Kategori: Malix

Årets Julstrykning klar för denna gången, Det är bra, när jag gör det direkt. Nu är det klart och upplagt på hyllan, tills jul 2023. Härligt att börja dagen med massor av energi. Här är allt fixat tills vi åker iväg. Hinner till och med att sitta här, i lugn och ro. Härligt så här skulle varje dag börja. Fast det är klart, jag har inte strykning varje dag. Så roligt är det inte så att jag skulle vilja göra det, varje dag. Sista dagarna, på året. Hur har det här året varit, om jag på riktigt funderar? Här hemma säger vi, att det varit ett skit år. Sjukhusbesök för många i familjen. Stora sonen tre gånger, två eller tre gånger med ambulanskörning och inlagd i en vecka åt gången. Hemma sonen sjukhus och ambulanskörning två gånger. Mamma ramlade, fick leva sina sista dagar i en dimma. Mamma dog, jag hann ner och träffa henne, de sista timmarna hon hade i livet. I dom där sista timmarna, bor så mycket tacksamhet i. Tack mamma, för att du väntade med dina sista andetag, tills jag var där. Vi fick några timmar ihop, du och jag.

Min lilla mamma. Inte gråta nu, Carina, du har sminkat dig. … Försent lär få göra om mitt ansikte, eller bättra på det för tårarna rinner. Ännu gör dessa tårar ont, fast jag vet att mamma har det bättre nu. Bättre än då när hon låg där, på sitt rum och inte kunde tala. Lilla mamma, om du visste hur många tankar på gott och ont, jag tänkt på.

Många smaker, många minnen och speciellt ett minne en nyårsafton. Då jag hade en kompis hemma, vi lekte med barbie som vi alltid gjorde. Då smög du dig in i rummet, med julmust och nonstop i en skål. Jag minns fortfarande, hur gott dom där chokladpistillerna smakade. Minns min kompis ord, om att jag hade en sådan bra mamma. Jag blev stolt av själva stunden. Men minns inte något mera. Jag minns första dagen jag skulle gå till skolan, mamma var med mig. Mamma, du hade gjort dig fin, även då kände jag stolthet över dig, mamma. Jo du mamma, det finns bra stunder jag minns. Det är dom bra stunderna, jag fokuserar på. Dom där andra, är inte något att minnas. Dom lägger jag på hyllan till sopstationen.

Här var mamma ung och jag ännu yngre. Ibland undrar jag, vad som bodde i den lilla flickans tankar. Vad hade hon för drömmar? Mera än att hon ville sjunga och rita? Jag tycker mig se nyfikenhet och glädje i kortet.

VI har lagt om taket, är en bra sak som hänt i år, Vi har fått bergvärme, även det är bra. Men Kamin, jag säger bara Kaminen oj oj oj…. den går inte av för hackor. Kaminen skulle kunna göra ett helt inlägg, som inte någon orkar läsa. Om hur bra och nöjd, jag är med den. 19 Års väntan är över. Nu står den här i källaren och värmer mig och mina tankar. Fast inte just nu, värmen från igår sitter kvar.

Ukraina, Skam, omodernt och rent ut sagt vidrigt. Inte själva landet Ukraina men, det ryssen gjorde och gör. Fult ord i massor, När jag skriver det här, känner jag hur vreden i mig bubblar upp. Hade den där fult ord, vill inte ens ta hans namn i min mun. Varit här så hade jag spottat på honom. Eller han är inte ens värd att spottas på. Bättre att radera bort allt som har med fult ord namn, att göra.

Ukraina, känns hemsk att bara se på. Vi lider med er, men det hjälper inte. Jag beundrar erat mod, er tapperhet och er kraft. Vilken tur att ni har en sådan stor ledare. Måtte detta krig få ett stopp. Måtte detta krig sluta nu.

När ska det ryska folket vakna? Vilken skam ska inte dessa invånare, känna sedan när kriget är över? Rysslands medborgare, vakna!!! Ställer er upp och visa er avsky, för detta krig. Var inte en tyst massa, var inte dom som ser på. Säg ett och annat och kräv att kriget slutar, Att det slutar nu.

Nää 20 22 har varit ett värre år, än dom som var innan. Jag trodde Corona tider var det värsta, men så fel jag hade.

Något som är väldigt bra som hänt 20 22, är vår lilla tösabit, min skapare vad jag tackar för att Universum, sände henne till oss. Jag känner en stor tacksamhet över att hon finns och finns i våra cirklar.

Lillkillens alla bra prestationer som vart hur stora som helst, är också sådant som varit bra, med detta år. Herre min skapare, den där killen han kan gå hur långt som helst. Snart, jätte snart är han så vuxen, att han är en vuxen ung man. Som klarat Gymnasiet med bravur. Jag är verkligen imponerad, över hans kraft och ork. När han går ut ur gymnasiet, har han redan jobb. Alltså sicken kille, han är verkligen grym, på att välja bra saker, för sig själv.

