt i källaren ännu är sjuk och inte orkar fixa till det. Mycket kvar att göra innan jag kan sitta och meditera framför mitt stafli, ampoule Men snart om nån vecka kanske dagens skrift är verkligheten igen……..

    Finns även en malixpuff idag.

    från skrivpuffen idag

    Halloj, måste även berätta att  ”Min bok Jag föredrar att kalla mig impulsiv”, snart är Historia den första upplagan är snart ett minne blott.  Två veckor har den gått att beställa och snart är det inga böcker kvar det är mera än jag vågat drömma om……..

  • panodil och te med honung

    hjälper faktiskt men det blir så sött.  Har varit trött idag frusit och svettats  i perioder.  Ändå har jag kollat av bokförsäljningen nu är det snart dax att fundera på om det ska ut mera böcker. Ska jag trycka flera och i så fall ska jag använda mig av samma förlag eller ska jag vända mig till ett annat lite billigare alternativ?  Har inte ens koll på vad som kan vara bättre de som jag använder mig utav nu funkar ju bra men det är ju inte så att  tjänar några stora pengar på det.  Vet inte ens om det i slut ändan kommer att bli plus på kontot.

    Just nu finns det bara i tanken mera orkar jag inte med just nu. Behöver bli frisk igen innan jag gör något åt bokförsäljning och boktryckeri saker. Misstänker även att det kanske inte ens är jag som skall göra nått åt det utan för överlämna sådana saker till min stakars make han har mera koll på sånt.

    Jag gillar inte undersöka priser mm det är inte min grej. Har just lärt mig att man gör det som man är bra på.  Den kloka kvinnan Jenny Ström är den som sått det fröt. Jag misstänker att det just nu börjat att gro……

    Lev idag imorgon hinner man med imorgon……

  • En kall grå isande dag…..

    Jag föredrar att kalla mig impulsiv går att beställa på liten upplaga. se.

    Då är morgonsysslorna klara.  Hade tänkt spara tid för att gå hem tidigare från jobbet idag, and så blev det inte. Många samtal att ringa ändå fick jag gå hem utan att uträtta det jag hade föresatt mig.  Samtal på samtal ändå en otrevlig känsla i magen om att jag kunde gjort mera.  Är det kvinnligt? Är det dålighetskänslor av sviktande självkänsla eller är det bara koas och dålig framförhållning.  Redan i morse fick jag indikationer på att det så omtalade vaccinet är slut på vissa ställen i kommunen. Jag blir förundrad hur det kan vara så??? Redan i somras började man prata om det. I media och överallt.  Nu äntligen börjar  det ramla in lite vaccin och då man första dagen börja klura ut hur det skall adimistreras till befolkningen och  olika riskgrupper så börjar det ta slut?? Hur vem har så dålig planering? Vet ingen hur många människor det finns i sverige?  Vet inte kommunen hur många som bor och ska ha vaccinet i denna kommun?

    Nu är det inte så att jag sitter här och funderar på det för egen del för jag har  lyckats trolla på mig en kraftig förkylning med tillhörande feber och lite annat smått och gått. Så även om jag skulle ta mig till de olika instanser där man får det omtalade vaccinet så har jag fått klart för mig att jag inte skulle få det just nu.  Man får inte vaccinera sig då man har infektion i kroppen.  Jag till och med andas ut i denna stund för sen skriverierna började så har jag funderat och funderat.  Är livrädd för sprutor och den lilla forskning som finns om vaccinet gör mig orolig.   Någon artikel som jag läste i somras handlade om nevuropsykiatiska funktionshinder.  Och den delen av mina tillgångar behöver liksom jag inte spä på med lite till.  Har ju redan lite för mycket av tillgångarna inom de spektrumet.

    Men Igår hade jag tankar om att idag gå dit, thumb eftersom jag redan i förrgår och igår kände föraningar om förkylnings symtomer ringde jag och frågade igår. En lättnades suck av samtalet då hon sa att nej inte om du är sjuk då får du inget vaccin. Dessutom ville hon att jag kollade upp det med concertan om det skulle vara något hinder.

    Huvudet spränger orkar inte sitta här mera nu ska vaddera och kurera mig med panodil och mitt dun täcke.

    Lev idag och njut  själv ska jag vila, läsa bok men då inte min bok utan någon annan…..

  • Idag fick jag sova…..

    Maken stängde dörren och lät mig sova, hospital healing ändå vaknade jag vid tio i sju.  Kaffet brevid mig och just läst komentaren från mitt förra inlägg. Blir inte klokare av det är man i riskgruppen om man äter concerta?  I så fall varför har ingen meddelat mig det?  Men nej det kan inte vara en riskgrupp utan då inbillar jag mig man antingen har nån form av astma eller något mera. Kanske är det så att jag drar ner rullgardinen för att vägra se. Jag har ju en sådan tjänst som gör att jag ska ha vaccinationen för att inte smitta andra.  Men känner  ge mig ett nytt jobb långt ner i källaren så slipper jag vaccinera mig.  Eller hmmm hur vuxen är jag? Självklart borde jag inte sitta här och fundera i motorvägs fart, clinic självklart med omtanke på de som jag jobbar med borde jag snällt inställa mig på den utsedda platsen och låta dem vaccinera mig så jag slipper den beryktade kultinghostan. Frågan är bara om jag är så pass klok, om min klokhet övervinner rädslan. Ännu är denna episod i framtiden och jag önskar inget hellre än att den låg i baktiden.

