idag blev det tidigt vaknade, ambulanceailment kaffet och katten redan klart. Är pigg och sprätter i min kropp, for sale men ögonlocken vill sjukna ihop. hur blir det så? Funderar på om jag skall lägga mig på altanen och sova där det blir svalare, kanske kan jag sova en timma till då.
Tänk om själssåren syntes precis som skrubbsåren som föds av obalanser och motoriska svårigheter. Vilket ibland finns hos mig. För några dagar sen då jag var på väg till sjön för att bada. Så råkade jag ut för just det där, ni vet benen viker sig och man ramlar hejdlöst, får förb… ont. Men trots ondheten och svedan så reser man sig borstar av sig och kollar febrilt efter om någon såg mig. Självklart var det massor av människor som såg mig, så jag bet ihop. Trots att jag skulle vilja gråta, skrika och lägga om mina sår så gick jag vidare med blod rinnande på benet. Torkade rent och hoppade i sjön utan att blinka. Nu när det gått några dagar,skulle någon fråga vad jag gjort så skulle jag utan att skämmas berätta om mina bravader. Vi skulle skrattat lite och det hela fanns som ett bevis på mitt knä.
Nu till själva Kärnan i min tanke. När jag istället har ont i min själ, eller mina tankar pga av groparna som jag trillat i psykiskt. Det onda på insidan som inte syns ni vet. Då berättar vi inte lika glatt över vår dumhet inte heller skrattar vi. Utan smyger undan och skäms, skulle jag berätta så möts jag kanske av: Men herre gud det är väl inte så farligt, då skulle du se.. blaa blaa eller men du det är bara att bita ihop och skärpa till dig.
Mina själsliga sår har ju kommit till av att jag har bitit ihop, skärpt till mig alldeles på tok för länge. Dessa har ju blivit till av att jag glömt av mig, inte haft tid till att reflektera och lyssna på min kropps signaler. När sedan kroppen skriker ut att: hallååå nu är det så att jag behöver vilan. Då den talar högt när tankarna mal på då är det på tok försent att lyssna, Då behövs bandage och vila på högre nivå. Då hjälper inte det med att jag skärper till mig. För det är ju det jag gjort alldeles på tok för länge.
Tyvärr skrattar vi inte lika mycket åt den psykiska ohälsan, Den skrämmer i stället oss. Den ohälsan är skamfylld, Så full med fördomar om att vi som drabbas är svaga och klena i våra nerver. Jag misstänker starkt att det är precis tvärt om. Men att jag också är starkare då jag vågar möta min psykiska hälsa och sitta ner och ta emot signalerna som andra kanske inte vågar möta, Att våga må dåligt är en väg till att våga må bra på riktigt tror jag. Vägen till att må bra handlar om att jag vågar känna efter,se till mig och mitt. Kan även kalla det personlig utveckling.
misstänker att det kommer att bli väldans varmt idag. Misstänker att jag kommer behövas svalkas av flera gånger idag. En dag vid havet hade varit skönt. Men misstänker att sjön får duga idag. Solen, click vatten och radion är det som gäller idag.
Har under dagen funderat på vad som kommer att hända i framtiden. Eftersom det inte funkar som det gör nu, no rx så är det ju så att universum vill något annat. Det finns alltså något annat där ute som ligger och väntar på mig.
Genast blir det lite mera spännande att tänka framåt på jobb och sådant när jag ändrar min tanke. Framtiden blir mera ljus och jobbet får en spännande vinkel.
Vad händer nu?
Vet inte vad jag nu har att vänta, salve men något är det, spännande blir det.
Något där ut i universum har planengar för mig, som jag själv inte har en aning om.
Jag behöver bara flyta med och se vilka vägar som visar sig. Kragen som jag så högt gapade om förut, behövs inte för det gäller att simma med strömmen det blir mindre jobbigt.
Det gäller att hitta godbitarna som seglar förbi. Just nu är en av godbitarna den att jag just nu sitter här och skriver, fötterna uppslängda på bordet framför mig och tankarna flyter med tangeterna.
Lycklighetstankar visar sig, något där ute vill visa mig på en annan, ge mig en annan syn på arbete, Jag som trodde jag var klar med måndag till fredags jobb. Misstänker starkt att det inte är så, det lär ju tiden visa mig. Vår tidsmoder kommer att föra med sig något gott av allt det här.
På något sätt känns mina ord och rader sanna det bara är så, ibland är det bara så att orden är de rätta.
Kvällen är en ljummen kväll där mina tankar blir mjuka och mosiga.
i dag var klockan innan sju när kaffet var klart. Tystnade i huset hjälpte mig att vakna till liv. Eftersom jag varit sjukskriven en längre tid nu, salve så kommer det bli förändringar. Mina 15 år av arbetspass som ger mig lite annorlunda ledigheter och arbetstider kommer att vara slut. Det är i sorg jag skriver det. Men inser också att det kanske är just det som behövs.
Struktur, case yttre strukturer behövs för att jag skall ha koll. Jag behöver stöd så att jag inte svävar ut. Men är jag beredd att jobba femdagar i veckan som alla andra? Kommer jag att orka det? Att arbeta med människor är det som jag vill göra, search men jag vill arbeta så som jag gjort de senasste åren.
Dagarna går åt till att komma fram till hur jag skall göra, för att få ha kvar det jag har. En sorg hittar mig, Hjälp jag kommer att få byta arbetsgrupp, jag som verkligen just nu och har haft i fyra år, den bästa arbetsgrupp man kan vara i. Vi fyra som litar och hjälper varandra så mycket det bara går. De kommer att bli svårt att träffa dem, och inte vara en del av dem. Nej vill verklilgen inte det.