Visst ett skit-år har det varit, men det har funnits bra saker i skitåret. Lillkillen och tösabiten igatan säger jag. I gatan vad det skimrar om dessa, i mina tankar Just nu.

Nog för nu.

Stor panda och Liten Drake. James Norby

Citat:

” Jag har inte tid att titta på blommorna just nu´´ säger Liten Drake.

” Ännu större anledning att titta p dom ´´ sa Stor panda.” Och dom finns kanske inte kvar i morgon.´´

Det säger mig stanna upp, se mig omkring, reflektion, stanna och begrunda.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

En eld är tänd, idag blir det en helt vanlig dag, utan julsaker framme och inga kalas. Men En eld är tänd, jag sitter med handduk om håret och mår bra till trotts, det uteblivna vinterbadet. Saknar kylan och den härliga känslan. Isen är för tjock för att bada, sjön i skogen för ström har jag hört. Jag får nöja mig med nytvättat hår och dusch. Inte alls samma sak. I stunden finns inga badsystrar som snattar, inget god morgon, inget huva va kallt, ingen seger yes, vi gjorde det idag med. Inte hej då vi ses i morgon, ha en fin dag. Jo det har blivit så, det har varit en vana. En trevlig vana, där jag befinner mig i ett sammanhang ett Kasam. Men det kommer en ny tid, en tid när isarna är sköra, en tid när skogssjön inte är så ström. Det brinner en eld. Det får duga.

Igår hade vi kalas här hemma, fyra gäster som blev bjudna på Morotsoppa med aioli, eller sambalfresch. Efter maten blev det tårta, äggost och kladdkaka. Presenter delades ut, till födelsebarnet. Ett födelsebarn som var så tacksam, för sina presenter. När gästerna gick hem, pips det in på rummet. För att prova de nya teknikprylarna. Därefter såg man inget av födelsebarnet, innan godnatt-kramen. En bra dag fick jag till svar, när jag frågade hur dagen har varit. Det gör mig varm i hjärtat, en bra dag….. Vi borde alla få ha bra dagar, dagar vi är nöjda med. Dagar vi känner att vi duger så som vi är, dagar då vi har lugn och ro, dagar då vi mår bra av att bara vara. Dagar då det brinner en eld.

Det är inte alla förunnat, inte alla har det bra. Vi behöver inte se ens utanför våra egna gränser, till land. Det finns dom som får förlita sig på allmosor från Kyrkan, vara tacksamma för det. Det finns dom som får uppleva hårda ord, slag och misshandel både fysiskt och psykiskt. Det finns dom som inte får ett god morgon. Inget leende när möten blir till, inget ta hand om dig, du är viktigt. Ingen som varken ser eller hör.

Vi borde, bör ska vara bättre emot dom, vi möter. Ett leende kan gå så långt. Kännas så länge, fast det är en okänd du möter så le. Du vet inte vad det leendet, gör med den som får leendet. Vi borde vara mera givmilda, emot dom som är i skuggorna av våra cirklar.

I jul helgen sa stora sonen, men vi borde gå över med en gåva till vår granne, visa att vi bryr oss. Tyvärr så var timmen slagen, för affärerna var stängda. Men egentligen hade det räckt med, att vi gått över vår lilla väg och bara önskat God jul. Vi gjorde inte det. Varför? Jo för att vi inte innan gjort det, för den där rädslan, att göra något annorlunda. Rädslan över att bli betraktad som fel. Nu gör minsta sonen, en insatts ibland, till vår granne. Då det är snö, skottar han hennes uppfart, ibland klipper han hennes gräs. Ibland går vi över och frågar om hon har återvinningssaker som ska till tippen. Men vi skulle kunna göra mera. Vi kan alltid göra mera, inte bara till grannen utan till dom vi möter.

Personen i kassan på affären. Ett leende är gratis. Den vi möter på vägen till affären, kan man säga hej till. Men gör vi det? För min del kan jag säga ibland, inte alltid. Men ibland… ska sluta nöja mig med ibland. Ska bjuda på ett hej, och leende mera ofta, än jag gör idag. Jo det får se till att bli, en ny vana för mig. Här ska bjudas in till att ge den jag möter, i alla fall ett leende.

En leende liten illbatting, till katt.

Nog för dagen.

Tacksamhet:

1. tack för en ny morgon och en ny dag.
2. tack för vår fina dag igår. Besöket var så trevligt.
3. tack för att jag har människor omkring mig som jag bryr mig om.
4. tack till Livet, tack för allt livet ger mig.
5. tack till mig själv för denna reflektionsstund. Den gör mig klokare.
6. tack för att jag har den bästa maken för mig. Han gör mig lycklig.