    Nytt även på Malixskrivpuffsblog.

  • Gör det ont att vaccinera sig för kultingfebern?

    kvällen, prostate Rött te blev det idag.  En trevlig stund med min son efter att jag intagit två alvedon.  Sovit middag i dag. Är fortfarande trött och sliten. Ont i halsen och en huvudvärk som inte är av denna värld.

    Den beryktade baconfeber vaccinationen  har nu anlänt till oss i våran kommun. Men får man ta den när man redan e sjuk måste man inte vara frisk för att ta den? Just nu vet jag inte sånt. Idag på dagen var jag helt övertygad om att jag skulle ta den sen när jag fick klart för mig att den kan tas på onsdag blev jag en fegis igen.

    Tror faktiskt inte att jag vågar, nurse nu handlar det inte om  biverkningar och sånt utan för själva sprutan. Jag är livrädd för just sprutor och hmmm man borde kanske ta den men har inte en aning om jag vågar………. finns det någon som har tagit den så vill jag gärna veta … Gör den lika ont som stelkramp? Blir man sjuk? Hur kändes det, hur ont på en skala????

  • Concerta och morgonkamp

    Nu finns det inte så många böcker kvar i lager  men ännu går det att beställa: Jag föredrar att kalla mig impulsiv.

    Idag har vi möte på jobbet. Dessa möten är mera än livsnödvändiga för oss eftersom vi arbetar ensamma och endast träffas varannan vecka.

    Tabletten är intagen ändå känner jag hur det kryper i kroppen och hur jag får lägga band på mig själv för att inte falla in i dåligt morgonbeteende. Här just dessa situationer är balansgångs övningar på hög nivå.

    Att liksom hela tiden prata med mig själv om att nej låt det inte bli vad de vill är ju mera medveten om att vi är tre som försöker hålla oss igång för att vakna till och hålla oss vakna. Vissa morgonar är värre än vanligt idag är en värre en vanligt dag misstänker att det inte bara är så för mig för sonen håller på att sjunger hela tiden, health och  lillsonen har redan tjatat för att få igång nån av oss. Eller inte nån av oss, det är mig han är medveten om att han kan få igång.

    Det känns som en seger varje morgon då jag lyckats hålla ut eller inte brusa upp.  Nu inser jag att även denna morgon är en morgon i segertecken då jag nu känner att tabletten igen fått mig att vakna till utan explosion.

    Nytt inlägg på malixskrivpuffsblogg som är hämtat från skrivpuff

  • Jag längtar hem, Jag längtar ner till mitt GBG……

    Fast jag vet att götet är kallt och djävligt just nu.

    Så sitter jag här och letar febrilt efter bostad. Vi är ju en stor familj 6 personer och den hyran blir inte roligt att betala. Dessutom så vill jag att mina barn ska bli mera vuxna innan vi flyttar. Det finns så mycket i staden som lockar för nästan vuxna människor. Inbillar mig även att barn som vart så skyddade och bott på landet som vi gjort har mera gropar att falla i om de flytta till stan.

    Men jag vill, sick jag vill. jag vill så djä….. mycket ner till stan. Bara att få handla på saluhallen gå förbi te bodar på vägen hem, troche springa på bio bara strosa runt i slottskogen.  Ta en glass på lejonet och björnen. Åka till Askim mitt i vintern för att bara känna vinden.  Jag längtar och vill men inser att det får bli om några år, dessutom har vi ett hus att sälja innan vi kan ge oss av.

    Kanske är det till och med så att jag inte fixar stan, det kanske är förmycket liv, många människor och inte alls som jag minns det. Den råa luften som piskar in från havet är kall i gbg den kylan har vi inte här uppe. Slasket den sörgan som jag kallade snö då jag var gbgare är inget jag upplever här. Vi har oftast vit snö i massor som ligger en stund.  Sommaren  här uppe är inte akut utryckning klockan sju på morgonen för att få plats.  Här kan jag komma på att jag vill bada klockan tolv ändå kan jag få en bra solplats. När vi har kö på ica så är det fyra före mig, då öppnar det även en kassa till för att inte man ska behöva vänta för länge.

    Det finns fördelar med att bo här som vi gör nu, men ändå så nästan jag går sönder när jag tänker på hamnen, kanalen, paddanbåtarna som jag aldrig åker ändå, spårvagnen, statsbiblioteket konstmuseiet och allt det andra där nere i min stad.

    En vacker dag ska jag åter igen befinna mig bland alla dessa cafeer och tebodar, fast då kanske jag inte ens uppskattar det  så som jag just nu längtar efter de…….