Malix.se

januari 2025
M T O T F L S
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728293031  

  • Hungerflickan är värd att läsas.

    Eftersom inlägget blev långt och jag egentligen skulle rekommendera en bok så skriver jag det först.  Boken heter Hungerflickan är skriven av författaren Hillvi Wahl.  Just den boken känner jag att den skulle ligga på varje bord där det finns flickor, seek på varje bord där man jobbar med ungdomar och barn.  Om nu någon ska läsa boken så  är de personalen som jobbar med just ungdomar och tjejer.   Jag köpte tre böcker av Hillevi i tisdags förra veckan.  Tyvärr så har jag redan läst dom alla tre, troche men inser att jag redan nu kommer att läsa dom igen och igen.  Hillevi skriv mera!!! Jag vill ha mer!

    – Vad veckorna går, remedy säger en man som jag har förmånen att känna. Just nu håller jag med honom. För oj vad dagarna tickar iväg.  Har under en tid känt det som om jag inte är på banan.  Vart lite låg i sinnet och mest haft dagar vid tv, när jag varit hemma. Kollat in hur många filmer som helst.  För några dagar sedan blev jag rejält förkyld, så det där med träning har legat på is.

    När man som jag inte är en sådan där rörlighetsmänniska som tyckt det är helt skönt att träna och sånt. Så har man inte, eller så har jag inte heller lärt mig det där med när är det okej att träna. Just nu, inser jag att träning kanske inte är det bästa. Men hur länge ska man vänta? Sånt kan inte jag, även om jag nu inser att träning kanske bör vänta till i alla fall febern är borta några dagar.

    De sista dagarna har gått i Alvedonens tid.  Både för att ta bort feber men även för min värk i höften.  Värken i höften kommer om ett  mail på datorn när jag inte tränar.  Det räcker med att hoppa över en dag så kommer värken tillbaka.  Just nu är jag lite rädd för att jag snart kommer få ta hjälp av min Okompis kryckan igen.  Men ännu är jag inte där.  Förhoppningsvis så kommer de här dagarnas vila göra susen, så jag kan sätta i gång med träningen igen, till veckan som kommer. Det skulle jag se som en vinst, om nu jag och  kryckan har en tävling.   Det har varit lite mycket nu och nu är jag helt ärligt ärlig. Har haft ganska många tider att passa och haft en del föreläsningar gjorda. Förra veckan hade jag även förmånen att vara på utbildning i projektet (H)järnkoll.

    Tyvärr så ser det ut som att tider och passa lär vara i framtiden också ett tag, dessutom kommer vi göra om vårt schema i framtiden. Så just nu vet jag inte hur tider ska planeras in. Jag som till och med lärt mig och följer  kalendern maniskt just nu. Känner oro när jag inte kan planera. Jag fyller ju i jobbtider i flera år framåt och brukar veta redan i Januari om jag jobbar jul och nyår året som kommer, har inte längre koll på mina helger. Just sånt är jobbigt.

    Min Chef har hittat på ett stort jippo, som kommer att vara i maj. Medborgaren i Centrum, eller så var det tvärt om, lär veckan kallas. Jag fick en för frågan om jag ville delta och tackade jag med en gång,  Men nu när jag sitter och tänker på det, så blir det hmm vad har jag egentligen tackat ja till.  Färgelanda är litet och här i byn är jag privat, ska jag stå framför Färgelanda bor och prata om mina tillkortakommanden?

    Hon vill även att jag ställer ut mina tavlor men just där  känner jag att där går nog min gräns. Det är jag inte helt säker på att jag vill göra.  Nja, tror jag kan tänka mig att prata in för Medborgarna i vår kommun, sälja en bok eller två men tavlor hm.  Vem skulle vilja se mina tavlor på duk? Nej det får räcka med tavlan som är framsidan av boken.  Sorry cheifen, just det är jag inte redo för. Inte just nu i alla fall……

  • (H)Järnkoll, Hillevi Walh och Angelpower

     Det är mycket som får plats i ett inlägg. När tankarna är  mina…

    Jag har varit på utbildning, for sale inom (H)järkoll. Tyvärr var det den sista utbildningen, i den tappningen som nu var.  Jag ska erkänna att det var inte riktigt så att jag var på utbildningshumör när jag gav mig av. Hade till och med försökt hitta ursäkter för att inte delta.  Men idag nu, när jag sitter här med fötterna på bordet och den värsta tröttheten har försvunnit så känner jag mig glad över att jag deltog.