” En ny dag en ny början ´´ sa Liten Drake. Vad ska vi göra med den?

Ja vad ska vi göra med våran eller våra dagar. Idag ska jag ge till mig själv, ta det lugnt och njuta av stillheten, livet och kärleken som bor i min värld.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och i morgon är här först i morgon. Just nu gäller.

Julen brukar åka bort idag, ser jag bland minnen på Facebook. Får ändra rutin för idag är det födelsekalas här i huset. Kalasfirandet började redan vid sju, i morse. Då bjöd vi på Varm choklad och mackor, till födelsedagsbarnet. Present blev det så klart. Det blev ingen ljuv sång men, grattis blev det. Hade inte sjungit upp mig vid sju. Frågan är om det går att sjunga upp sig idag. Är lite snorig. På eftermiddagen får vi gäster som ska fira med oss. Vi tänker eller inte vi, Maken har aldrig tanken på att bjuda på soppa. Men jag tänker att bjuda på soppa och varma baguetter, innan det blir tårtätning. Sist gästerna var här hade vi även då Kalas, då var det för vår äldsta dotter.

Igår morse hade jag bestämt, att dagen skulle användas till mys. Hade sett att C-More hade utvandrarna med Gustav Skarsgård. Mys på hög nivå med brasa i kaminen, kaffe och soffhäng hela dagen. Mitt i filmen, säger Maken som inte tittade på filmen, att han skulle till stan för att handla tangent bord. Jag vill inte med, sa jag. Han sa, vi kan handla kalkonen till nyåret. Dom har rea på El-Giganten. Stängde av filmen och åkte med. Hittade en ny stavmixer den gamla jag hade är säkerligen över 20 år och var bra, för några år sedan. Nu blev det en gedigen i stål och inte plast. Där av valet att det blir soppa idag.

Julen är över här hemma. Men spåren av att vi har firat jul finns kvar, dom ska bort. Kanske inte idag, men dom ska bort innan nyåret är här. Kanske blir det idag, vi får se vad jag hinner med innan gästerna kommer. Elden i spisen är tänd, tvätten upphängd. Nu idag blir det att ta mig ann Den stora strykarhögen, som vuxit till sig här hemma. Servetter i massor ska strykas, men även annat också.

Maken är på jobbet igen, en riktigt dålig julhelg i år om man pratar ledighet. Nu är det igen som vanligt. Aktier att kolla, jag funderar på att sälja av. Siare språkar om att kurvorna är samma som på 30 talet. Börsen kommer att rasa helt. Eller så siar dom så, för att köpa Aktier på rea. Sålde av en del förra vecka, har en del pengar att spendera på Aktier. Men just nu, säger hjärtat nej. Jag vet hjärtat ska inte vara med i de sammanhangen, men här gör det så.

Stor Panda och Liten Drake boken säger idag. Var modig, man vet aldrig vad ett nytt möte har med sig.

Tacksamhet.

1. tack för att jag vaknade upp till ännu en dag
2. tack för att livet är så som det är just nu
3. tack för alla människor i mitt liv.
4. tack för att jag har förmånen att vara så som jag är. Det gör att jag är mitt bästa jag.
5. tack till livet, tack för allt som kommer in i mitt liv.

Nej om det ska finnas en tillstymmelse att jag ska hinna med, att ta bort julen så måste jag börja nu.
Idag är första dagen, på resten av våra liv. Just nu gäller och just nu är nu, inte igår och inte i morgon. Just nu!

Idag läste jag på Facebook om att det var 2011 som min farmor var här för sista gången på jul. Dagen efter hon firat julen hos oss hade hon ramlat fick åka till sjukhus och opereras. Läsningen blev en stund i minnen, en stund i tårar av saknad av min farmor. Den där sista gången hon var här hade hon glömt vilka alla var utan jag. Mig minns hon, men övriga vart det inga minnen av. Hon fick sin sherry och maten hon åt just den julaftonen var lite. Dagen efter åkte jag till henne på sjukhuset, veckan eller veckorna efter rensade vi farmors lägenhet och flyttade henne till ett boende. På boendet försvann hon mer och mer. Vi gjorde ordning hennes rum med fin möblerna och hon åt de sista åren på finporslinet och drack kaffe ur fin koppar när jag var på besök. Det gjorde ont att se farmor så som hon var på hemmet. Besöken var inte många, men då och då åkte jag dit, farmor satt mest och trallade på en sång. Jag försökte klura ut vilken sång hon sjöng på. Vissa gånger var hon mera med i matchen det var lyckliga dagar, där farmor så som hon var när hon var sig själv. Men oftast var hon i sin vidriga sjukdom senildemens. Den där Julaftonen då 2011 var jag så är ännu väldigt tacksam för att vi fick tillsammans. Hon satt där vid vårt dukade bord, hade sin finklänning på sig och kände sig som en fin dam. Min älskade lilla fina, fantastiska farmor. Nu har hon varit i himlen en väldigt massa år. Men ibland hittar hon hit och klappar mig på kinden, säger åt mig att ta det lugnt.