Nu gäller det att jag skärper till mig och tar mig i kragen.
Ha, ha, haa är det någon som har en krage över? Finns det någon som kan visa hur jag tar mig i kragen?
Ännu en dag att ta vara på, ask hur ska jag fånga denna dagen? just nu strålar skön musik från en märlare kyrka”Uggla” en ung Uggla. Själv var jag yngre. Låten är grymt skön, sovaldi sale den gör mig glad, den får mig att sjunga.
i Perioder måste jag ha musik. Älskar att sjunga själv, Men bara till husbehov. Andra perioder måste jag ha tystnaden. Då har jag läsperioder. Läser gärna flera böcker samtidigt så jag inte tröttnar.
Tror det är det som är ADHD i mig. Perioder av att göra olika saker. Där till är det självkänslodödaren ADHD som gör att jag ibland ramlar in i dåligmåenden. Vissa perioder hamnar liksom historian, erfarenheter och tankar på samma ställe och ställer till det i mig. Eftersom jag liksom brinner i från båda endar och saknar bromsen. Blir det ett faktum att min motor stannar av och behöver kylas ner repareras, fyllas på med bränsle och smörja upp. Min broms är liksom inte i mig det är det som är funktionshindret. Min omgivning lär få vara min broms. Förut innan jag fick min diagnos fattade jag inte att jag inte kan hålla på i dagar, då ramlade jag ihop till sist idag gör jag saker tillsammans med ägg klockan, och glömmer jag av att den har ringt så hjälper min make mig att inte göra jag ska bara saker. Han är ju även min känsla för tid. Hade han varit med mig hela tiden så hade jag inte haft ett funktionshinder utan bara funktionstillgångar.
Han är min make, inte min assistent. Men det är tur att jag just träffat honom som har så mycket empati så mycket vänta lite och eftertänksamhet det gör att mina konsekvenser blir mindre och inte gör lika ont.
Idag skall jag njuta av solen med ägg klockan så jag inte brinner upp.
En tidsresa är härligt att göra ibland. När jag gör mina tidsresor gör jag dem genom musik. Idag är det 1978 Kate bush Hjälper mig att hitta dit. Poporama, nursediskorama, ailment Lördagsbiten, viagra sale mmm Rakt över disk Sveriges radio 109 05 Stockholm, hmmm Jo jag vet lite konstigt. Just det sista skall sägas med melodi, Dessutom är det Klas Af Geijerstam som skall vara bakom micken. Men rakt över disk var lite senare om jag inte minns fel, Kate Bush och 1978 är jag ju i, Satt vid radion och kämpade för fullt att inte få med radiopratet mellan låtarna. Tonårsförälskelser som gjorde ont, dessa som tränade oss på att bli härdade lärde oss att klippa band rakt, lärde oss att välja och sluta bli vald. Tonårsföräslkelser Dessa sattyg som jag då det utspelade sig trodde var det som skulle vara förevigt. Det var kärlek i kubik. Synd att det fanns så många kärlekar, oftast kunde man sluta vara kär en dag för att senare samma kväll bli huvudlöst förälskad i en ny prins. Tyvärr gillade jag De killar som jag idag är rädd för att min dotter ska råka ut för. Jag gillade de tuffa på ytan killarna. De killar som var lika sköra och osäkra som jag. Sånt blir aldrig bra.
en av mina tavlor
Nej ska byta musik nu, resan blev att jag plötsligt landade i rädslan i dag. Den rädsla som man hela tiden har om sina barn, den rädslan över att något skall hända dem, någon skall göra dem olyckliga och ledsna. Men redan nu ser jag ju att just dessa olyckliga kärlekar, ändå lärt mig något, dessa kärlekar lärde mig att se och hitta min make. De lärde mig att leta efter det som passar mig.
Hoppla vilket konstigt inlägg det blev idag….
Lev idag just nu gör bara små korta tidsresor så ser vi vad meningen med allt var.
Med tårar i ögonen berättade han om sin svåra tid och den
jobbiga vårdnadstvisten.
Han sa också att han inte är snövit.
– Jag har gått igenom djupa depressioner och jag har gjort saker jag inte är stolt över, see sa Littorin.
Hur och vad blev det Här?!?
Menar Herr minister att det är okey att begå brott om man är deppad? Menar han att det det okey att göra dumma saker om man är i svårighetstider?
Men han tvingar ut långtidssjukskrivna i arbetslivet för att alla kan arbeta?
När han är lite deppad begår han brott! Just nu är jag själv lite ur skorna, prostate men harinte haft en tanke på att begå ett enda brott!
Även jag har en gång för länge sedan gått igenom en skillsmässa. Inte en enda gång under den svåra tiden hade jag tankar på att begå brott!
Nej, Herr Littorin, Människor tar livet av sig då du och de dina tvingar ut de som är sjuka, för du tycker att de inte är okey att vara sjuk, alla kan arbeta, enligt dig.
Inte konstigt att du har dessa tankar. Under dina down perioder hinner och orkar du ändå begå brott, och du försvarar dig med sjukdomstillstånd??
Här är lite av mina målningar i olja jag gjort, buy ni vet bokomslaget är ju en av mina tavlor den fick inte så mycket plats i just detta ihop plock Ett collage av mina några av mina tavlor.
solen har gjort mitt skinn lite brunare. I dag var jag och min lilla dotter ute en sväng för att bada. Det är vi två som uppskattar just sol och bad. Varmt i vattnet, linktroche mysigt mera av just sådana stunder behöver jag det ger mig energi och kraft. Nu gäller det att bara förvalta den energin jag fått.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.