    Det var kul att träffa alla härliga människor. Kul att träffa alla de andra ambassadörerna som jag fått förmånen att lära känna under några års tid nu.  God mat, trevligt sällskap och ett helt okej hotellrum.

    Quality Hotel 11.

    Mest av allt alla människor som liksom brinner för det dom gör.  De gav mig kraft, ork och en massa nya idéer. Vi hann till och med att diskutera en och annan Dammsugare.

    Många härliga skratt, massvis med ljusskimmer i det arbete vi gör när vi vågar prata om vår psykiska hälsa.  Tre böcker fick jag med mig hem.  Hillevi Wahl är författaren till böckerna och redan nu har jag plöjt igenom den halva den första boken.

    Självklart hade jag och Majsan lite AngelPower party, där vi inspekterade  de olika krämer vi har inhandlat.  Jag tog kort på de krämer som hon hade, så jag kan inhandla dom vid nästa beställning jag ska göra.

    Idag är det jobb på min lista, så nu så här går dagen åt att samla energi till kvällens arbete.

    Lev idag just nu, igår är historia och just nu påverkar vi den framtid som är vår.

    (H)järnkoll gör skillnad!

     

  • Onsdags kväll och en och annan tandläkare 🙂

    jag får ta och skriva ett inlägg tänkte jag när jag vaknade i morse.  Men det får bli nu först för idag var det ett tandläkarbesök som skulle göras.  10 minuter över 8 var den utsatta tiden och jag var där. Sånt är stort för mig, pills jag som  gillar tandläkare mindre än minst, story var i tid på rätt dag och känner så här i efterhand att det var ett bra besök. Det är det oftast för jag är så rädd för tandläkare så jag är den exemplariska patienten, buy som gör det som skas göras och lite till.

    I Onsdags hade jag tagit semester från jobbet, för att göra ett uppdrag för familjestödsenheten. Min dotter va med mig.  När jag var klar var hennes kommentar:

    Mamma du va grym, du är bara bäst, att du har sån humor det visste jag inte.  Just det där med humor visste inte jag heller….  Det var inte helt ospännande att stå där framme och prata om ADHD,  det bästa med sådana där tillställningar är stunden efter när människor kommer fram och pratar med mig och delar med sig av sina liv och tankar.

    Sånt ger energi, kraft och det blir så mycket kärlek i mig över sådana stunder.

    Vet inte hur många gånger jag  just fått uppdrag av Familjestödsenheten och Ågrenska längre, men alltid kul att vara där.  Dessutom är kvinnorna som jobbar där helt underbara och låter mig slippa samla kraft  och lägga energi på det som jag inte kan.  De hjälper med tidhållningen och ser min impulsivitet som en tillgång.

    Snart ska jag dit igen, men då som deltagare i en kvinnogrupp. Vilket också ger energi.

    Lev idag just nu, skulle jag fixat till ett litet film klipp från onsdagskvällen men just nu har jag helt glömt av hur jag brukar göra. Sånt är livet ibland, ibland glömmer man så det får bli vid ett senare tillfälle.

     

  • Tapetstore.se

    Jag vill ha nytt och jag gillar Nyheter, order nya saker, buy nya färger och nytt.  Under några dagar har jag varit inne och tittat på Tapetstore.se

    Där finns så mycket att välja på.  Hade pengarna funnit så hade jag kunnat göras olika teman i varje skrymsle och vrå här hemma.  Skulle nu maken se hur jag skriver så hade han skakat lite på huvudet ryckt med axlarna och sagt vem ska göra allt det där då.