Idag började blogginlägget med en eld. Mysigt att sitta här och skriva till knastret av elden, som slukar veden. Morgonar ska vara mysiga, då blir hela dagen mysigt varm och härlig.

Dagen idag blir en lugn dag, stora sonen med familj är fortfarande sjuka så vi väntar några dagar. Även här har det blivit sjukstuga. Lilltösen är förkyld och lillgrabben kom hem igår hade feber. Ingen av dom har covid, det har vi testat. Storgrabben här hemma, kokade varm till sig, för en stund sedan. Han kände att halsen, inte var som den skulle. Jag börjar känna mig snuvig. Det är bara att gilla läget hålla sig hemma och gå och skrota. Det gör ju att det kan bli mysdag med film och vila.

I morgon fyller lillflickan år, jag hoppas vi är bättre då. Vi har ju tänkt att ställa till med kalas för lilltösen. Det kommer folk långvägars ifrån, om dom nu inte blir rädda för förkylning. Hon har vänta så på sin födelsedag.

Igår var dotter med familj här, vi hade tänkt bjuda på jul bord. Men ändrade det till Köttkorv med senapssås och lite småvarmt. Alla åt och det funkade, Efter maten ville Alfred spela Alfredspelet. (Alfredspelet är ett spel som dottern utvecklat efter min och Alfreds prototyp.) Självklart vart mormor, med på att spela Alfredspelet, dottern ville ha ett par byxor uppsydda, det gjorde att vi även lärde oss att sy knapphål. Två ADHD hjärnor som inte hade en aning. Prov-sydde och klurade, till sist kom vi på hur man gjorde. Jag har haft min symaskin i över 30 år nu först provade jag på att byta pressarfot och sy knapphål. En riktigt trevlig kväll, dom åkte här i från långt efter 21.

Dagens bild i julklappen som jag fick från sonen, magisk. Kommer att bli en vana att vända på tavlan när jag går och lägger mig.

Tacksamhet

1. Tack, för att dagen igår blev så vacker och mysig.
2. Tack, för att jag även idag, vaknade till en morgon.
3. Tack, för att jag hittade till minnen om farmor i morse. Även om dom gjorde ont, så kändes dom viktiga i stunden.
4. Tack, för allt som bor i min värld, alla minnen, alla härliga människor.
5. Tack till livet, tack, för allt som kommer till mig i livet.

Dagens Stora panda och Liten Drake.

Idag är första dagen på resten av våra liv. Just nu är till för att levas i. Just nu är just nu. Igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller Just här och nu.

Tänk att glädje kan visa sig i tårar. Nu är det ganska så vanligt för mig. Dom där tårarna som rinner av glädje. När jag jobbade med flickor, var deras ständiga kommentar när jag blev rörd. ”Nu gråter Carina igen.´´

God morgon och god fortsättning, på denna härliga Julhelg. En vacker helg på många sätt. Lillflickan gjorde att jag fick tårar i ögonen, igår. Nu när jag skriver rinner tårarna igen. Inte av sorg, men av lycka. Igår fick hon sin efterlängtade gitarr. Vi trodde hon ville ha en halvakustisk gitarr men, hon ville ha en stål-strängad. Hon fick det hon ville ha, efter att vi här hemma gjort efterforskningar i massor. Jag frågade en före detta kollega, även en kollega, båda håller dom på med musik. Maken kollade nätet i massor. Till slut hittade vi en, som vi köpte.

På kvällen när våra gäster hade åkt hem. Då kom lilltösen ut i köket, kramade om mig och berättar för mig, att det här va den bästa julafton, hon någonsin haft. Ändå var det bara en helt vanlig julafton här. Hon var så glad över sin gitarr och var med oss under kvällen. När det vankades promenad till Midnattsmässan, var hon med oss. När det var dags för nattvarden, frågade hon maken om han ville följa med henne. Men jag sa att jag kunde vara med henne, Jag och lill-tösa-biten gjorde vår nattvard. Promenaden hem kom det en klasskamrat och hälsade på henne, gav henne en jul kram. Det gjorde mig så varm i hjärtat. Det har fungerat denna gången med. Vi har landat, skapat ett hem igen där vi alla får plats. Vi har en sådan fin Kyrka är i vår lilla by. Det är så vackert att sitta där mitt i natten och lyssna på de vackra sångerna. I går blev det rysningar på hela kroppen när det sjöngs av den duktiga solisten.

Äggosten var populär hos lillflickan hon tog två gånger, Ris Ala Malta var inget hon gillade. För det var äggost med den hemkokta sylten som var hennes grej.

