Placeringseffekten

Min kompis Jenny hittar alltid så bra och intressanta bloggar som jag slukar. Idag har hon  lagt en länk till en lärares tankar om  klassrums möblering.   Det är inte mycket av hennes tankar som fanns på min tid då jag gick i skolan.

Min förhoppning är att det finns  mera av det idag, link Jag gillar hennes tankar om cirkulärt, no rx  kanske för att jag själv ofta är i cirkulationstankar.  Cirklar är för mig något frisk överhuvudtaget.

Hennes cirkulära tankar var att det  var svårare att göra fula miner när någon pratade, order om  de kunde se varandra i ögonen.  För mig låter det helt rätt, tror mycket av mobbning skulle kunna undvikas om  vuxna runt omkring barn tänker några extra varv. Om barnen och läraren sitter i en cirkel. Är det ju även lättare för läraren att upptäcka, om det är någon som är  ledsen. Även om  det är någon som liksom jag, kanske sitter  och tittar drömmande  ut genom fönstret.  Jag satt ju längst bak, och närmast fönstret. Tänk så många drömmar jag drömde just vid  dessa fönsterbord.  Tänk om någon varit klok nog att se just varför jag inte hade skrivit klart, varför sitter hon där och tittar ut genom fönstret.

Tänk om klassrummen hade varit mera möblerade, så att det var mera tillåtet att röra på sig.  Idag hoppas jag att mitt tänk som jag har  nu, är verklighet.

Idag om jag skall utbildas eller vara på föreläsning, uppskattar jag att sitta längst fram detta för att kunna vara koncentrerad, då behöver jag bara ha koll på vad som sker framför mig. Dessutom hör jag lite mindre bra än vad jag borde göra, för att höra bra.

Ler minns en gång jag gick på en utbildning i MI motiverande samtalsintervju.  Vi  som skulle utbildas stod på led, fick en skyllt där det stod olika strategier för att bjuda in till samtal.  En lärare stod bredvid och hjälpte till, om man fastnade och inte kom på  något att säga.  Självklart viskade han till mig, då jag  glömt av.  Självklart viskade han i mitt öra som jag inte hör på.  Där  hittade jag  sedan en aldeles egen strategi.

Där blev  det sant att: På det örat hör hon inte, nej.

När jag sagt så skrattade alla. Mina dåvarande arbetskamrater tyckte det var ganska kul.  Just då fattade jag själv inte det roliga, för det var ju sant för mig.   Idag  när min dotter ska viska i mitt öra,  så  frågar hon ofta om vilket öra som jag hör på, beroende på vad hon vill.


Lite teckningar som jag  gjort nyligen

2 reaktioner på ”Placeringseffekten”

  1. Men oj så jag känner igen det där om att dagdrömma och inte höra! Ja cirklar är bra men jag vill inte tvingas att vara så delaktig heller alla gånger! Det är mysigt att segla bort på ett moln i tanken då genomgångar där framme kan va urtrista! som vuxen sätter jag mig också längst fram för när jag har valt något intressant att lyssna på vill jag ju höra allt, anteckna och delta…är superdelaktig i allt som intresserar mig!
    Mia attitydare

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Rulla till toppen