    Ler gör jag vid orden, recipe drömma kan man väl få göra i alla fall. Eftersom jag gillar vatten så är det just vatten- motiv som tilltalar mig mest men även landskapsmotiven och städer.  Jo då, för den som har svårt att välja så finns där mycket att välja, på deras hemsida.

    Men i alla fall drömma kan jag och motivet med den långa bryggan rätt ut i sjön med en vacker solnedgång,  ger harmoni, skulle vara underbart att somna till den.

    Till och med förlänga den genom att bygga en säng i samma stil lägga in något så omodernt som en havsblå heltäckningsmatta, fylla rummet med massvis med gröna växter och skapa min egen vrå.  Det doftar kreativitet av deras sida, bara av att  titta runt på alla olika motiv så springer fantasierna igång i mig.  Tapetstore.se kan verkligen locka fram fantasierna i mig. Dessutom är sidan lätt att hitta på, priset verkar överkomligt. Även om jag inser att jag inte kan skapa helt fritt i hela huset, men ett rum lilla herr Nilsson det skulle kunna göras eller hur?

    Göra om hemma, glöm då inte att kolla in deras sida.  Kreativt inspirerande och idéerna hittar till dig bara genom att blippa runt på deras olika motiv.  Tapetskola har de även en flik med så hur svårt kan det vara?   Inte alls tror jag.

    Lev idag just nu, nu ska jag ta mig en titt till innan jag gör mig klar för kvällens föreläsning.

  • Läxhjälpen som kan vara på väg

    tänk om det var så att det fanns någon som var riktigt bra på att ordna till det där med läxläsning, buy någon som fick barnen till att känna wooo vad kul det här va, sovaldi   men oj jag vill lära mig mera. Just nu skulle jag göra vad som helst för en sådan person. Någon som lyckades hitta till just wooohiooo känslor i vår grabb som just nu går i Gymnasiet.  Då hade tyngden i mig försvunnit och det hade vart lite roligare att skicka iväg honom till skolan.  Det hade känts meningsfullt att prata med honom om skolan och framtiden.  Just en sådan person har vi inte hittat och själva har vi inte lyckats bli just en sådan person till vår son. För han saknar motivation, ser ingen vinst i att gå i skolan, ser ingen mening med att lära sig.  Han har aldrig gjort det, aldrig haft någon motivation till att lära sig. Förstår inte varför, utan bara att livet är så pissigt att när man är ung då ska man gå i skolan.  Frågar du honom varför han går i skolan säger han  bara för att dom tvingar mig.  Just inom detta område skulle jag vilja ha ett trolleri spö, som gjorde att  han hittade till aha upplevelser  som: jaha ja det är därför jag ska lära mig det och det.  bara för att jag sedan ska kunna göra  det här.

    Tänk om det här är just det jag söker för att det ska bli bra.  http://www.smartstudies.se/

    Tänk om det är det här som behövs, så underbart så enkelt i alla fall värt ett besök på sidan.

    Lev idag just nu finns massvis med vårtecken på utsidan och solen tittar fram.

    20140225_130225[1]20140225_130241[1]

  • Koranen, pigga uppsaker och fototapeter

    Hur hänger det ihop? Just nu, find jag känner mig lite ur gängorna, store nog gör vi det alla  lite till mans ibland.  Så här in på senvintern, tadalafil när vi nu har haft mörkret så länge och solens strålar bara tittar fram då och då.  Så är det klart att det kan bli lite down känslor.  I alla fall är det så för mig.   Jag har saknat havet, sjöstunder och friskluft tid, för jag gillar inte kyla.  Gillar inte regnet om det inte är en vackert sommar regn och just sommarregn var länge sedan känner jag.