Här är dom Outstanding Bivax dukarna. Så perfekta att ha till mat och ost i stället för att använda plast. Enkla att tvätta. Ljummet vatten och en droppe diskmedel. Frågan är bara när jag måste lägga mera vax, om det är något jag klarar av. Vi får se hur det blir, det lär ta ett tag. Ännu efter fyra, fem tvättar är dom som dom var när jag fick dom.

Nu på morgonen såg jag att jag glömt, att ladda mobilen. Det blev att jag satt och kollade på min fina julklapp, jag fått av stora hemmavarande sonen. Han gav mig en tavla, gjord av sand och kristaller. Vänder man på den, blir det nya landskap varje gång. Ett rofyllt sätt att hitta till stillhet, jag skulle kalla det ett bra terapeutiskt sätt att hitta till ro och stillhet. Magiskt vad vackert det blir i den där bilden.

När jag druckit mitt kaffe, fick jag för mig att göra ordning våra besticklådor. Bytte ut dom där svarta besticken, jag fick för mig att jag ville ha. Till det vanliga lite tyngre vi haft sedan urminnes tider. Ännu ett par bestick till någon av alla som efterhand flyttar hemifrån. Nej, nu ska jag in i duschen, mat ska lagas och dottern med sin familj kommer vid tre. I morgon kommer sonens familj, då blir det igen Julbord. Idag har vi tänkt att bjuda på annan mat så det blir lite variation.

Tacksamhet.

1. tack för den fantastiskt vackra julaftonen.
2. tack för att lilltösen var utvald, att komma till vårt hem
3. tack för att jag vaknade till ännu en dag.
4. tack för alla vackra människor som bor i min värld och tid.
5. tack till livet.
6. tack för att vi valde igen att gå till Kyrkan igår.

``Alla årstider är helt olika varandra´´ sa Stor Panda.

”Men alla har sina egna mirakel.´´

”Precis som vi ´´, log Liten Drake.

Det är så, vi är alla våra egna unika mirakel. När vi tittar bakom attityder så ser vi bara vackra unika människor.

Lev idag, för idag är första dagen på resten av ditt liv. Igår är historia och morgondagen kanske blir en gåva till. Det ser vi först i morgon. Just nu gäller.

Jag har fått till mig att det är strömt i skogsjön, isen är tjock på vanliga sjön även vid campingen. Det finns en liten brygga med stege. Där hade jag kunnat bada, fast jag valde att avstå. Kan jag inte räta på mig när jag sitter i sjön, så kanske stege kan ställa till det ännu mer. En av mina badsystrar ringde igår och hade många lösningar säkerligen bra, men jag är för feg. För feg vill inte att det ska bli så galet som det blev sist. Inget Jul bad för mig.

Det får bli att fira jul utan bad och förbereda och fira här hemma. VI har redan börjat lite smått med frukosten. Lilltösen har öppnat presenter från Stockholm. Jag och maken ska ta en promenad till by innan vi sätter igång. Men jag ville göra ett inlägg, det blev inget inlägg igår. Vi hade fullt upp med annat. Vi köpte ägg i hönseriet, Mjölk hos bonden och därefter åkte vi till IKEA för att köpa fåtölj. Helt rätt dag för IKEA besök men så dumt om man har annat att göra. Inte en människa på IKEA eller i alla fall lite folk. Fåtöljen inköptes och ett nytt bord framför soffan.

Hem fixa äggost, koka sylt, koka gröt, göra Janson och fixa skinkan. Skinkan är makens jobb. Det andra är mitt. Äggosten blev riktigt fin, gjord på mjölk från bonden och spetsade till den med lite filmjölk och kardemumma och pytte lite vaniljsocker. Tösabiten har pratat så mycket om Äggost, jag vart lite nervös över att min inte kanske var lika god, som dom hon ätit innan. Men när hon fick smaka lite, så vart hon hel nöjd. Den där äggosten den dög allt riktigt bra. Den bir godare ju längre den står, tyvärr har den bara stått över natten men det fungerar nog ändå. Till den har vi hemma kokt sylt gjord på hallon, blåbär och jordgubbar. Det kommer duga fint. Imorgon skulle Mina vuxna barn komma hit med sina familjer men sonens familj har drabbats av magsjuka. Dom får vara hemma och fira julen själva. Dottern med sambo och deras lilla Alfred kommer i alla fall imorgon. Då kommer även lillgrabben hem från sitt julfirande i Göteborg. Det ska bli trevligt. Nej nu har jag inte längre tid att sitta här och skriva nu ska jag njuta av julfriden tillsammans med familjen. I kväll blir det som vanligt midnattsmässa i kyrkan. En fin tradition som vi började med 2017 kanske. Jag är inte riktigt säker. Det är så fint och rofyllt och vackert att sitta där i kyrkan tillsammans med alla andra julfirare.

Ha en riktigt god härlig och fin Jul. Vem vet kanske ses vi i morgon det får vi se då.

Idag är första dagen på resten av våra liv. Lev idag just nu, igår finns inte längre här men just nu kan vi skapa fina minnen som vi har redan i morgon. Just nu gäller.

God Jul ta hand om dig.

Sitter här och skriver maken han lagade maten idag. Spagetti och köttfärssås men, jag tänker äta av chiligrytan jag gjorde igår. Fast det var 1 kg högrev så åt alla bra av maten igår. Det blev så lite kvar att det bara räcker till en. Jag paxade den. Nu är det inte så svårt här för ungdomarna gillar inte rester. Jag tyckte grytan var så grymt god, så jag är glad att det blev lite över. Idag firade vi jullov här på förmiddagen. Vi gjorde varm choklad och tinade lussebullar, lite chips och lite skivad frukt och en dyr-gripare till Julfilm att fira jullov. Jag berättade att jag är så grymt imponerad över hur hösten varit. VI hade riktigt mysigt när vi satt här i soffan och kollade film. Självklart hade vi tänt en brasa i spisen. För att gö det lite extra mysigt.

När filmen var klar vart det att plocka upp tallrikar och sådant. Chokladen var så god att det fick bli en kopp till för vissa. Jag nöjde mig med Jul te. Det var lite tid kvar innan maken skulle komma hem. Det gjorde att jag la mig på spikmattan och somnade nog med en gång. Nu är hela kroppen full med må bra känslor. Sicken tur att jag igen har valt att använda den. Så härligt. Livet blir lite enklare när den ligger i sängen när man behöver den. Sover så gott och känner mig utvilad bara efter en slummer på 30 minuter. Härligt.

I morgon ska vi köpa mjölk hos bonden. Jag ska koka gröt och göra äggost. Äggosten är till för julafton. både jag och lilltjejen men även svärdottern gillar äggost. Hoppas det finns kvar till henne när hon kommer på Juldagen. Janson ska även göras i morgon samt julskinkan. Nu är vi äntligen där i själva julstöket och firandet. Det ska bli så roligt. På julafton har jag även tänkt mig ett julbad med badsystrarna om dom ska bada.

Ha en trevlig kväll. Detta är bra ett eftermiddagsinlägg med lite tid över. Det får duga för nu.
Fast det där med lev idag just nu får plats. Just nu gäller igår finns inte längre kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

Idag ler jag åt mina lite dumma tankar igår. Det om ålder, det är väl klart är man 57 år är man inte purung. Det är till och med så att om bara några veckor, är jag till och med 58 år gammal. Inte ung, det känner jag i kroppen. Nu när ryggen spökar i benen. Dessutom ser jag det i spegeln. Viss rynkor döljer sminket, men det finns allt de som inte går att gömma.

Egentligen ska man dölja? Jag är ju den, jag är även idag. Fast med en himla massa mera erfarenheter och klokheter, som jag då inte hade som ung. Har säkerligen lagt till en massa olater, med åldern. Kommit på att vissa saker, är faktiskt inte så himla viktigt. Viktigheterna idag, är inte att vara omtyckt av alla. Jag bryr mig faktiskt inte. Men jag vill vara omtyckt, av dom som tycker om mig och jag tycker om. Det är där man ska lägga krutet. Där man ska göra det där lilla extra, för att visa sin uppskattning. Jag tror att jag gör det idag.

Förr spred jag nog ut det till alla som fanns runt omkring, även människor som kanske inte var riktigt så trevliga, som de människor jag har runt omkring mig idag.

Visst det är lite viktigt för mig, att känna själv att jag ser rätt okej ut. Jag behöver inte visa spöket som jag möter varje dag, jag vaknar. Döljer, jo kanske men jag tror mera att jag fixar till mig, för att jag själv känner mig lite bättre, piggare och finare. Jag gör det nog inte för andra. Utan för mig själv. För att jag själv ska möta min egen spegelbild, inte mötas av det gromiga och lite trötta ansiktet. Det som visar sig, de där första minuterna när jag vaknat.

Fast ibland gör jag det hela dagarna, då är det riktigt skönt att slippa den där lite grövre proceduren på kvällen. Då maskaran ska bort och sminkresterna, ska bort ordentligt. Gör oavsett en procedur med att tvätta ansiktet och smörja in med krämer varje dag och kväll. Den vanliga utan smink i ansiktet, är en riktigt skön stund. Då mår jag riktigt bra när jag tvättar och smörjer in ansiktet. Lite lyx i vardagen det där med mina krämer. Mary Kay såklart att det är!