    Jag behöver piggas upp kände jag i morse,  Men först var det ett möte med hab, innan jag kunde ta tag i upp-piggandets göromål.  Redan där innan mötet kände jag att oj vad intressant. Där satt en man  som jag misstänkte arbetade som tolk.  Eftersom jag inte  har de där spärrarna som man ska ha, så frågade jag honom om hans roll och om han arbetade som tolk.  Jo då,  men han var inte bara tolk, utan  jobbade med massvis med olika saker inom vår integration.

    Eftersom jag för några år sedan fick förmånen att träffa en familj från Afghanistan så pratade vi en del om hur det står till med integrationssamverkan i detta land.  Vi hade olika syn på det här med behandlingen av våra ny anlända.  Jag berättade att jag tyckte vi kunde göra mera och vara mer storsinta, mindre byråkratiska. Men han tyckte Sverige och svenskarna gjorde mera än väl. Vi diskuterade både Koranen och kvinnosyn, könsstympning och utbildning.

    Oj oj, har inte skrivit på länge ser jag, eller känner, jag och tankarna är strida. Utspridda och springer åt olika håll känner jag.   Egentligen så var det pigga uppsaker som jag skulle skriva om men, mötet i morse med den Arabiska tolken var intressant.

    Uppsaker få mig att må bra känna kraft och inte vara nedstämd av vårt mörker.  Bäst mår jag vid havet, som den Göteborgare jag egentligen är.  Eftersom jag svek, flyttade till Dalslands mörka skogar så är det längre till havet än jag hade innan.   Förr när sonen var liten  kunde jag gå till Askim tillbringa dagen där.  Idag är det minst 12 mil. Idag blir det ofta en tur till sjön eller sjöar, det finns många här uppe.

    Pigga uppsaker hittade jag även http://tapetstore.se/

    Tänk att tapetsera in en sjö i sovrummet vakna upp och mötas av  en vacker bild. Tydligen kan man  ladda upp en egenbild, så de gör en fototapet av din bild.  Då skulle jag vilja en bild av Skrea stand som jag tog i vintras.

    Det gör inget att bilden är mulen och känns lite kylig.

    När jag tittar på den kan jag nästan höra vågorna, känna hur vinden tar tag i mig. Känna doften av havet och känna saltstänken som blev till då jag tog bilden.  När jag kysser havet sjunger Lundell,  men när jag är vid havet skriver jag.  Då renas hela jag, tankarna blir ljumma, takten saktar ner och jag mår bra.  Jo en sådan vägg hade jag velat vakna till varje morgon. Hm kanske är så att jag ska se till att gö det. Ska nog ta och prata med Herr Nilsson om saken. Eller kanske hans bror, för han är ju målare och kan säkert ge tips om ett och annat.  Fast de hade rätt bra tips på sidan som visade företaget om hur man får till det där med just fototapeter.

    När jag är vid havet……

    Lev idag just nu så tittar solen fram lite grann. 🙂

  • När ska vi börja prata om sorg?

    Det är konstigt det här med sorg tycker jag. På något sätt är det som den inte får finnas i alla fall får den inte synas på riktigt. Inom vissa av oss bor det en mera sorgsen ton. En ständig fiol strof där klangen är dovt sorglig.  Är det rädslan av sorg som gör att vi låtsas att den inte finns?  På något sätt har det blivit så omänskligt kallt i livet idag.

    Ändå innehåller livet sorg, diagnosis sorg som när den bor där i närheten gör saker med oss. Får oss att känna, remedy river oss med vanmakten över att vi inte har kontroll. Den får oss att tappa fotfästet ibland. Men den får oss att uppleva, lära oss saker om oss själva.  Ibland hjälper den oss till att hitta värden som vi inte visste fanns. Sorg är i bilden svart men är verkligen sorgen i en svart färg?

    För mig är den mera färgrik även om den får mig att uppleva det grå, mera som en tjocka. I Sorgen bor allt mellan himmel och hav.  Det bor klanger som visserligen känns tunga, men ändå vackra.  Den stänger av hos vissa av oss för att vi inte ska känna så mycket.  Men den gör att vi lever, även om vi känner oss mera som om vi ska sluta andas för att slippa känna.