Nu stundar det där härliga jullovet ungdomarna här har väntat på. Nu vet jag inte riktigt med Lillgrabben om han bestämt sig vara ledig eller om han ska jobba. Han sköter sådant själv. Jag tycker han förtjänar ett jullov. Men jag misstänker att han vill ha lön. Han gillar lön. Hm det gör jag med, fast min lön rinner ut till att betala dom där mångtaliga räkningarna och spara till elräkningen. Hm inte riktigt sant, för jag leker även lite finanshaj. Fast jag skulle nog kalla mig själv, för finanssill i detta fall. Idag när jag kom ner till källaren möttes jag av en intrasslad liten Källman. Han hade lyckats få tag i min stickning.

Dom strumpor jag lyckats sticka, är idag ett minne blott. Källman åt upp det mesta, det blir att börja om. Börja om från början, börja om från nytt…. jag hör hur min pappa nynnar just den låten, där uppe i himlen just nu. Hon som skulle få strumporna till sitt lilla barnbarn, får vänta ytterligare några dagar. Sånt är livet ibland får man börja och någon får vänta lite extra. Men strumpor till en liten kille på två år, lär det bli när, jag lärt mig att Herr Källman gillar strumpor. Eller inte strumpor, han äter gärna vilket plagg som helst. Till och med obrukat garn duger för den rackaren.

Jag fick så fina Julstrumpor av min vän som jag nu stickar strumporna till. Julstrumporna har fått bo i två skålar en med små strumpor och mina Julservetter i. En med stora strumpor och julservetterna. 10 för dom stora och fem för dom små…. Men skynda på, nej, det är dumt när det vankas julbord. Men visst blev det fint. Det får bli istället för Julstjärnor, vi inte kan ha i år. Lilla Findus äter ju på allt vad blommor heter. Dessutom kommer ju lille Hugo hit , han är en hejare på att gör saker som man kanske inte ska göra. Vi får snällt nöja oss med skålar med Julstrumpor och julservetterna som får pryda bordet i år.

` Jag är jätte trött´´ sa lilla Drake.

Stora Panda svarade. ”på vintern drar sig naturen tillbaka, vilar sig och samlar kraft för att börja om på nytt, Vi för göra likadant, lille vän´´

Kanske är det likadant för oss ibland behöver vi vila i det som är för att ladda upp våra krafter som då är starkare och kraftigare. Ha en fin dag. Ta hand om dig och din dag.

Lev idag just nu, Just nu är precis just nu i just denna stund. Vad kan jag göra för att just i denna stund göra något som gör tillvaron lite lite bättre? Jo jag ska upp och koka en kanna Jul-te, varm choklad till lill-fia och vi ska fira att Jullovet har börjat. Detta gör vi med att titta på en Julfilm. Det gäller att ladda upp julstämning.

Det fick jag erfara idag. Ibland kommer det som en käftsmäll när man får klart för sig att åldern har betydelse.

Vet egentligen inte varför, det inte blivit något inlägg idag. Mera än glömska. Bör jag vara rädd nu? Nej det tror jag inte. Har haft sista Jul klapparinslagningar idag. Dessutom ringt doktor och väntat på Rörmokaren. Vi har haft stopp i diskbänken länge, men varit väldigt tåliga med att låta det rinna ner långsamt. Igår vart det helstopp, maken försökte med rensband men insåg att det behövdes mera kraft, än det han kunde göra. Vi har efter bergvärmeinsättningen, lyckats hitta en rörmokare, som vi anser är vår egna rörmokare. Maken skrev ett mail till honom igår, idag kom han förbi lite snabbt och fixade till det som behövdes fixas till.

Maken har bytt telefon, hade glömt lägga till hans nummer. Därför fick han söka på nätet igår, för att hitta uppgifter. Då visade det sig att han fyller år, samtidigt som jag fyller år. Det är samtidigt som Ortodox kristna firar jul just den dagen, vi fyller år. Det var jag lite bara tvungen, att upplysa honom om idag, när han var här. När han kom sa jag även att han får gilla läget, för vi har valt honom till vår rörmokare. Vilket han sa, att han var riktigt nöjd med. Där till berättade han att om vi inte redan innan idag, hade haft kontakt. Hade det tagit längre tid, innan han hade kommit hit. Gamla kunder ska man vara rädd om, berättade han. Nu tror jag inte det var åldern, han syftade till, utan mera att vi anlitat honom några gånger innan.

Rörmokaren trodde det skulle bli en enkelmatch att fixa stoppet. Men han fick ta in storrensaren efter en stund, för det stoppet var ett riktigt stopp. Nu går det att köra diskmaskinen igen. Han gjorde jobbet bra och julen är räddad. Jag slipper att gå ut i husbilen, för att diska juldisken.

Idag var jag i kontakt med doktorn. Han ringde mig under eftermiddagen. Jag frågade om mina tabletter, om hur länge jag måste äta dom. Jag berättade att jag var rädd för tabletterna, för jag vill inte bli beroende. Han berättade då att det är dom tabletter som gett mest effekt, på nervsmärta och att de är bättre tabletter än dom man ger, till äldre äldre.