    Ändå gör sorgen oss levande, den gör att vi känner det vi känner, sorgen hjälper oss att hitta till hopp, det hjälper oss att hitta till känslor som är mera sorglösa. Utan sorgen skulle vi aldrig kunna uppleva glädjen. Utan sorgen hade vi inte vetat om vad glädje, glöd var för något.

    På något sätt så verkar det som om sorgen ska vara skamfylld, något som inte finns och inte får finnas.  Alla ska vara så lyckliga och allt är så glatt, till och med den minsta fika är lycka om Facebook skulle vara verkligheten. Är det verkligen så att vi är så djävla lyckliga?  Är en lycka de där små stunderna, den där tunna linjen mellan gott och ont?

    Jag tror vi på något sätt måste om inte annat för våra barn ändå visa på att sorg inte är farligt. Vi måste visa våra barn att gråta, att uppleva rädsla, att misslyckas, att inte orka, att vara tom, att livet är allt det där. Att det är både sorg och glädje, Livet är hissnade, gungande och ibland bara tomt grått. Vi måste visa våra barn att livet det är allt det där som ibland händer oss.  Tror det är viktigt att vi visar våra barn skörheten, att vi inte alltid är starka, lyckade och Lyckliga.

    Visa våra barn att det är okej att inte orka enda fram alltid.  Det är viktigt att visa dom att efter att vi fallit ner, så går vi upp igen. Att ramla och slå sig och faktiskt visa att det gjorde ont. Inte bara borsta bort gruset och upp och lek igen.  Tror vi skulle ha mycket att vinna på att bli mera mänskliga och sluta upp med att hela tiden vara kloka, starka och lyckliga. Jag skulle vilja att vi var mindre rädda för sorg, att vi ibland plockade fram den, vågade prata om den så som vi gör om lycka och lyckande.  Då hade inte barn gått omkring och trott att de är fel på dom, bara för att de mera ibland känner en sorgsen ton som klingar.

  • Det doftar VÅR!

    mums vad det blev känslor i kroppen, sickness Några steg ut på morgonen och allt härligt kom emot mig. Som om årstiden tog mig i sin famn på något sätt.

    Det doftar vår ute, pills fåglarna kvittrade och sjöng sin sång för mig. Snart, sale snart om bara någon eller några månader kan jag åter igen bada i sjön. Fast det är klart hellre badar jag i havet, som den västkustbo jag egentligen är.  Det doftar vår, när jag tittar mig runt omkring så ser jag alla små tecken som finns att se på. Att snart, snart badar vår omgivning i den där skira härliga underbart gröna grönheten igen.

    Det doftar vår, som sedan leder till värme, ljusare kvällar, mysiga ljumna kvällar på altanen där jag återigen kommer att kunna sitta och skriva, rita och dra ett och annat ogräs.

    Men oj då, hur blev det? Längtar jag verkligen till ogräsdragandet? Nej, då tror inte på det, men tanken känns god. Det doftade verkligen vår när jag gick hem från jobbet nu på morgonen.

    Våren närmar sig med stormsteg och ja, jo det doftar VÅR!!!

  • Små barns fantasier är underbara

    i helgen var småbarnen på plats. Deras mamma skulle ta en helg på hotell för att ha vuxen tid. Då fick vi förmånen att ha småbarnen här.  Det lät lite roligt när lilla prinsessan Dessan berättat vad hennes mamma skulle göra för hon skulle sova på tält berättade hon.  När jag frågade om det inte kunde bli lite kallt att sova på tält så berättade hon att man kan ha jacka på sig.

    20130301_193813

    Livet är så enkelt för barn, decease där är det inga konstigheter utan det finns alltid en lösning. Vidare hade hon väldiga utläggningar om prinsessor och kungar.  Tydligen var jag en prinsessa för väldigt väldigt länge sedan, pharmacy och Tommy Maken han var en kung som kom med blommor till mig för att jag var en prinsessa.  En lång berättelse blev till av den lilla flickan. Bara för vi hade en vas med blommor på bordet, av dessa blommor som egentligen hade sett sina bästa dagar innan de kom hit.  Det blev  en lång härlig berättelse, om kungar och prinsessor av den lilla Dessan.

    Vem vet en vacker dag kanske hon skriver  sagor och ger ut som just handlar om prinsessor och kungar.

    20130606_105602

  • Jag hatar AD/HD filmen tycker jag var bra!

    Jag hatar AD/HD filmen tycker jag var bra!

    Igår visades programmet Jag hatar ADHD.  Det var en dokumentär från Danmark. Där de hade alternativa sätt att hjälpa barnen att lyckas i skolan.  Nu när jag läser på FB och andra ställen så ser jag att jag inte ska gilla det programmet, pill för de visade på faktafel.

    Barn med ADHD behandlas ofta med ”Ritalin som innehåller amfetamin”. På 15 år har omsättningen av Ritalin stigit med 2 400 procent. Det är det här som är faktafelet.

    De hade skulle ha skrivit Metylfenidat istället. Vilket är ett liknande preparat som amfetamin. I alla fall är det så som jag uppfattat det.  När jag själv åt Concerta så var jag till en början nöjd.  Fick en lugnare takt och orkade bli färdig med tanken på ett konstigt sätt. Det slutade surra i kroppen.  Men efter ett par år verkade det som att medicinen gjorde mera skada än nytta i mig.  Nu var det programmet som jag skulle skriva om. Så nu försöker jag igen.

    De hade valt andra metoder  än medicin för att hjälpa barnen i skolan.  De undersökte barnens motorik, check   hade tid att stanna upp och prata om känslor och hjälpte barnen till att hitta andra metoder i sig själv än att slåss.  Det var mycket reflekterande hos lärare och i barngruppen.  Skolteamet såg viktigheten i att få i gång reflektioner i barngruppen, order och det var viktigt att prata om Känslor och tankar.  Arbetsgruppen var helt enormt duktiga på att hitta sätt som gjorde att barnen lärde känna sig själva, och fick upptäcka sin egen duglighet som sedan mynnade ut i det vackra ordet SJÄLVKÄNSLA.

    De lärde även barnen att det var mera än sin diagnos, att de inte skulle vara ”offer” i sin diagnos.

    Under programmets gång fick vi tittare ta del av hur barnen växte och blev bättre och bättre på läsning, skrivning, men även Kamratrelationer, bättre på att uttrycka sig och själva hitta till orsaken i sig själva till att de kanske var irriterade och ledsna.

    Jag tyckte skolan gjorde underverk, herre gud det finns ju till och med vuxna som aldrig hittar till frustrationernas ursprung. Här kunde ungen dagen efter en besvikelse  hitta till sorgen som bodde inom honom över att pappa svek.  Han hittade till rädslan över att göra mamma ledsen om han sa att han saknade sin pappa.

    Nej, oavsett faktafel och vad andra kunniga säger, så kände jag att programmet och just den skolan var något som jag önskade att mina barn hade fått delta i.

    Det måste ju finnas alternativ, val vi måste ju få möjligheten till andra val, än medicin.   Det ena utesluter inte det andra.  Även om det nu enligt många, var sektliknade eller inte så funkade det på de barn som var med i filmen.  OCH sekt ?  Såg inte tillstymmelsen till ordet Scientologi i filmen.

     

    Metylfenidat är indicerat som en del i det totala behandlingsprogrammet för ADHD
(Attention Deficit Hyperactivity Disorder) hos barn från 6 år, när
endast stödjande åtgärder visat sig vara otillräckliga. Behandlingen ska
ske under överinseende av specialist på beteendestörningar hos barn.
Carina Ikonen Nilsson
Carina Ikonen Nilsson
Carina Ikonen Nilsson

Malix.se

Jag föredrar att kalla mig impulsiv .

Hoppa till innehåll ↓