Han sa, att han skulle skriva ut Alvedon till mig. Han berättade att 1 grammaren, brukar man inte ge till äldre människor. Deras njurar brukar bli påverkade. Jag satt där och funderade på varför, han berättade det för mig. Han berättade även andra saker om äldre människor och tabletter. Jag blev mer och mer fundersam.

När vi lagt på luren, kom jag på det. Det var ju så att han egentligen, menade mig. Han menade, att jag var äldre. En käftsmäll kändes det som när, lampan inom mig började lysa. Jag har alltså blivit så gammal, att läkare tänker ålder och vad som är bra medicin, i min ålder.

Jag fick bara ut 500 ml tabletter och jag fick bara ta en tablett, men jag fick ta dom åtta gånger om dagen. Blir en väldigt massa tabletter, att komma ihåg. Ja det är väl bara att gilla läget, eller acceptera läget. Jag blir annorlunda behandlad nu, för nu är jag äldre. Det har jag givetvis varit varje dag som går. Men nu har jag passerat en gräns, där doktorn tar min ålder, i betraktande innan jag får mediciner. Hmmmm Är bara att inse, jag är äldre. Till och med doktorn tyckte det.

Tänka sig, idag är första dagen på resten av mitt liv, som jag insett att jag nu har kommit upp i en ålder, där åldern tas i beaktning vid medicineringar. Huva, sånt är livet ibland, ibland är man äldre och får höra det av till och med doktorn.

Citat.

”Det är mörkt och kallt i natt, se liten drake.

Oroa dig inte lilla vän, sa stor panda. Solen kommer att gå upp igen. ´´James Norbury

Lev idag just nu, Igår finns inte längre kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller, just nu.

eller var en liten Drake som aldrig gav upp. Läster jag i boken.

Sitter som vanligt här nere i källaren. Men det är det enda som är som vanligt i just denna stunden. Elden är inte tänd, inga levande ljus är tända, jag har ätit frukost och jag har sminkat mitt ansikte. För vem skull? Jo, för min egna skull. Jag mår bra av att fixa till mig, jag blir piggare och känner min mera fin. Inte det där glåmiga ansiktet som väcker mig på morgonen. Roboten dammsuger här ner ,inte ens det är som vanligt. För Källman, han brukar jobba efter elva på kvällen här nere. Men vi har ju skaffat katt, jag har vart lite dum och hängt lite garn och en garnsnodd i räcket i trappan. Glömmer jag av att lägga det på första trappsteget. Då fastnar självklart dammsugarens lilla borste i det. När jag sitter här nere brukar jag inte starta dammsugaren fast den är väldigt tyst, eller väldigt hm. Nä, mera tyst än de andra jag har haft. Det är oavsett ett ljud som irriterar. Men idag får jag stå ut med Källmans ljud. Överman jobbar på för fullt, uppe på övervåningen. Dom jobbar och jag tänker sitta här och skriva.

Inget bad idag heller, vaknade lite senare idag och hade ingen lust, men snart måste jag ta tag i det. Annars har jag ingen rätt i att kalla mig vinterbadare. Jag får ta nya tag i morgon. Då gör jag ett nytt försök. Om jag vågar, jag har fortfarande rädslan kvar, sedan då jag inte kom upp själv, utan hjälp från badet. En rädsla som just nu hindrar mig, att göra det jag vill göra. En rädsla som måste övervinnas. Det gör jag inte genom att inte våga prova på. Utan verkligen åker dit som Lille Alfred skulle ha sagt. Fast han säger mera vejkligen.

Jobba på, jo det vill till att försöka mig på att våga bada. Varje morgon har jag en tanke om att bada, men då när det ska till kommer tankarna. Tänk om jag inte kan resa mig upp, tänk om…tänk om…. och tänk om det händer. Så dumt för förra gången gick det bra. Fast det med mina badsystrars hjälp. Nä, det här går verkligen inte, det får bli att göra ett försök innan jag ramlar in i katastroftankarna. Det är så galet att hamna i dessa tankar, dom är verkligen inte hjälpande, inte det minsta. Dessutom brukar dom tendera vara så långt ifrån sanningen som de kan vara. Nä här får jobbas på för att gö.

En Äldre Drake är en Liten Drake som aldrig gav upp. Läser jag i boken som jag fått låna av min vän. Jo, men så är det ju, en äldre vinterbadare är ju en liten vinterbadare som aldrig gav upp. Jo, jag får försöka bli en äldre vinterbadare och då går det inte att vara rädd… James Norbury är författaren till boken som jag lånade. Stor Panda och Liten Drake är titeln på boken.

Lev idag just nu igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller. Just nu!